Helene Ehriander – författare

Flicka och girl, flickskapande, girlhood och att "flicka sig" -- allt detta är komplexa begrepp som diskuteras och problematiseras på olika sätt inom forskningsfältet girlhood studies. Bidragen i denna antologi handlar om hur flickskap skrivs fram i både historiska och samtida texter och vad det innebär att vara flicka i dessa berättelser.  

Flickböcker är i en svensk, historisk kontext en speciell genre som känns igen på särskilda mönster, teman och motiv. Dessa böcker har förändrats i takt med tiden och idag är det vanligare att tala om flickors läsning och berättelser med starka flickkaraktärer. Utvecklingen av flicklitteratur och flickkaraktärernas relation till sin omgivning innebär att det är intressant att undersöka dessa berättelser på nya sätt.  

I antologins olika kapitel diskuteras bland annat den vetenskapande flickan, flickdetektiven, flickbokshjältinnor som lånats från Shakespeares verk, Pippi Långstrump analyserad som flicka, den älskade flickgestalten Kulla-Gulla och flera skrivande flickor.  

Helene Ehriander är professor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hennes forskning är främst inriktad mot barn- och ungdomslitteratur, historiska romaner samt Astrid Lindgrens författarskap. Corina Löwe är docent i tyska vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hennes forskning handlar främst om barnoch ungdomslitteratur och hon har skrivit artiklar om DDR-litteratur och reseskildringar samt forskat utifrån ekokritiska aspekter. Båda redaktörerna är aktiva vid Centre for Childhood Research in Literature, Language and Learning (CHILLL) och knutna till Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies (IMS).    

Medverkande författare: Lena Ahlin · Helene Ehriander  · Maria Freij · Anna Greek · Hans Hägerdal · Hanna Liljeqvist · Erika Lunding · Corina Löwe · Malin Nauwerck · Piia K. Posti · Susanne Sand Schneider · Malin Eriksson Sjögärd  · Mette Hildeman Sjölin · Eva Söderberg · Angela Marx Åberg  

Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 164  

Alla som på något sätt kommer i kontakt med barn vet hur mycket fantasy och särskilt Harry Potter har betytt för ungas intresse för litteratur och kultur. Fantasy är också en genre där barns och vuxnas läsning möts.

Dessutom är det litteratur som är intressant att analysera ur olika perspektiv. Med allt från fördjupande texter och en tipsbank för undervisning till texter om datorspel och virkmönster, försöker den här antologin ge nya infallsvinklar på fantasylitteratur. Dessa blir en viktig utgångspunkt för att bredda och fördjupa barns och ungdomars läsning. Då kan läsningen bli lustfylld och utvecklande – och faktiskt fullkomligt livsavgörande.

This volume brings together and presents multidisciplinary research related to India at Linnaeus University in Växjö, Sweden. With contributions by researchers working in different disciplines and from various theoretical perspectives, the book explores cultural encounters, developments, and events in historical and contemporary India, and how narratives about people and cultures in India have been presented and represented through European and Scandinavian colonial lenses. Several contributions illustrate how people resist oppression, cooperate across borders, and transform cultural practices when their experiences and representations converge in complex ways. The book opens a window on research conducted at Linnaeus University while making an empirically based contribution to the academic study of Indian history and society. 

Astrid Lindgrens berättelser är centralt placerade i det svenska medvetandet, oupplösligt förknippade med de bilder som åtföljer dem. Genom åren har många studier gjorts av Lindgrens författarskap, men inte lika mycket är skrivet om de bildkonstnärer som gett oss tydliga bilder av de karaktärer och miljöer som gestaltas i texterna.  

I denna forskarantologi möter vi olika bildkonstnärers tolkningar av Lindgrens texter: Ilon Wiklands bilder till Ronja rövardotter och till den mindre kända spökhistorien om Skinn Skerping, Ingrid Vang Nymans bilder till berättelserna om Pippi Långstrump, Anna Riwkin-Bricks fotografiska flickskildring Randi bor i Norge. Sagor och noveller som gjorts till böcker av bilderbokskonstnärerna Marit Törnqvist, Hans Arnold, Pija Lindenbaum och Ilon Wikland undersöks också. En annan Lindgrenvärld som analyseras är trädgårdarna på barndomshemmet Näs, så som de anlagts och skildras med nostalgiska filter i en aktuell trädgårdsbok.  

De flesta böcker som diskuteras här är lätta att få tag i, de finns i många hem och på alla bibliotek. Illustrationerna i dessa välkända och älskade böcker utgör en skatt av bestående bildvärldar som berikat våra upplevelser och minnen av Astrid Lindgrens berättelser. 

Om redaktörerna: Helene Ehriander är docent i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet; Anette Almgren White är lektor i litteratur­vetenskap vid Jönköpings universitet.

Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 149 (ISSN 0347-5387)  

Många studier om Astrid Lindgrens författarskap har publicerats genom åren finns det verkligen mer att säga? Jo, med tanke på bredden, djupet och den påfallande multimediala ansatsen i skapandet, liksom Lindgrens olika verksamhetsområden över påtagligt lång tid, vill vi besvara frågan med ett ja. Dessutom utvecklas ständigt de vetenskapliga fält som är angelägna för Lindgren-forskare.   

I denna antologi ger vi några exempel där Astrid Lindgren inte bara undersöks som författare, utan också som förlagsredaktör, filmskapare och opinionsbildare. Eva Söderberg skriver om Lindgren och flickböckerna, Philippe Couderc återbesöker sin gamla hemstad Paris i Katis sällskap, Lisa Källström undersöker hur Lindgrens böcker togs emot i Östtyskland och Dagmar Brunow ägnar sig åt Lindgren och filmskapandet. Vidare studerar Anette Almgren White hur man arbetat med Pippi Långstrump i en årskurs 1, Filippa Söderström skriver om tillsägelser i Emil och Madicken-böckerna utifrån ett genusperspektiv och Anna Sandahl fokuserar på den sjungande pigan Lina i det multimodala berättelseuniversum där hon framträder. Helene Ehriander studerar Astrid Lindgren i rollen som förlagsredaktör för John- Lennart Linders flickböcker. Ehriander gör även en läsning av Lindgrens egna flickböcker mot bakgrund av hennes omtalade krigsdagböcker. Dagböckerna utgavs efter Lindgrens död, vilket kan ses som ett av många exempel på att hon fortsätter att vara en angelägen person. Många läser fortfarande hennes böcker, tar del av hennes växande fiktionsuniversum och uppfattar detta som ett kulturarv. För en ny generation läsare vilket undersöks i Helene Ehrianders tredje bidrag i antologin framställs författaren själv rent av som en smart, stark och modig hjältinna.