Jonas (J) Magnusson – författare

Megaliter & andra stenar är en publikation om sten. Vad sten är, vad sten gör, vad sten gör med oss och vi med den, på vilka sätt vi är sammanbundna och ändå obevekligt separerade. Dessa och en lång rad andra steniga frågor närmar sig Megaliter & andra stenar genom en mängd historiska och mer samtida bilder och texter: poetiska, filosofiska, teoretiska, dokumenterande, spekulativa, historiserande – eller en kombination av eller rörelse mellan flera av dessa praktiker. Vi dröjer både vid megalitstrukturer i form av stenrader, stencirklar och gånggrifter, som vid enskilda stenar: allt från ”London Stone” och ”Stone of Scone” till diabaspelaren ”Ramle” på Nordbillingen; den mytomspunna inskriberade ”Stenen i Grönan dal” i Jämtland; stenformationen ”Áhkánjárstábba” vid Kvalsundet; den skålgropsbemängda ”Ballersten” i Falköpings stadspark; Stockholms enda naturminne i form av en sten: ”Biskopsmössan” i Huddinge… Megaliter & andra stenar närmar sig sten genom forskning och folklore: genom teoretiska texter av Manuel De Landa, Ingrid Hoelz & Rémi Marie, Thomas E. Balke, Sascha A. Schultz; genom utdrag ur Johan Götlinds Saga, sägen och folkliv i Västergötland från 1926, lika väl som ur Nils Henrik Sjöborgs Samlingar för Nordens Fornälskare, Innehållande Inskrifter, Figurer, Ruiner, Verktyg, Högar och Stensättningar i Sverige och Norrige från 1820-talet och Johan Göranssons Bautil, Det är: Alle Svea ok Götha Rikens BAUTASTENAR från 1750. Grundstenarna i publikationen är dock de tre block om megalitkultur i Carnac i Frankrike, Avebury i England och på Ekornavallen och Falbygden i Sverige, som Magnusson & Grönberg har arbetat fram över lång tid, och som bygger på skilda och samtidigt överlagrade fältarbeten i topografier och arkiv, i text och bild. I publikationen ryms både en stor mängd historiska bilder från 1700-talet och framåt och fotografiska serier från de senaste åren.

Lars Fredrikson – född i Stockholm 1926 och död i Vévouil 1997 – är en av det sena 1900-talets verkligt betydande konstnärer. Ändå har hans mångfasetterade och kompromisslöst utforskande arbete – från gestiskt-abstrakt måleri till collage och ”Dynamiska strukturer”, från ”Psyko-puls-generatorer” till reflekterande-diffrakterande stålreliefer som skapar ”virtuella rymder”, från luminokinetiska verk till ”faxteckningar” och ljud­verk utifrån mycket höga och mycket låga frekvenser, från gravyrer till bokskulpturer och översättningar – förblivit märkligt okänt i Sverige. I boken Andra våglängder, andra rymder för konsten. Om Lars Fredrikson skapar och återskapar Jonas (J) Magnusson, i en serie konstellationer mellan text och bild, en historisk och intellektuell livsvärld runt denna singulära och experimentella konstnär, vars arbete alltid utspelar sig på gränsen mellan olika praktiker, discipliner, frekvenser; ett arbete där det viktiga är interferensens kraft, där linjen blir ett ljud, där ljudet blir en teckning, där stora skivor i rostfritt stål behandlas som pappersark som graveras, och ständigt med en energi som snarare är återhållen än uttryckt. I Lars Fredriksons verk befinner vi oss mellan infra- eller ultraljud som vi inte uppfattar men ändå registrerar, vi befinner oss mellan material och ljus, före och efter bilden. Det är kroppens reaktioner inför upplevelsen av dessa gränser som intresserar konstnären i nya relationer till tiden och rymden. Det handlar om att intensifiera perceptionen, om att försöka göra det osynliga berörbart, om att undersöka våra förnimmelse­modus i hela deras omfattning, synliggöra eller påtaglig­göra energiflöden liksom flöden i våra egna kroppar. Det handlar om våglängder, om vibrationer, om övergångar från ett energitillstånd till ett annat. Det handlar om mellanrum mellan skilda världar, om att öppna bräscher in i okända dimensioner, men som inte är mystiska eller metafysiska utan vardagliga; dimensioner som ständigt omger oss, men utan att vi är medvetna om det. Det handlar om att – genom att kasta om våra vanor för läsande och lyssnande och betraktande – skärpa uppmärksamheten mot dessa rymder och den rikedom de kan erbjuda konsten. Andra våglängder, andra rymder för konsten. Om Lars Fredrikson är den fjärde publikationen i serien OEI BOOKS. Jonas (J) Magnusson är författare, översättare, redaktör och konstnärlig forskare. Han har sedan 90-talet skrivit om Lars Fredrikson i en rad franska och svenska tidskrifter och böcker, liksom visat Fredriksons arbeten i olika utställningar.

För pås-seende. Berndt Pettersons collage och bokstavskonst

Sommaren 1968 bildas gruppen Bildaktivisterna av fotograferna Tommy Tommie, Björn Myrman och Bengt O Nordin. Men Bildaktivisterna kommer att formas som en öppen sammanslutning som inte är rent mediespecifik, utan som aktivt och kategorikritiskt integrerar och använder en rad olika medier, vilka sammanförs i nya kombinationer och konstellationer. Text- och bildmontage skapar slagkraftiga kritiska budskap, aktioner i bild – ett begrepp och en praktik som Bildaktivisterna uppfinner och utforskar med stor intensitet under 1968 och 1969. Hos Bildaktivisterna, vilka som mest har ett sjuttiotal medlemmar i Stockholm och i lokalgrupper i Landskrona, Gävle och Göteborg, kommer kunskapen om det som dokumenteras och bildernas bruk i fokus. Man insisterar på att ta ansvar för samtliga led i ett informationssystem: inte bara framställning och produktion av fotografier, utan också distribution, presentation och användning av dem i sammanhang som gruppen kan stå bakom. Kurt Bergengren skriver vid tiden att Bildaktivisterna utgör ”sprängkilar för en helt ny tidsålder”, medan tidskriften FOTO och Filmteknik menar att de har uppfunnit ”ett nytt medium” – en öppnare, mer operativ och mindre fackspecialiserad konstellation av skilda medier och praktiker. ”Vi ville vara våra egna uppdragsgivare och ha kontroll över hela processen. Vi ville att det vi gjorde skulle ha en funktion och vara en del av någonting som vi själva var en del av, ett visst socialt sammanhang. På det sättet var vi kanske förnyare” (Tommy Tommie). Bildaktivisternas arbete i Stockholm och på andra platser i slutet av 1960- och början av 1970-talet är lika radikalt som det är nyskapande. Inte desto mindre har denna socialistiska fotografi – där fotografen inte sätter sig själv utan den omgivande världen i centrum – förblivit anmärkningsvärt underhistoriserad, trots gruppens revolutionerande insatser, och trots att flera av medlemmarna kom att bli mycket namnkunniga. Bildaktivisterna. Aktioner i bild i svenskt 1960- och 1970-tal  är en bok som undersöker orsakerna till att Bildaktivisterna kommit att få en så begränsad belysning under senare decennier. Men framförallt är det en bok som i 25 kapitel, skrivna utifrån en stor mängd skilda arkiv, samlingar och samtal, kartlägger, historiserar och – inte minst genom drygt 1100 bilder – presenterar Bildaktivisternas aktiviteter, arbetsformer och samarbeten i Stockholm och andra delar av Sverige under slutet av 60-talet och merparten av 70-talet. BILDAKTIVISTERNA * ARKIVAKTIVISM * AKTION I BILD * TOMMY TOMMIE * BILDFRONT * BILDGRUPPEN OPUS * BJÖRN MYRMAN * DOKUMENTÄRA PRAKTIKER * AKTION STOPPA MÄSSAN * FOTOGRAFICENTRUM * FNL * SKÄRMUTSTÄLLNINGAR * VISUELL HISTORIOGRAFI * PYROMANFILM * MONTAGE* ALTERNATIV JUL / ALTERNATIVT SAMHÄLLE * BENGT O NORDIN * DOKUMENT * UNG FOTOGRAFI PÅ GRÖNA LUND * LEIF NYLÉN * BILDAKTIVISTERNA GÄVLE * FILMCENTRUM * KURT BERGENGREN * ANN CHRISTINE EEK * SVERIGEBILDER * KAN SVERIGE KLARA SIG UTAN NORRBOTTEN? * FICKTEATERN * BILDPOLITIK * PARTISANO * FÖRFATTARCENTRUM * FISK * AKTIVISM * AIZ * MED SIKTE PÅ VERKLIGHETEN * PÄR STOLPE * BILDAKTIVISTERNA LANDSKRONA * BILFRIA DAGEN * NEJ! PÅ GÄVLE MUSEUM * SKÅNELANDSGILLET * BILD * PETER BROBERG * SEPÅ-GRUPPEN * FOLKETS FÖRENING MORJÄRV * MANIFESTATIONER * BILDANALYS * RALPH NYKVIST* COLLAGETEATER * BRIGADARBETE PÅ KUBA * DOKUMENTÄRT SKRIVANDE * ARBETARFOTOGRAFI* BYGGET * PENGARNA ELLER LIVET * SOCIALAKTIONEN I ESKILSTUNA * BENGT OLVÅNG * VISST FINNS DET MÖJLIGHETER * NORRLANDSBULLETINEN * BYALAGSRÖRELSEN * ALVE FORSS * DEN POLARISERANDE METODIKEN * FRISTÄLLD – ELSA TÖRNSTRÖM * FRANSK REVOLT * UKÄ-AKTIONEN * JAN HÅKAN DAHLSTRÖM * SPEGELBILD * BILDFÖRLAGET ÖPPNA ÖGON * MATERIELL HISTORIOGRAFI * ALTERNATIV STAD * VIETNAMBULLETINEN * MIRA * CILLA ERICSON * BEKÄMPA BYRÅKRATIN * CHRISTER THEMPTANDER * FOLKETS ATELJÉ * DISTRIBUTION * SOCIALISTISK FOTOGRAFI * ARKIV * FOTOGRAFICENTRUMS BILDTIDNING * SIRI DERKERT * SLAGDÄNGOR * MOTHISTORIOGRAFI * GERILLAUTSTÄLLNINGAR * RUNE HASSNER * TÄBY CENTRUM – STORFINANSENS VARDAGSRUM * VISUELL AGENS * AFFISCHER * AGNETA EKMAN WINGATE * FICKUTSTÄLLNINGAR * MARGIT SCHIÖTT * DOKUMENTÄR FOTOGRAFI * GUNNAR SMOLIANSKY * HÅKAN NYBERG * KLOTTERPLANKET * PER KÅGESON * FOTOPRESS * BILDFESTIVALEN * HANNS KARLEWSKI * BÅSTADSAKTIVISTERNA * GOTTHARD JOHANSSON * KONSTREVY * LARS EKENBORN * ORGANISERING * BILDSPEGEL * ANDERS PETERSEN * HANS ESSELIUS * ALLAKTIVITET * KATARINA CARLQUIST * CINETRACTS * THOMAS TIDHOLM * SAFTRA * TIDSIGNAL * BILDGRUPPEN PRISMA * ROLF GOHS * WALTER HIRSCH * KRITISKA SEMINARIET * FLYGBLAD * BITTE ESKILSSON * DOKUMENTBASERAD HISTORIA * LEIF GABRIELSEN * FOTOMONTAGE * FOLKET I BILD / KULTURFRONT * BILDHUSET * METODIKVECKAN * PER HEMMINGSSON * POLITISK FÅNGE * KENNETH GUSTAVSSON * ELFTE AUGUSTIGRUPPEN * FALLET ANTHONY ENGURUBE * YNGVE BAUM * KOLLEKTIVA ARBETSFORMER * FILMPAMFLETT 1 * CINEGIORNALE * PLAKAT * STOCKHOLMSTERRASSEN * FILIALEN * BANDEROLLER * GRUPP 16 * ATELIER POPULAIRE * BILDAKTIVISM * DEMONSTRATIONER * BILDKRITIK * AKTION SAMTAL / ARKIV SAMTAL * KULTURPOLITIK

"decenniets viktigaste konstverk. En outsinlig kraftkälla vars energier kommer att genomströmma konst- och litteraturlivet länge". (Frans Josef Petersson, Aftonbladet)Vilka förbindelser finns mellan Göran Palms LM-böcker och den första svenska telefonkatalogen, mellan Midsommarkransens historia och arkivets estetik, mellan den maoistiska franska etableringsrörelsen och Alexander Graham Bells experiment med ett avskuret människoöra? Mastodonten Omkopplingar ger inga svar, men avlyssnar desto fler möjliga kopplingar.I oktober 2002 inrättade Cecilia Grönberg och Jonas (J) Magnusson ett observationskontor / en sambandscentral vid Lilla torget i Midsommarkransen. Med strategisk utsikt över den då outhyrda lokal som under 1970- och 80-talen var en kvarterslokal, initierad genom det så kallade Kransenprojektet (1976-1979), opererade fyra socialarbetare där under tre och ett halvt år som verktyg för de boende i området. Från detta experimentella samhällsarbete, vars effekter ännu kan anas, har Cecilia Grönberg och Jonas (J) Magnusson lånat tidsramen och lokaliseringen. Och under tre och ett halvt år har de arbetat med området Midsommarkransen-Telefonplan, nu som ett arkiv och som en topografi för konceptuella operationer och digressioner, avlyssningar av 1900-talets och det tidiga 2000-talets dokumentära och dokumentaristiska diskussioner inom litteratur och fotografi. Resultatet av detta arbete, boken Omkopplingar: Avskrifter, Listor, Dokument, Arkiv, är framförallt en (platsspecifik) utforskning av en avskriftens, överflyttningens och rekontextualiseringens poetik, och av det estetiska utrymme som väljandets och "formateringens" logiker erbjuder. Grönberg och Magnusson har insisterat på att, i likhet med växeltelefonister och cut-up-operatörer, i största möjliga utsträckning tala på "andras linjer", genom val, klipp och omkopplingar i redan existerande material och dokument, men också genom att via infogningar och översättningar koppla fram mer okända eller bortglömda arbeten.Cecilia Grönberg är fotograf och doktorand i fotografisk gestaltning vid Göteborgs universitet, och Jonas (J) Magnusson är översättare, essäist, redaktör för tidskriften OEI.

Om Aron Jonason - den lika legendariske som bortglömde vitsaren, fotografen och publicisten. Men också om 1700- och 1800-talens muntrationstidningar, anekdotsamlingar, ungkarlskalendrar, logogryfer, tautologier och truismer, vitterhetsarbeten och infall, revyer och litterära upptåg, fotografiska inventeringar, cartes de visite och tablåer... Med teoretisk-historiska exkurser och supplement om vitsar/ordlekar, skrivfel/ortografiska innovationer och spel/lek.Cecilia Grönberg är fotograf och doktorand i fotografisk gestaltning vid Göteborgs universitet. Jonas (J) Magnusson är essäist, översättare och redaktör för tidskriften OEI.