Corina Löwe – författare

Flicka och girl, flickskapande, girlhood och att "flicka sig" -- allt detta är komplexa begrepp som diskuteras och problematiseras på olika sätt inom forskningsfältet girlhood studies. Bidragen i denna antologi handlar om hur flickskap skrivs fram i både historiska och samtida texter och vad det innebär att vara flicka i dessa berättelser.  

Flickböcker är i en svensk, historisk kontext en speciell genre som känns igen på särskilda mönster, teman och motiv. Dessa böcker har förändrats i takt med tiden och idag är det vanligare att tala om flickors läsning och berättelser med starka flickkaraktärer. Utvecklingen av flicklitteratur och flickkaraktärernas relation till sin omgivning innebär att det är intressant att undersöka dessa berättelser på nya sätt.  

I antologins olika kapitel diskuteras bland annat den vetenskapande flickan, flickdetektiven, flickbokshjältinnor som lånats från Shakespeares verk, Pippi Långstrump analyserad som flicka, den älskade flickgestalten Kulla-Gulla och flera skrivande flickor.  

Helene Ehriander är professor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hennes forskning är främst inriktad mot barn- och ungdomslitteratur, historiska romaner samt Astrid Lindgrens författarskap. Corina Löwe är docent i tyska vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hennes forskning handlar främst om barnoch ungdomslitteratur och hon har skrivit artiklar om DDR-litteratur och reseskildringar samt forskat utifrån ekokritiska aspekter. Båda redaktörerna är aktiva vid Centre for Childhood Research in Literature, Language and Learning (CHILLL) och knutna till Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies (IMS).    

Medverkande författare: Lena Ahlin · Helene Ehriander  · Maria Freij · Anna Greek · Hans Hägerdal · Hanna Liljeqvist · Erika Lunding · Corina Löwe · Malin Nauwerck · Piia K. Posti · Susanne Sand Schneider · Malin Eriksson Sjögärd  · Mette Hildeman Sjölin · Eva Söderberg · Angela Marx Åberg  

Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 164  

Hur kan vi, utan att bidra till klimatångest, motivera barn och unga till kritiska ställningstaganden och handling?

Hur kan vi på ett inspirerande sätt utveckla elevernas personliga förhållningssätt till hållbarhet, miljö och framtid?

Hållbarhetsfrågor är ödesfrågor och betonas ämnesövergripande i styrdokument för skolans olika former, inte minst i relation till värdegrunden. I den här antologin får du veta hur fiktion och berättelser med miljö- och framtidsteman kan användas för att öka medvetenheten och förståelsen för ekologiska livsvillkor och hållbarhetsfrågor för alla oss levande varelser.

Litteratur, film och andra mediala uttryck säger alltid något om sin samtid och kan väcka starka känslor hos barn och unga med potential att både befästa och ifrågasätta rådande tankemönster. Utifrån ekokritiska, intermediala och didaktiska perspektiv på berättelser skrivna för barn och ungdomar belyser författarna hur litteraturundervisningen kan bidra till att utnyttja denna potential och fördjupa kontakten med naturen.

Antologin vänder sig till dig som student inom lärarutbildning, litteratur- och filmvetenskap samt till yrkesverksamma lärare som söker metoder och didaktik kring existentiella frågor.

Sagt om boken:

"Här återfinns tips på lämpliga böcker, undervisningsupplägg och metoder för att analysera ett litterärt verks didaktiska potential, vilket gör antologin mycket användbar i planeringen av lektioner. Det breda perspektivet ger även en bra kunskapsbas för barn- och skolbibliotekarier liksom för den som är nyfiken på vad litteraturdidaktik är."Catharina Bergman, BTJ-häftet nr 21, 2020