Åsa Nilsson Skåve - Böcker

Hur kan vi, utan att bidra till klimatångest, motivera barn och unga till kritiska ställningstaganden och handling?

Hur kan vi på ett inspirerande sätt utveckla elevernas personliga förhållningssätt till hållbarhet, miljö och framtid?

Hållbarhetsfrågor är ödesfrågor och betonas ämnesövergripande i styrdokument för skolans olika former, inte minst i relation till värdegrunden. I den här antologin får du veta hur fiktion och berättelser med miljö- och framtidsteman kan användas för att öka medvetenheten och förståelsen för ekologiska livsvillkor och hållbarhetsfrågor för alla oss levande varelser.

Litteratur, film och andra mediala uttryck säger alltid något om sin samtid och kan väcka starka känslor hos barn och unga med potential att både befästa och ifrågasätta rådande tankemönster. Utifrån ekokritiska, intermediala och didaktiska perspektiv på berättelser skrivna för barn och ungdomar belyser författarna hur litteraturundervisningen kan bidra till att utnyttja denna potential och fördjupa kontakten med naturen.

Antologin vänder sig till dig som student inom lärarutbildning, litteratur- och filmvetenskap samt till yrkesverksamma lärare som söker metoder och didaktik kring existentiella frågor.

Sagt om boken:

"Här återfinns tips på lämpliga böcker, undervisningsupplägg och metoder för att analysera ett litterärt verks didaktiska potential, vilket gör antologin mycket användbar i planeringen av lektioner. Det breda perspektivet ger även en bra kunskapsbas för barn- och skolbibliotekarier liksom för den som är nyfiken på vad litteraturdidaktik är."Catharina Bergman, BTJ-häftet nr 21, 2020

Den som skriver barn- och ungdomslitteratur behöver både kunskap om litterära verktyg och insikter i hur andra författare har löst berättartekniska problem. Att skriva barn- och ungdomslitteratur behandlar skrivandets hantverk samtidigt som den utifrån ett litteraturvetenskapligt perspektiv fördjupar förståelsen för hur man skriver i olika genrer för en ung läsekrets.Boken tar bland annat upp vad som kännetecknar en berättelse för barn och ungdomar och hur den skrivs: Vad har den för egenart, vad skiljer den från vuxenlitteratur, och hur skapar man ett tilltal som passar unga? Genrer som fantasy, magisk realism och historiska berättelser behandlas, men också gränsgenrer och gränsmedier som fan fiction, datorspel och filmmanus. Här diskuteras också strategier för att gestalta det hotfulla eller svåra moraliska dilemman samt hur man kan undvika genusfällor. Att skriva barn- och ungdomslitteratur vänder sig till alla som är intresserade av barn- och ungdomslitteratur och som vill utveckla sitt eget skrivande. Den är avsedd för kurser i kreativt skrivande, men lämpar sig också i fortbildning för lärare, bibliotekarier och andra som vill fördjupa sin förståelse för barn- och ungdomslitteratur.

Den som sätter sig att läsa Resor i tid och rum får förbereda sig på hisnande färder över vidsträckta fält: från finstämda parisiska bilddikter till en monty pythonsk spänningsroman, från Fridegårds trälar till rollspelet Warhammer Fantasy Role Play, från den sömniga småstaden Nässjö till igbo-byar i östra Nigeria. Vi möter resande konst, barn och språk. Litteraturläsande som en egen resa, där läsfärdighet är den nödvändiga biljetten, behandlas från olika håll: i skolan, i samtalet, i läsarens inre. Vi får läsa om indianer och indier, perser och greker och mycket, mycket mer. Ett försök att fånga litteraturvetaren Margareta Peterssons många intresseområden indoengelsk roman, postkolonial litteratur, global litteraturhistorieskrivning samt litteraturdidaktisk forskning kan inte sluta på annat sätt än med en omfångsrik antologi, med trettio nyskrivna och intressanta artiklar författade av kolleger från lärosäten runt hela landet. Förhoppningen är att läsaren möts av en och annan oväntad koppling som sprider nytt ljus över det som för professor Petersson sedan länge varit känt.