Birgit Th. Sparre och Margit Söderholm är två av Sveriges allra mest lästa författare. Sparres och Söderholms romaner var oerhört populära under 1930-, 40- och 50-talen och har under de senaste åren blivit tillgängliga igen som e-böcker. Deras verk, som gärna utspelade sig i historiska miljöer, har ofta setts som romantiska och melodramatiska, men dessa etiketter säger inte hela sanningen. 

I Blott Sverige svenska kvinnor har? undersöker litteraturvetaren Maria Nilson de föreställningar om det svenska och de idealbilder av maskulinitet och femininitet som lyfts fram i romanerna. Nilson ser verken som på en gång traditionella och visionära. Hos dessa två författare samsas tidstypiskt rasistiska föreställningar med drömmar om ett framtida jämställt samhälle; här finns ett konservativt tillbakablickande samtidigt som romanerna på många sätt är kritiska till den dåtid de skildrar. Studien diskuterar genus och etnicitetskonstruktioner, men också olika former av nostalgi. Sparres och Söderholms författarskap, som hittills varit relativt outforskade, berättar en egen, intressant historia om svenska föreställningsvärldar under 1900-talet.     

Maria Nilson är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hon disputerade 2003 med avhandlingen Att förhålla sig till moderniteten. En studie i Gertrud Liljas författarskap och har sedan dess främst forskat om populärlitteratur och ungdomsromaner.

Birgit Th. Sparre och Margit Söderholm är två av Sveriges allra mest lästa författare. Sparres och Söderholms romaner var oerhört populära under 1930-, 40- och 50-talen och har under de senaste åren blivit tillgängliga igen som e-böcker. Deras verk, som gärna utspelade sig i historiska miljöer, har ofta setts som romantiska och melodramatiska, men dessa etiketter säger inte hela sanningen. 

I Blott Sverige svenska kvinnor har? undersöker litteraturvetaren Maria Nilson de föreställningar om det svenska och de idealbilder av maskulinitet och femininitet som lyfts fram i romanerna. Nilson ser verken som på en gång traditionella och visionära. Hos dessa två författare samsas tidstypiskt rasistiska föreställningar med drömmar om ett framtida jämställt samhälle; här finns ett konservativt tillbakablickande samtidigt som romanerna på många sätt är kritiska till den dåtid de skildrar. Studien diskuterar genus och etnicitetskonstruktioner, men också olika former av nostalgi. Sparres och Söderholms författarskap, som hittills varit relativt outforskade, berättar en egen, intressant historia om svenska föreställningsvärldar under 1900-talet.     

Maria Nilson är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hon disputerade 2003 med avhandlingen Att förhålla sig till moderniteten. En studie i Gertrud Liljas författarskap och har sedan dess främst forskat om populärlitteratur och ungdomsromaner.

Birgit Th. Sparre och Margit Söderholm är två av Sveriges allra mest lästa författare. Sparres och Söderholms romaner var oerhört populära under 1930-, 40- och 50-talen och har under de senaste åren blivit tillgängliga igen som e-böcker. Deras verk, som gärna utspelade sig i historiska miljöer, har ofta setts som romantiska och melodramatiska, men dessa etiketter säger inte hela sanningen. 

I Blott Sverige svenska kvinnor har? undersöker litteraturvetaren Maria Nilson de föreställningar om det svenska och de idealbilder av maskulinitet och femininitet som lyfts fram i romanerna. Nilson ser verken som på en gång traditionella och visionära. Hos dessa två författare samsas tidstypiskt rasistiska föreställningar med drömmar om ett framtida jämställt samhälle; här finns ett konservativt tillbakablickande samtidigt som romanerna på många sätt är kritiska till den dåtid de skildrar. Studien diskuterar genus och etnicitetskonstruktioner, men också olika former av nostalgi. Sparres och Söderholms författarskap, som hittills varit relativt outforskade, berättar en egen, intressant historia om svenska föreställningsvärldar under 1900-talet.     

Maria Nilson är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hon disputerade 2003 med avhandlingen Att förhålla sig till moderniteten. En studie i Gertrud Liljas författarskap och har sedan dess främst forskat om populärlitteratur och ungdomsromaner.