Tommy Andersson – författare

Hur demokratiska är våra demokratier?

Varje demokratiskt system har spelregler som gör att resultaten i politiska val i någon mening redan är förutbestämda. Ett vanligt problem är att väljarna inte har särskilt många alternativ att välja på och att de alternativ som finns inte behöver återspegla de röstberättigades åsikter. Ett annat problem är att valdistriktens gränsdragning kan bestämma utgången innan medborgarna ens har gått till vallokalerna.

I Demokratiparadoxen redogör professorn i nationalekonomi Tommy Andersson noggrant och nyfiket för några av de paradoxer som finns i de demokratiska systemen. Även om det demokratiska styrelseskicket är att föredra så finns det en rad paradoxer som länge har sysselsatt matematiker, filosofer och politiker som Arrow, Condorcet och Jefferson.

Tommy Andersson är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet. I sin forskning undersöker han olika samhällsproblem från ett matematiskt perspektiv och har varit med och tagit fram Skandinaviens första algoritmbaserade organbytesprogram och världens första algoritmbaserade system för placering av kvotflyktingar. Sedan 2019 är han ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. 2020 kom hans bok Algoritmmakaren på Fri Tanke.

Sikt är bokserien som samlar smarta texter från hela världen. I fyra nummer per år skriver framstående författare, forskare, historiker, tänkare och ekonomer. Syftet är att lyfta fram nya, tänkvärda och banbrytande perspektiv.

I det här numret publicerar vi två av samtidens allra mest lysande författare: Jonas Hassen Khemiri och Rachel Cusk. Andrew Ross Sorkin gräver i den amerikanska börskraschen 1929, Kristina Sandberg skriver en personlig essä om sin pappa och så introducerar Johan Norberg Nobelpristagarna i ekonomi. 

Dessutom återvänder Per Andersson till Jan Stenbeck, Clara Popenoe Thor begrundar det svenska tillståndet och så listar vi seklets 25 bästa svenska fackböcker (hittills). 

Välkommen till det femte numret av Sikt. 

Aldrig tidigare i världshistorien har det samlats in lika mycket data som idag. Men vad ska vi ha den till?

I Algoritmmakaren argumenterar nationalekonomen Tommy Andersson för att data kan användas för att fatta bättre och mer välgrundade beslut inom en rad områden. Men för det krävs en genomtänkt strategi och – framför allt – funktionella algoritmer. Utifrån forskning och exempel från verkligheten resonerar Andersson kring hur beslutsalgoritmer kan användas för att ge svar på ett antal av samtidens mest angelägna frågor: Hur kan flyktingar integreras bättre? Hur kan organbristen lösas? Hur kan skolan göras mer likvärdig? Kanske kan väldesignade beslutsalgoritmer vara ett medel i arbetet med att skapa bättre samhällen.

Tommy Andersson är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet. Hans forskning har ofta bedrivits i nära dialog med olika beslutsfattare. 2019 utsågs han till adjungerad ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

This book on events-related research marks a watershed in the development of a "Nordic School" of festival and event research. Each of the chapters presents a new and interesting approach to the study of events, in terms of methods, perspectives or content. It is mostly rooted in management theory but also incorporating other perspectives that enhance our understanding of the phenomena. Implications for real-world applications in tourism, hospitality, and community development are also at the fore.

The scholarship is comprehensive, not focused on only tourism or economic aspects. Management theory, including stakeholder management, social networks, and institutionalization processes is being applied. Attention is being given to the multiple roles festivals and events play in society, and to evaluation of their worth and impacts. Innovative methods are being developed to examine event experiences, innovation processes, and success factors.

There is now a critical mass of scholars in the Nordic countries that share a strong interest in event studies, and they are engaged in collaborative research, making it an appealing and innovative region for other event students and researchers to visit. It can be expected that the Nordic school will take an increasingly important place in the development of event studies, which is now truly global in terms of scholarship and university degree programs.

This book was originally published as a special issue of Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism.

This book on events-related research marks a watershed in the development of a "Nordic School" of festival and event research. Each of the chapters presents a new and interesting approach to the study of events, in terms of methods, perspectives or content. It is mostly rooted in management theory but also incorporating other perspectives that enhance our understanding of the phenomena. Implications for real-world applications in tourism, hospitality, and community development are also at the fore.

The scholarship is comprehensive, not focused on only tourism or economic aspects. Management theory, including stakeholder management, social networks, and institutionalization processes is being applied. Attention is being given to the multiple roles festivals and events play in society, and to evaluation of their worth and impacts. Innovative methods are being developed to examine event experiences, innovation processes, and success factors.

There is now a critical mass of scholars in the Nordic countries that share a strong interest in event studies, and they are engaged in collaborative research, making it an appealing and innovative region for other event students and researchers to visit. It can be expected that the Nordic school will take an increasingly important place in the development of event studies, which is now truly global in terms of scholarship and university degree programs.

This book was originally published as a special issue of Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism.

Aldrig tidigare i världshistorien har det samlats in lika mycket data som idag. Men vad ska vi ha den till?

I Algoritmmakaren argumenterar nationalekonomen Tommy Andersson för att data kan användas för att fatta bättre och mer välgrundade beslut inom en rad områden. Men för det krävs en genomtänkt strategi och framför allt funktionella algoritmer. Utifrån forskning och exempel från verkligheten resonerar Andersson kring hur beslutsalgoritmer kan användas för att ge svar på ett antal av samtidens mest angelägna frågor: Hur kan flyktingar integreras bättre? Hur kan organbristen lösas? Hur kan skolan göras mer likvärdig? Kanske kan väldesignade beslutsalgoritmer vara ett medel i arbetet med att skapa bättre samhällen.

Tommy Andersson är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet. Hans forskning har ofta bedrivits i nära dialog med olika beslutsfattare. Detta har bland annat resulterat i Skandinaviens första algoritmbaserade organbytesprogram och världens första algoritmbaserade system för placering av kvotflyktingar. 2019 utsågs han till adjungerad ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

I länder med fria val finns demokratiska spelregler som gör att systemet i viss utsträckning redan är förutbestämt. Befolkningen har till exempel på förhand ett begränsat antal partier att välja mellan. Det finns också formella problem, som att fördelningen av mandat över ett land faktiskt kan bestämma utgången redan innan medborgarna gått till vallokalerna.

I Demokratiparadoxe fördjupar sig professorn i nationalekonomi Tommy Andersson i några av dessa motsägelser som gäckat statsvetare och filosofer åtminstone sedan 1700-talet.