Maria Nilson – författare

Vi omges av ett ständigt informationsflöde; tidningar, tv, radio, internet och reklam- affischer sprider olika budskap med olika syften. I Genus, medier och masskultur urskiljs de stereotyper som sprids genom detta brus, och författarna visar hur dessa uttrycker föreställningar om feminiteter och maskuliniteter. Boken diskuterar också hur kön och genus samverkar med andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet. I bokens analyser av bl.a. reklam, såpor och dataspel lyfts de mönster fram som styr vår syn på oss själva och andra, men författarna pekar även på hur motstånd kan skapas i de mest oväntade sammanhang.

Genus, medier och masskultur är en introduktion i medie- och masskulturanalys. Den hjälper läsaren att bli en kritisk granskare av hur maktstrukturer gör sig påminda i allas vår vardag, i medier som i andra sammanhang. Bokens exempel leder läsaren vidare till egna reflektioner och analyser.

Boken är främst avsedd för studerande på grundnivå inom medie- och kommunikationsvetenskap, kulturvetenskap, filmvetenskap, journalistik samt genusvetenskap.

Linda Fagerström är fil. dr i konstvetenskap och Maria Nilson är fil. dr i litteraturvetenskap. 

Birgit Th. Sparre och Margit Söderholm är två av Sveriges allra mest lästa författare. Sparres och Söderholms romaner var oerhört populära under 1930-, 40- och 50-talen och har under de senaste åren blivit tillgängliga igen som e-böcker. Deras verk, som gärna utspelade sig i historiska miljöer, har ofta setts som romantiska och melodramatiska, men dessa etiketter säger inte hela sanningen. 

I Blott Sverige svenska kvinnor har? undersöker litteraturvetaren Maria Nilson de föreställningar om det svenska och de idealbilder av maskulinitet och femininitet som lyfts fram i romanerna. Nilson ser verken som på en gång traditionella och visionära. Hos dessa två författare samsas tidstypiskt rasistiska föreställningar med drömmar om ett framtida jämställt samhälle; här finns ett konservativt tillbakablickande samtidigt som romanerna på många sätt är kritiska till den dåtid de skildrar. Studien diskuterar genus och etnicitetskonstruktioner, men också olika former av nostalgi. Sparres och Söderholms författarskap, som hittills varit relativt outforskade, berättar en egen, intressant historia om svenska föreställningsvärldar under 1900-talet.     

Maria Nilson är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hon disputerade 2003 med avhandlingen Att förhålla sig till moderniteten. En studie i Gertrud Liljas författarskap och har sedan dess främst forskat om populärlitteratur och ungdomsromaner.

Pixiböckerna började ges ut i Sverige på 1950-talet. De lanserades då som kvalitetsbilderböcker för en billig penning som skulle konkurrera med serietidningar. Utgivningen blev snabbt en succé. Det har kommit ut tusentals Pixititlar under åren som spridits till många läsare, bland annat eftersom de sålts via andra kanaler än den traditionella bokhandeln.  

I denna bok tecknar Maria Nilson Pixiutgivningens historia och gör nedslag i hur den utvecklats. Här diskuteras Pixibokens utseende, vilka titlar som inledningsvis dominerande utgivningen och hur det ser ut idag. Boken avslutas med en förteckning över publicerade Pixititlar som kan underlätta fortsatt forskning om detta barnlitterära fenomen.  

Maria Nilson är docent i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning handlar främst om olika slag av populära genrer för både vuxna och barn och ungdom.  

Ingår i Svenska barnboksinstitutets skriftserie (nr 162).