Bergslagshistoria 2014 rymmer sju intressanta uppsatser som på olika sätt belyser Bergslagens historia och tradition, arbete och kultur. Stefan A. Nilsson skriver om en tvist mellan stad och landsbygd i slutet av 1700-talet. Rätten att bedriva hantverk på landsbygden var hårt reglerad och när en garvare försökte etablera sig i Östernärke agerade Örebro logarvareämbete för att förbjuda denne »fuskare« att fortsätta bedriva sitt hantverk i Asker. Domkapitlens protokoll lyfts fram av Göran Ekberg när han skriver om hur ett äktenskap av olika orsaker kunde upplösas i det tidiga 1600-talets Sverige. Bode Janzon gör nedslag i den värmländska och mellansvenska bandyn och berättar om bandynordism och en turnétrevare till Sovjet på 1930-talet. Återvändande svenskamerikanska ingenjören med Eric Esselius vid Sandvikens järnverk som typexempel är temat för Per-Olof Grönberg uppsats. Den sista september 2014 miste Sverige sin sista tillverkare av gruv- och industri­lok. Med tyngdpunkt på loktillverkningen tecknar Jan Ericson här Grängesbergsföretaget GIA:s omväxlande historia under drygt 120 år. Maths Isacson försöker utifrån bondedagböcker från södra Dalarnas bergslag belysa hur villkoren under 1800-talets andra hälft förändrades för tre bondehushåll med starka band till regionens bergsbruk. Årsboken avslutas med Berith Sandes personliga reflexioner över Föreningen Bergslags­arkivs första 25 år.

Stadsantikvarie Anna Götzlinger berättar om Maria Regina Lennqvist och Emanuel Lindwall, två livsöden i Eskilstuna Fristad vid 1800-talets början. De är borta idag, men husen de bott i och spåren de lämnat i arkiven finns kvar. Arkivarie Magnus Jerlström skildrar sedan Stripastrejken som ägde rum åren 1925–1927, en av landets på sin tid mest uppmärksammade arbetsmarknadskonflikter som också fick politisk betydelse. Släktforskaren Elisabeth Thorsell tecknar med hjälp av bouppteckningsmaterial ett porträtt av Anna Forsberg, gruvpiga vid Nordmarks gruvor i Värmland vid sekelskiftet 1700–1800. Därefter berättar arkivarie Oskar Nilsson historien om Bergslagsbanan, Sveriges på sin tid största privata järnvägsbolag. Bergslagsbanan spelade under perioden 1879–1947 en central roll för bergslagsregionens ekonomiska utveckling, men makten över bolaget låg i Göteborg. Bergsmännen spelar en stor roll i Bergslagens historia. Kommunarkivarie Göran Ekberg skildrar ett bergsmannauppror i södra Dalarna på 1610-talet. Antikvarie Jan-Olof Montelius tar sedan vid och behandlar forkörningen och dess roll i äldre tiders järnhantering med fokus på Furudals bruk i Dalarna. Uppsatsen ger mycket kunskap om kommunikationer och väghållning i 1700- och 1800-talens Bergslagen. Årsboken avslutas med att byggnadsantikvarie Mia Geijer och professor Maths Isacson berättar om Bergslagens moderna kulturarv och hur det belysts ur olika aspekter vid resandeseminarier.

Bergslagshistoria 2014 rymmer sju intressanta uppsatser som på olika sätt belyser Bergslagens historia och tradition, arbete och kultur. Stefan A. Nilsson skriver om en tvist mellan stad och landsbygd i slutet av 1700-talet. Rätten att bedriva hantverk på landsbygden var hårt reglerad och när en garvare försökte etablera sig i Östernärke agerade Örebro logarvareämbete för att förbjuda denne »fuskare« att fortsätta bedriva sitt hantverk i Asker. Domkapitlens protokoll lyfts fram av Göran Ekberg när han skriver om hur ett äktenskap av olika orsaker kunde upplösas i det tidiga 1600-talets Sverige. Bode Janzon gör nedslag i den värmländska och mellansvenska bandyn och berättar om bandynordism och en turnétrevare till Sovjet på 1930-talet. Återvändande svenskamerikanska ingenjören med Eric Esselius vid Sandvikens järnverk som typexempel är temat för Per-Olof Grönberg uppsats. Den sista september 2014 miste Sverige sin sista tillverkare av gruv- och industri­lok. Med tyngdpunkt på loktillverkningen tecknar Jan Ericson här Grängesbergsföretaget GIA:s omväxlande historia under drygt 120 år. Maths Isacson försöker utifrån bondedagböcker från södra Dalarnas bergslag belysa hur villkoren under 1800-talets andra hälft förändrades för tre bondehushåll med starka band till regionens bergsbruk. Årsboken avslutas med Berith Sandes personliga reflexioner över Föreningen Bergslags­arkivs första 25 år.

Stadsantikvarie Anna Götzlinger berättar om Maria Regina Lennqvist och Emanuel Lindwall, två livsöden i Eskilstuna Fristad vid 1800-talets början. De är borta idag, men husen de bott i och spåren de lämnat i arkiven finns kvar. Arkivarie Magnus Jerlström skildrar sedan Stripastrejken som ägde rum åren 1925–1927, en av landets på sin tid mest uppmärksammade arbetsmarknadskonflikter som också fick politisk betydelse. Släktforskaren Elisabeth Thorsell tecknar med hjälp av bouppteckningsmaterial ett porträtt av Anna Forsberg, gruvpiga vid Nordmarks gruvor i Värmland vid sekelskiftet 1700–1800. Därefter berättar arkivarie Oskar Nilsson historien om Bergslagsbanan, Sveriges på sin tid största privata järnvägsbolag. Bergslagsbanan spelade under perioden 1879–1947 en central roll för bergslagsregionens ekonomiska utveckling, men makten över bolaget låg i Göteborg. Bergsmännen spelar en stor roll i Bergslagens historia. Kommunarkivarie Göran Ekberg skildrar ett bergsmannauppror i södra Dalarna på 1610-talet. Antikvarie Jan-Olof Montelius tar sedan vid och behandlar forkörningen och dess roll i äldre tiders järnhantering med fokus på Furudals bruk i Dalarna. Uppsatsen ger mycket kunskap om kommunikationer och väghållning i 1700- och 1800-talens Bergslagen. Årsboken avslutas med att byggnadsantikvarie Mia Geijer och professor Maths Isacson berättar om Bergslagens moderna kulturarv och hur det belysts ur olika aspekter vid resandeseminarier.