Cecilia Grönberg – författare

Megaliter & andra stenar är en publikation om sten. Vad sten är, vad sten gör, vad sten gör med oss och vi med den, på vilka sätt vi är sammanbundna och ändå obevekligt separerade. Dessa och en lång rad andra steniga frågor närmar sig Megaliter & andra stenar genom en mängd historiska och mer samtida bilder och texter: poetiska, filosofiska, teoretiska, dokumenterande, spekulativa, historiserande – eller en kombination av eller rörelse mellan flera av dessa praktiker. Vi dröjer både vid megalitstrukturer i form av stenrader, stencirklar och gånggrifter, som vid enskilda stenar: allt från ”London Stone” och ”Stone of Scone” till diabaspelaren ”Ramle” på Nordbillingen; den mytomspunna inskriberade ”Stenen i Grönan dal” i Jämtland; stenformationen ”Áhkánjárstábba” vid Kvalsundet; den skålgropsbemängda ”Ballersten” i Falköpings stadspark; Stockholms enda naturminne i form av en sten: ”Biskopsmössan” i Huddinge… Megaliter & andra stenar närmar sig sten genom forskning och folklore: genom teoretiska texter av Manuel De Landa, Ingrid Hoelz & Rémi Marie, Thomas E. Balke, Sascha A. Schultz; genom utdrag ur Johan Götlinds Saga, sägen och folkliv i Västergötland från 1926, lika väl som ur Nils Henrik Sjöborgs Samlingar för Nordens Fornälskare, Innehållande Inskrifter, Figurer, Ruiner, Verktyg, Högar och Stensättningar i Sverige och Norrige från 1820-talet och Johan Göranssons Bautil, Det är: Alle Svea ok Götha Rikens BAUTASTENAR från 1750. Grundstenarna i publikationen är dock de tre block om megalitkultur i Carnac i Frankrike, Avebury i England och på Ekornavallen och Falbygden i Sverige, som Magnusson & Grönberg har arbetat fram över lång tid, och som bygger på skilda och samtidigt överlagrade fältarbeten i topografier och arkiv, i text och bild. I publikationen ryms både en stor mängd historiska bilder från 1700-talet och framåt och fotografiska serier från de senaste åren.

För pås-seende. Berndt Pettersons collage och bokstavskonst

Boken Lina Selander. Echo. The montage, the fossil, the sarcophagus, the x-ray, the cloud, the sound, the feral animal, the shadow, the room, and ”Lenin’s Lamp Glows in the Peasant’s Hut” tar sin utgångspunkt i Selanders verk ”Lenin’s Lamp Glows in the Peasant’s Hut” (2011). Men mindre en monografi om ett verk är Echo en bok som arbetar om och förlänger de motiv som den film- och fotografibaserade installationen tar som sina utgångspunkter. I nio texter och ett omfattande bildmaterial tematiseras centrala former i ”Lenin’s Lamp…”: montage, fossiler, sarkofagen, strålning, moln… ”Lenin’s Lamp…” utgör en generator förEcho, en bok som uppehåller sig i rymden mellan essä och film, dokumentation och reflektion. Echo, som är Lina Selanders andra bok på OEI editör, innehåller texter av Magnus Bremmer, Vendela Fredricson, Cecilia Grönberg, Magnus Haglund, Helena Holmberg, Solveig Jülich, Trond Lundemo, Frans Josef Petersson och Kim West och är formgiven av Plaquette. Selanders bok Around the Cave of the Double Tombs utkom 2010 på OEI editör.

Fotografi som teknologi har under de senaste decennierna genomgått en rad transformativa förändringar – förändringar som har medfört skilda omförhandlingar av fotografins funktioner som bild eller information, som inskription eller transmission. Inom ramen för en sådan större omvandling insisterar denna avhandling i fotografisk gestaltning, Händelsehorisont || Event Horizon. Distribuerad fotografi, på att sondera analoga fotografiers fortsatta effekter inom digitala ekologier. ’Händelsehorisonten’ används här som en bild och ett begrepp, som en projektionsyta och ett gränssnitt som gör det möjligt att reflektera kring olika sätt på vilka vi möter och umgås med fotografiska bilder i kontexter av digital produktion, publicering och cirkulation. Den digitala fotografin är distribuerad. I sin undersökning av visuella och konstnärliga implikationer av en sådan utspridd belägenhet tar Händelsehorisont bland annat hjälp av bläckfisken, denna ’mjuka intelligens’ som här blir en utgångspunkt för en åttaarmad bild- och textessä som tentativt följer de komplexa blötdjurens tentakulära manifestationsformer genom historien och litteraturen, som livsformer och mediesystem. Händelsehorisont är framförallt en fotograferad  bok, men den fotografiska praktiken slutar inte vid den enskilda bilden, utan äger också rum i ­montage mellan bilder, texter, dokument och kontexter. I denna bemärkelse är Händelsehorisont en bok som genererar en mängd konstellationer för ­läsning, samtidigt som den ger upphov till specifika gravitationsfält där cirkulerande eller flytande bilder kan fångas in med andra bilder och på så vis skapa nya densiteter och energifält. Ett sådant gravitationsfält utgörs till exempel av en längre essä som studerar former för montagebaserad ’visuell historieskrivning’. Händelsehorisont lokaliserar sig mellan skilda bilder och system, teknologier och läsarter, människor, djur och mjukvaror, och uppehåller sig i denna rörelse gärna vid ytor och rum som kan erbjuda öppningar för kommande, ännu inte definierade former av fotografiska existenser.

“En bok ska ges ut, och behöver en bild som följer den i de mediala systemen. Snarare än ett författarporträtt i konventionell bemärkelse, som direkt identifierar boken utifrån författaren, vill jag göra en pressbild som är starkare kopplad till den specifika boken. En bild där författaren visuellt får ’ikläda sig’ en eller flera former som tillhör boken. På mer eller mindre konkreta sätt, givetvis. Men pressbilden bör alltid vara på bokens sida. I stället för att följa logiken för en marknadsföring av Signaturen, ville dessa pressbilder alltså visa hur boken också skapar sin författare; att författaren också är någonting som produceras av sammanhang som är större än honom eller henne själv – av texter, bilder, böcker, publiceringar, läsningar; av publiceringens ekologier i en vidare bemärkelse. […] Idag är den form av författarporträtt som kännetecknade 1990-talet och 2000-talets början inte längre lika dominerande. Men även om pressbilder nu kan se ut på en mängd olika sätt, har det ändå inte blivit mindre angeläget att fortsätta att försöka problematisera och vidga de visuella ramarna för pressbilder – att göra dem till integrerade delar av en undersökande publicering.” (CG)

Sommaren 1968 bildas gruppen Bildaktivisterna av fotograferna Tommy Tommie, Björn Myrman och Bengt O Nordin. Men Bildaktivisterna kommer att formas som en öppen sammanslutning som inte är rent mediespecifik, utan som aktivt och kategorikritiskt integrerar och använder en rad olika medier, vilka sammanförs i nya kombinationer och konstellationer. Text- och bildmontage skapar slagkraftiga kritiska budskap, aktioner i bild – ett begrepp och en praktik som Bildaktivisterna uppfinner och utforskar med stor intensitet under 1968 och 1969. Hos Bildaktivisterna, vilka som mest har ett sjuttiotal medlemmar i Stockholm och i lokalgrupper i Landskrona, Gävle och Göteborg, kommer kunskapen om det som dokumenteras och bildernas bruk i fokus. Man insisterar på att ta ansvar för samtliga led i ett informationssystem: inte bara framställning och produktion av fotografier, utan också distribution, presentation och användning av dem i sammanhang som gruppen kan stå bakom. Kurt Bergengren skriver vid tiden att Bildaktivisterna utgör ”sprängkilar för en helt ny tidsålder”, medan tidskriften FOTO och Filmteknik menar att de har uppfunnit ”ett nytt medium” – en öppnare, mer operativ och mindre fackspecialiserad konstellation av skilda medier och praktiker. ”Vi ville vara våra egna uppdragsgivare och ha kontroll över hela processen. Vi ville att det vi gjorde skulle ha en funktion och vara en del av någonting som vi själva var en del av, ett visst socialt sammanhang. På det sättet var vi kanske förnyare” (Tommy Tommie). Bildaktivisternas arbete i Stockholm och på andra platser i slutet av 1960- och början av 1970-talet är lika radikalt som det är nyskapande. Inte desto mindre har denna socialistiska fotografi – där fotografen inte sätter sig själv utan den omgivande världen i centrum – förblivit anmärkningsvärt underhistoriserad, trots gruppens revolutionerande insatser, och trots att flera av medlemmarna kom att bli mycket namnkunniga. Bildaktivisterna. Aktioner i bild i svenskt 1960- och 1970-tal  är en bok som undersöker orsakerna till att Bildaktivisterna kommit att få en så begränsad belysning under senare decennier. Men framförallt är det en bok som i 25 kapitel, skrivna utifrån en stor mängd skilda arkiv, samlingar och samtal, kartlägger, historiserar och – inte minst genom drygt 1100 bilder – presenterar Bildaktivisternas aktiviteter, arbetsformer och samarbeten i Stockholm och andra delar av Sverige under slutet av 60-talet och merparten av 70-talet. BILDAKTIVISTERNA * ARKIVAKTIVISM * AKTION I BILD * TOMMY TOMMIE * BILDFRONT * BILDGRUPPEN OPUS * BJÖRN MYRMAN * DOKUMENTÄRA PRAKTIKER * AKTION STOPPA MÄSSAN * FOTOGRAFICENTRUM * FNL * SKÄRMUTSTÄLLNINGAR * VISUELL HISTORIOGRAFI * PYROMANFILM * MONTAGE* ALTERNATIV JUL / ALTERNATIVT SAMHÄLLE * BENGT O NORDIN * DOKUMENT * UNG FOTOGRAFI PÅ GRÖNA LUND * LEIF NYLÉN * BILDAKTIVISTERNA GÄVLE * FILMCENTRUM * KURT BERGENGREN * ANN CHRISTINE EEK * SVERIGEBILDER * KAN SVERIGE KLARA SIG UTAN NORRBOTTEN? * FICKTEATERN * BILDPOLITIK * PARTISANO * FÖRFATTARCENTRUM * FISK * AKTIVISM * AIZ * MED SIKTE PÅ VERKLIGHETEN * PÄR STOLPE * BILDAKTIVISTERNA LANDSKRONA * BILFRIA DAGEN * NEJ! PÅ GÄVLE MUSEUM * SKÅNELANDSGILLET * BILD * PETER BROBERG * SEPÅ-GRUPPEN * FOLKETS FÖRENING MORJÄRV * MANIFESTATIONER * BILDANALYS * RALPH NYKVIST* COLLAGETEATER * BRIGADARBETE PÅ KUBA * DOKUMENTÄRT SKRIVANDE * ARBETARFOTOGRAFI* BYGGET * PENGARNA ELLER LIVET * SOCIALAKTIONEN I ESKILSTUNA * BENGT OLVÅNG * VISST FINNS DET MÖJLIGHETER * NORRLANDSBULLETINEN * BYALAGSRÖRELSEN * ALVE FORSS * DEN POLARISERANDE METODIKEN * FRISTÄLLD – ELSA TÖRNSTRÖM * FRANSK REVOLT * UKÄ-AKTIONEN * JAN HÅKAN DAHLSTRÖM * SPEGELBILD * BILDFÖRLAGET ÖPPNA ÖGON * MATERIELL HISTORIOGRAFI * ALTERNATIV STAD * VIETNAMBULLETINEN * MIRA * CILLA ERICSON * BEKÄMPA BYRÅKRATIN * CHRISTER THEMPTANDER * FOLKETS ATELJÉ * DISTRIBUTION * SOCIALISTISK FOTOGRAFI * ARKIV * FOTOGRAFICENTRUMS BILDTIDNING * SIRI DERKERT * SLAGDÄNGOR * MOTHISTORIOGRAFI * GERILLAUTSTÄLLNINGAR * RUNE HASSNER * TÄBY CENTRUM – STORFINANSENS VARDAGSRUM * VISUELL AGENS * AFFISCHER * AGNETA EKMAN WINGATE * FICKUTSTÄLLNINGAR * MARGIT SCHIÖTT * DOKUMENTÄR FOTOGRAFI * GUNNAR SMOLIANSKY * HÅKAN NYBERG * KLOTTERPLANKET * PER KÅGESON * FOTOPRESS * BILDFESTIVALEN * HANNS KARLEWSKI * BÅSTADSAKTIVISTERNA * GOTTHARD JOHANSSON * KONSTREVY * LARS EKENBORN * ORGANISERING * BILDSPEGEL * ANDERS PETERSEN * HANS ESSELIUS * ALLAKTIVITET * KATARINA CARLQUIST * CINETRACTS * THOMAS TIDHOLM * SAFTRA * TIDSIGNAL * BILDGRUPPEN PRISMA * ROLF GOHS * WALTER HIRSCH * KRITISKA SEMINARIET * FLYGBLAD * BITTE ESKILSSON * DOKUMENTBASERAD HISTORIA * LEIF GABRIELSEN * FOTOMONTAGE * FOLKET I BILD / KULTURFRONT * BILDHUSET * METODIKVECKAN * PER HEMMINGSSON * POLITISK FÅNGE * KENNETH GUSTAVSSON * ELFTE AUGUSTIGRUPPEN * FALLET ANTHONY ENGURUBE * YNGVE BAUM * KOLLEKTIVA ARBETSFORMER * FILMPAMFLETT 1 * CINEGIORNALE * PLAKAT * STOCKHOLMSTERRASSEN * FILIALEN * BANDEROLLER * GRUPP 16 * ATELIER POPULAIRE * BILDAKTIVISM * DEMONSTRATIONER * BILDKRITIK * AKTION SAMTAL / ARKIV SAMTAL * KULTURPOLITIK

"decenniets viktigaste konstverk. En outsinlig kraftkälla vars energier kommer att genomströmma konst- och litteraturlivet länge". (Frans Josef Petersson, Aftonbladet)Vilka förbindelser finns mellan Göran Palms LM-böcker och den första svenska telefonkatalogen, mellan Midsommarkransens historia och arkivets estetik, mellan den maoistiska franska etableringsrörelsen och Alexander Graham Bells experiment med ett avskuret människoöra? Mastodonten Omkopplingar ger inga svar, men avlyssnar desto fler möjliga kopplingar.I oktober 2002 inrättade Cecilia Grönberg och Jonas (J) Magnusson ett observationskontor / en sambandscentral vid Lilla torget i Midsommarkransen. Med strategisk utsikt över den då outhyrda lokal som under 1970- och 80-talen var en kvarterslokal, initierad genom det så kallade Kransenprojektet (1976-1979), opererade fyra socialarbetare där under tre och ett halvt år som verktyg för de boende i området. Från detta experimentella samhällsarbete, vars effekter ännu kan anas, har Cecilia Grönberg och Jonas (J) Magnusson lånat tidsramen och lokaliseringen. Och under tre och ett halvt år har de arbetat med området Midsommarkransen-Telefonplan, nu som ett arkiv och som en topografi för konceptuella operationer och digressioner, avlyssningar av 1900-talets och det tidiga 2000-talets dokumentära och dokumentaristiska diskussioner inom litteratur och fotografi. Resultatet av detta arbete, boken Omkopplingar: Avskrifter, Listor, Dokument, Arkiv, är framförallt en (platsspecifik) utforskning av en avskriftens, överflyttningens och rekontextualiseringens poetik, och av det estetiska utrymme som väljandets och "formateringens" logiker erbjuder. Grönberg och Magnusson har insisterat på att, i likhet med växeltelefonister och cut-up-operatörer, i största möjliga utsträckning tala på "andras linjer", genom val, klipp och omkopplingar i redan existerande material och dokument, men också genom att via infogningar och översättningar koppla fram mer okända eller bortglömda arbeten.Cecilia Grönberg är fotograf och doktorand i fotografisk gestaltning vid Göteborgs universitet, och Jonas (J) Magnusson är översättare, essäist, redaktör för tidskriften OEI.

Om Aron Jonason - den lika legendariske som bortglömde vitsaren, fotografen och publicisten. Men också om 1700- och 1800-talens muntrationstidningar, anekdotsamlingar, ungkarlskalendrar, logogryfer, tautologier och truismer, vitterhetsarbeten och infall, revyer och litterära upptåg, fotografiska inventeringar, cartes de visite och tablåer... Med teoretisk-historiska exkurser och supplement om vitsar/ordlekar, skrivfel/ortografiska innovationer och spel/lek.Cecilia Grönberg är fotograf och doktorand i fotografisk gestaltning vid Göteborgs universitet. Jonas (J) Magnusson är essäist, översättare och redaktör för tidskriften OEI.

What conditions inscription? Why are certain statements allowed to emerge in archival substrates? These questions are asked in this publication as it explores the concept of inscription—the archival moment that is constituted by the materialization of statements. It does so by including approaches from a variety of academic fields such as media theory, philosophy and critical theory, as well as works by practitioners of contemporary art. The publication includes contributions by Akram Zaatari, Amalia Ulman, Anne de Vries, Cecilia Grönberg, D-M Withers, Hannah Quinlan, Jenna Sutela, Karl-Magnus Johansson, Lori Emerson, Martin Kohout, Martine Syms, Monira al Qadiri, Rosie Hastings, and Yuk Hui.