Bergslagshistoria. Årgång/årsbok 26/2014

Bergslagshistoria 2014 rymmer sju intressanta uppsatser som på olika sätt belyser Bergslagens historia och tradition, arbete och kultur. Stefan A. Nilsson skriver om en tvist mellan stad och landsbygd i slutet av 1700-talet. Rätten att bedriva hantverk på landsbygden var hårt reglerad och när en garvare försökte etablera sig i Östernärke agerade Örebro logarvareämbete för att förbjuda denne »fuskare« att fortsätta bedriva sitt hantverk i Asker. Domkapitlens protokoll lyfts fram av Göran Ekberg när han skriver om hur ett äktenskap av olika orsaker kunde upplösas i det tidiga 1600-talets Sverige. Bode Janzon gör nedslag i den värmländska och mellansvenska bandyn och berättar om bandynordism och en turnétrevare till Sovjet på 1930-talet. Återvändande svenskamerikanska ingenjören med Eric Esselius vid Sandvikens järnverk som typexempel är temat för Per-Olof Grönberg uppsats. Den sista september 2014 miste Sverige sin sista tillverkare av gruv- och industri­lok. Med tyngdpunkt på loktillverkningen tecknar Jan Ericson här Grängesbergsföretaget GIA:s omväxlande historia under drygt 120 år. Maths Isacson försöker utifrån bondedagböcker från södra Dalarnas bergslag belysa hur villkoren under 1800-talets andra hälft förändrades för tre bondehushåll med starka band till regionens bergsbruk. Årsboken avslutas med Berith Sandes personliga reflexioner över Föreningen Bergslags­arkivs första 25 år.