Böcker inom Kultur och medier

Det svenska samhället har genomgått dramatiska förändringar under 2010-talet och framåt. Samtidigt har medierna, snarare än att förutsättningslöst undersöka verkligheten, beledsagats av en opinionsbildning som har syftat till att få så många som möjligt att springa åt samma håll. I Rikslikaren fokuserar Johan Lundberg på en specifik medial aktör, Dagens Nyheter. I ett antal detaljstudier – av rapporteringen om Reva-projektet, Rom-registret, #jagdelar-kampanjen, no go-zoner, apatiska barn, islamistisk terrorism – undersöks konsekvenserna av det som ledningen för Dagens Nyheter själv benämnt som agendasättande journalistik.

Genom att följa de agendasättande ambitionerna bakåt i tiden, till Olof Lagercrantz dagar och tidningens positionering som organ för 1970-talets vänsterradikalism, finner författaren två konstanter i Dagens Nyheters opinionsbildning genom årtiondena: antipatin mot västvärlden och tendensen att dogmatiskt bita sig fast i ståndpunkter som i efterhand framstått som ohållbara.

Johan Lundberg är litteraturhistoriker vid Stockholms universitet. Han är författare till Ljusets fiender (2013), Det sista museet (2016), Europas skugga (2017), När postmodernismen kom till Sverige (2020) och Individens födelse (2023).

Välstrukturerad handbok i uppsatsskrivande.

Boken ger tydlig vägledning genom den vetenskapliga uppsatsens alla delar, från idéstadie till färdig uppsats, projektarbete eller specialarbete. Den är också utmärkt som uppslagsbok när man vid olika tillfällen fastnar i processen.

Bokens huvudteman är:

I denna 5:e upplaga handlar några av nyheterna om konsten att skriva i grupp, om handledning och om den språkliga aspekten på akademiskt skrivande. Boken har också berikats med textexempel med kommentarer och har ett ökat fokus på lärandemålsperspektivet.

Boken vänder sig till alla uppsatsskribenter inom högre utbildning, liksom deras lärare, handledare och andra som ska bedöma uppsatsen. Den riktar sig främst mot kandidat- och magisteruppsatser men kan med fördel användas vid andra självständiga uppsatser.

Om författarnaBoken är skriven av Lotte Rienecker och Peter Stray Jørgensen, med bidrag av Signe Skov, Vanessa Sonne-Ragans, Lotte Thing Rasmussen, Charlotte Wien, Kirstin Remvig och Ida Klitgård.

Översättare: Kristina Olsson och Inger Bolinder-Palmér, Ordverket

2026 ger Albert Bonniers Förlag ut en nyutgåva med förord av Caroline Hammarskjöld.

Efter Dag Hammarskjölds död i september 1961 fann man i hans bostad i New York ett manuskript med titeln Vägmärken. I ett närslutet brev kallade han anteckningarna för en sorts 'vitbok' rörande mina förhandlingar med mig själv och Gud.

Dag Hammarskjölds bok är idag en klassiker. Efter utgivningen 1963 har Vägmärken översatts till en mängd språk och nya läsare finner ständigt vägen till en av den svenska litteraturens mest säregna tänkare.

Donald Trump är USA:s president, uppbackad av Elon Musk och andra miljardärer. Affärsmännen formar inte längre bara marknaden de har tagit över världens mäktigaste stat. Hur hamnade vi här?

Ekonomisk tillväxt har de senaste århundradena höjt den allmänna levnadsstandarden till nivåer som tidigare generationer knappast kunde föreställa sig. Samtidigt har marknadsekonomin inbyggda risker risker vars omfattning vi först nu börjar ana.

Numera vet vi att fossila bränslen inte bara drivit industrialisering och välståndsökning, utan också skapat en global klimatkris. Men i skymundan har företagens dominans fått fler och minst lika allvarliga konsekvenser. Den politiska våg som nu sveper över den fria världen är kulmen på en djupgående utveckling där medborgarnas inflytande successivt minskar. Aktiebolag och stiftelser tar kontroll över mer och mer av våra liv och hotar både demokratin och samhällets moraliska grund. Dagens verkliga makthavare är juridiska personer.

En invasiv art så tog företagen makten över världen är ett banbrytande verk, där Per Molander visar hur företagens konstruktion hotar själva grunden för vår demokrati och varför vi måste agera innan det är för sent.

Om Varför lära?Varför lära? Meningen med mänsklig kunskap i AI-tider är en bok om kunskap, kritiskt tänkande, kreativitet, demokrati och frihet i en framtid dominerad av artificiell intelligens. Med levande exempel och tvärvetenskapligt djup vill boken väcka debatt, inspirera till handling och eftertänksamhet.

En fråga som många ställer sig, när AI inte bara söker information utan även analyserar den, skriver texter och fattar beslut, är: Varför ska vi överhuvudtaget lära oss något?

Boken är ett djärvt, lättillgängligt och djupt relevant manifest som väver samman neurovetenskap, psykologi och filosofi till en övertygande berättelse om mänsklig intelligens. Genom sex centrala skäl till att fortsätta lära och vässa vårt tänkande bygger författarna ett hoppfullt och kraftfullt argument för den mänskliga kunskapens bestående värde.

Sagt om boken:”De (författarna) går igenom skilda, väsentliga aspekter ifråga om kunskapens roll för oss människor. Inte minst för vårt mentala välbefinnande! Om vi vill kunna tänka och vara lyckliga, behöver vi lära. [...] Ibland kanske det känns som att vi är på väg mot en dystopi, men Klingberg och Wikforss ger oss en motvikt. De argumenterar för och motiverar oss till att själva fungera som en bromsmedicin i en värld av intellektuell försämring. Det gör boken väl värd att läsa!”Linus Björk, BTJ-häftet nr 5, 2026

I Det svenska medielandskapet redovisas och diskuteras olika mediers villkor, och perspektiv ges på såväl historien som dagsläget och framtiden.

Medier och sociala nätverk är centrala för vår orientering i samhället. Men för att kunna bedöma det innehåll som förmedlas i olika kanaler är det viktigt för oss att känna till villkoren för deras verksamhet, från teknisk utveckling, ekonomiska förhållanden och politiska ställningstaganden till publikens intresse.

Boken har sedan första utgåvan 1970 kommit i många upplagor och titeln har förändrats i takt med medielandskapets förändring. Under många år var huvudtiteln Massmedier, men när Liber 2018 tog över utgivningen ändrades huvudtiteln till Det svenska medielandskapet.

Digitaliseringen genomsyrar hela samhället i dag, och det har också fått gälla för den här boken. Strukturen är därför omgjord, jämfört med tidigare upplagor. Boken inleds med medielogik i relation till plattformslogik. De traditionella nyhetsmedierna - press, radio och tv - är fortfarande centrala, men även de måste i dag förhålla sig till plattformslogiken.

Boken lämpar sig för journalistutbildningar på universitet, högskolor och folkhögskolor samt på kurser inom medie- och kommunikationsvetenskap. Den är, genom sin sammanhållna form och sitt breda anslag, ett standardverk för alla som vill få en överblick över medielandskapet.

Om författarna

Ingela Wadbring, f. 1964, är professor i medieutveckling vid Mittuniversitetet. Michael Karlsson, f. 1970, är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet

Samtiden präglas av sociala mediers flöden med allt från kakrecept till konspirationsteorier, algoritmernas enorma makt och samtidigt osynlighet, och en framväxande generativ AI:s kapacitet att sprida lögner, påhittade bilder och videor. Kan källkritik, en metod som en gång utvecklats inom historievetenskapen, vara lösningen på de många utmaningar som samhället står inför?   I boken Källkritik: människor, teknik och samhälle behandlas ovanstående och andra utmaningar utifrån mångårig forskning och med hjälp av aktuella exempel. Källkritik ges en vidare förståelse som även inkluderar en diskussion om tillitens viktiga roll i en politiskt turbulent tid och hur information faktiskt hittas. Bokens vänder sig till studenter, yrkesverksamma och alla som vill lära sig mer om källkritik.   Olof Sundin är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.  

Barndom berör alla. Men vad barndom är och innebär är inte självklart. Här benas begrepp och perspektiv ut.

Vad barndom är och bör vara sysselsätter bland annat forskare, pedagoger och föräldrar, samt barn själva. Med grund i tvärvetenskaplig barndomsforskning diskuterar boken begrepp som bidrar till förståelsen av barns och barndomars plats och roll i samhället. I boken behandlas barndomens historiska föränderlighet såväl som nutida variationer av barndomar. Boken berör även vad barndom kan tänkas vara i framtiden.

Författarna introducerar barndom som socialt och historiskt fenomen, genom exempel och begrepp som är användbara inom socialt arbete, lärarutbildning och dess utbildningsvetenskapliga kärna.

Boken:

Sagt om boken

Den här boken klargör innebörderna i barndom som centralt teoretiskt begrepp, liksom kopplingar till närliggande begrepp som exempelvis generation, ålder, barnperspektiv, med tydligt avstamp i kritiska perspektiv och grundat på aktuell empirisk forskning. Boken är i högsta grad tvärvetenskaplig och utgör ett efterlängtat tillskott till kurslitteraturlistor i undervisning om barn och barndom på både grund- och avancerad nivå. /Karin Zetterqvist Nelson, professor tema Barn, Linköpings universitet

Om författarna

David Cardell är universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Johanna Sköld är professor i tema Barn vid Linköpings universitet.

Serieredaktörer är Mats Börjesson, professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet och Alf Rehn, professor i innovation, design och management, Syddansk Universitet.

Maskinerna blir smartare samtidigt som människan tycks ha drabbats av hjärnröta. Uppgifter som tidigare krävde mänsklig tankekraft tas alltmer över av AI. Men vad händer med våra hjärnor när vi slutar att anstränga oss?

I en tid av konstgjord intelligens och mänsklig dumhet behöver vi medvetenhet, kunskaper och strategier. Mental uppgradering handlar om att bevara sin nyfikenhet, utveckla sitt tänkande och fortsätta lära under hela livet – att odla de förmågor som ger människan en fördel i vår alltmer automatiserade värld.

Nya perspektiv på lärande - kognitionsvetenskap för lärare utgår från följande villkor som har betydelse för elevers lärande: arv och miljö, motivation, återkoppling och minne. Villkoren beskrivs främst utifrån forskning om genetik och kognitionsvetenskap och konkretiseras med ämnesspecifika exempel i lärsituationer samt kopplas ihop med de befintliga lärandeteorier som dominerar svensk lärarutbildning.

Boken riktar sig till verksamma och blivande lärare och förskollärare.

Om författarnaAlva Appelgren har disputerat inom kognitiv neurovetenskap. Hennes studier rör motivation, återkoppling och förväntningar kopplat till utveckling och lärande. Hon är en flitigt anlitad föreläsare för lärare, förskollärare, rektorer och skolchefer.

Vem är hon egentligen – kulturtanten? Hon ömsom hånas ömsom hyllas, men faktum kvarstår: utan kulturtanterna – inget svenskt kulturliv. Det här är drivande kulturkonsumenter, ibland också arrangörer, som prioriterar teater, konst och litteratur. Begreppet kulturtant har kommit att symbolisera en livsstil och ibland en specifik, färgstark klädstil. Men vilka döljer sig bakom stereotypen? Journalisten Lisa Boda nyanserar och fördjupar bilden genom intervjuer och porträtt varvade med historiska tillbakablickar och samtidsanalys. Och med en angelägen farhåga som drivkraft: Är kulturtanten som vi känner henne en utdöende art, eller finns det hopp om återväxt? "Dom kallar oss kulturtanter" är en oundgänglig bok både för den som ser sig själv som en kulturtant och för den som önskar bli en.

"Kan vara årets viktigaste politiska bok." Victor Malm, ExpressenÄr det du eller skärmen som bestämmer över din skärmtid? Den frågan har blivit allt svårare att besvara, i takt med att vi gått från långsamt uppkopplade till ständigt hyperuppkopplade.

Vi är många som längtar ut. Så hur kan vi frigöra oss?

Ingen surf är författaren och poeten Jonas Grens metod för att minska bruset. Varje morgon åker han till kontoret där wifi saknas, och där all kontakt med omvärlden sker via knapptelefon. Sju kilometer från internet blir det lättare att tänka.

Så kan inte alla göra. Men med inspiration från den moderna historien, och pionjärer i vår egen samtid, utforskar Jonas Gren hur de flesta kan ta steg från en tillvaro av ständig uppkoppling. Det är en försiktigt hoppfull, och högst konkret, väg till ökad livskvalitet."Hans välskrivna och litterärt stilmedvetna bok är intresseväckande och definitivt en text som förtjänar att läsas och diskuteras." Recension i BTJ

Människors möte med mat och måltider syftar till att ge en ökad förståelse för samhällsrelevant kostvetenskaplig kunskap. Bland annat belyser boken matvanor ur ett hållbarhetsperspektiv, matlandskap och matkultur i ständig förändring, möten med främmande smaker, selektivt ätande, kunskap i handling samt vikten av reflektion i lärande och måltidsskapande. Läsaren får även inblick i betydelsen av politiska styrsystem och kulturell kompetens i arbetet med mat och måltider.

Främst vänder sig boken till studenter och yrkesverksamma med intresse för mat och måltider, exempelvis kostvetare, dietister, måltidskreatörer, gastronomer och lärare i hem- och konsumentkunskap. Boken fokuserar på dem som dessa personer har för avsikt att undervisa, ge råd till, informera, ta beslut för eller laga mat till.

Sagt om boken"Det breda perspektivet och de många infallsvinklarna öppnar [...] för att läsare av boken bör kunna hittas inom flera olika kunskaps- och branschområden. Allt som har med mat att göra, kulturellt, politiskt, globalt och hållbart beskrivs i 14 kapitel med så vitt skilda rubriker som Möten med nya smaker – om sensoriska perspektiv och preferensbildning och Politiska styrsystem bakom den offentliga måltiden. Boken är mycket pedagogiskt upplagd med en översiktlig beskrivning av varje kapitels innehåll, och kapitlen har även avslutande sammanfattande reflektioner och referenser. Människors möte med mat och måltider är ett intressant och angeläget bidrag både som kurslitteratur och lättillgänglig facklitteratur." Charlotte Berglund, lektör, BTJ-häftet nr 21, 2024. Helhetsbetyg: 5.

Om författarnaRedaktörer för boken är Christina Berg, professor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet. Christel Larsson, professor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet.Päivi Palojoki, affilierad professor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet samt professor i pedagogik i huslig ekonomi vid Pedagogiska fakulteten, Helsingfors universitet.

Medförfattare: Carina Abrahamson, Lena Gripeteg, Louise Hård, Jenny Lind, Christina Lundberg, Cecilia Magnusson Sporre, Sara McGarvie, Isabelle Mulkerrins, Hillevi Prell, Mia Prim, Jenny Rendahl, Malin Rödin, Louise Skoog, Frode Slinde.

Det brukar ju heta att ”land ska med lag byggas”. Men kanske kan man lika gärna tala om att land ska med ord byggas? Det är genom citat, traditioner, modeord och sångtitlar som vi gör oss en bild av vårt sammanhang, vårt arv, vår nation. Men tider förändras, språk förändras, nya ord kommer till, andra går förlorade. 

I denna bok gör Elisabeth Åsbrink en forskningsresa genom svensk historia och talesätt, från den (kungliga) svenska avundsjukan till #metoo, för att ta reda på hur orden format svenska värderingar och hur vi klär dessa värderingar i ord. 

Det finns inte mycket som är självskrivet med de ord som vi uppfattar som grundstenarna i vårt nationsbygge. Däremot går det att på lite oväntade ställen hitta något som är typiskt svenskt, det vill säga en relativt tidig uppmärksamhet på kvinnors och barns rättigheter i Det går an och Barnets århundrade. 

Men hur svenskt är egentligen ishockey? Och får man egentligen säga vad som helst ”i det här landet”?

Orden som formade Sverige  är en personlig, rolig och bitvis provocerande läsning av svenskheten, en nödvändig komplicering av ett nationalitetsbegrepp som på sina håll blivit väl enkelt. 

Idén om en svensk kulturkanon växte fram ur en politisk och kulturell debatt om gemensamma referenser i samhället. Inspirerad av Danmark har frågan diskuterats i Sverige i flera år, ofta kopplad till skola, integration och nationell identitet. I slutet av 2023 beslutade regeringen att en kulturkanon för Sverige skulle tas fram under ledning av historieprofessor Lars Trägårdh. Kulturkanon lanserades i september 2025 och kommer nu i bokform. Utöver listan över samtliga 100 verk presenteras resultatet av projektet »Folkets kanon«.

Lars Trägårdh har även skrivit ett nytt förord till denna utgåva.

Den ängsliga generationen går till botten med den psykiska ohälsa som breder ut sig bland unga. De som var barn i slutet av 00-talet växte upp med stora teknologiska och sociala förändringar: framväxten av smarta telefoner, selfiekultur och sociala medier. De är den första generation som vuxit upp i en skärmbaserad social miljö där engagemang och bekräftelse reduceras till vänförfrågningar och gilla-markeringar. Utifrån den senaste psykologiska och biologiska forskningen visar den amerikanske socialpsykologen Jonathan Haidt hur skärmarnas inträde stör barnens utveckling på fyra grundläggande sätt – sömnbrist, social brist, kognitiv fragmentering och beroende – och erbjuder konkreta råd till föräldrar, skolor, universitet, regeringar och till tonåringarna själva. Med lika delar samtida forskning och antik visdom blir Haidts ögonöppnande bok både en varningssignal och livboj.

Det här är en oumbärlig handbok för dig som ska skriva en akademisk uppsats baserad på kvalitativ datainsamling.

I Handbok i kvalitativ analys får du konkreta råd och en gedigen genomgång av grundläggande aspekter av kvalitativ forskning samt redskap för att analysera data. Boken redogör för olika former av kvalitativ analys och går därutöver även igenom forskarens roll, forskningsprocessen, metoder för datainsamling samt vilken metodansats som kan vara lämplig att välja.

Metodansatser som presenteras ingående:

I denna uppdaterade fjärde upplaga finns tre nyskrivna kapitel om reflexiv tematisk analys, teoretisk tematisk analys och diffraktiv analys. Till samtliga kapitel finns också tips om litteratur för vidare läsning.

Sagt om boken

"Denna fjärde upplaga av Handbok i kvalitativ analys bjuder på tre nya kapitel [...] Det är värdefulla tillskott som gör att tidigare upplagor bör ersättas."

"Mycket är föredömligt tydligt och rekommenderas starkt som läsning för uppsatsskrivande studenter. Ett sådant exempel är den inledande delen om metodansats, där författarna lyckas med att förklara den ibland snåriga forskningsprocessen med imponerande tydlighet. Det är pedagogiskt och en bok som jag varmt rekommenderar för studenter som ska skriva uppsats."

Marie Leijon, lektör, BTJ-häftet nr 21, 2024. Helhetsbetyg: 5.

Om författarna

Huvudredaktörer:Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogikRobert Thornberg, professor i pedagogik, vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

Övriga författare:Song-ee Ahn, Christina Back, Katarina Eriksson Barajas, Linda Barman, Carina Berterö, Linnea Bodén, Eva Bolander, Asta Cekaite, Lars Owe Dahlgren, Helene Elvstrand, Karin Forslund Frykedal, Ronny Högberg, Kristina Johansson, Henrik Nordvall, Andrzej Szklarski, Michael Tholander, Ingrid Westlund, Maria Weurlander, Pär Widén, Ulrika Jepson Wigg, Sally Wiggins Young och Emilia Åkesson.

Barn- och ungdomsvetenskap utgör idag ett tvärvetenskapligt område, som bygger på och integrerar kunskaper från olika discipliner. Boken Barn- och ungdomsvetenskap Grundläggande perspektiv täcker in stora delar av området genom ett antal olikartade exempel från svensk barn- och ungdomsvetenskaplig forskning.

Kapitlen är skrivna utifrån en nationell kontext och inkluderar forskning om barns, ungas och unga vuxnas lärande, utveckling, hälsa och livsvillkor, såväl i institutionella miljöer (exempelvis skola, socialtjänst, vård och omsorg) som i hemmet och på fritiden. Antologin består av 42 kapitel uppdelade på åtta delar, som tillsammans spänner brett över det barn- och ungdomsvetenskapliga området.

Syftet med boken är att visa på en rad olika dimensioner av barn- och ungdomsvetenskap och vidare att presentera ett antal olika områden där barn, unga och unga vuxna ses som aktörer i sina egna liv.

Boken riktar sig till studenter på program och kurser inom Barn- och ungdomsvetenskap, Lärarprogrammet, Förskollärarprogrammet, Socionomprogrammet och Socialpedagogiska programmet. Den vänder sig också till yrkesverksamma inom sektorer som direkt eller indirekt arbetar med barn, unga och deras livsvillkor, såsom socialarbetare inom socialtjänsten och inom frivilligorganisationer, lärare och kuratorer inom skolan, familjerådgivare, behandlingsassistenter, personal vid ungdomsmottagningar och andra professionella inom den sociala sektorn.

Sagt om boken"Spännvidden i bokens åtta delar är imponerande och vittnar om att barn- och ungdomsvetenskap är ett expansivt, tvärvetenskapligt område. En eloge till huvudredaktörerna Thomas Johansson och Emma Sorbring som lyckats fånga in så många framstående forskare och författare inom området." Philip Hwang, professor i tillämpad psykologi

"Alla som arbetar inom samhällets sociala sektorer borde läsa den här boken för att få en samtidsbeskrivning av barns och ungas liv i det moderna samhället." Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik med inriktning mot tidiga åldrar

[...] Forskning och exempel som presenteras är aktuella och anpassade till svenska förhållanden. Det är en mycket bra och välskriven bok somvänder sig framförallt till studenter på universitet och högskolor. God fortbildning även för den som redan idag möter ungdomar i sin profession. Tydlig och bra referens- och innehållsförteckning ingår." Publiceras i BTJ-häftet nr 14, 2018. Lektör Therese Nordholm

Om författarnaThomas Johansson och Emma Sorbring är huvudredaktörer för denna antologi där 52 författare medverkar. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Emma Sorbring är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan Väst.

Studentens skrivhandbok vänder sig till dig som är ny på högskolan eller universitetet. Kanske kommer du direkt från gymnasiet, kanske har du varit ute och arbetat några år. Här får du hjälp att komma underfund med vad, hur och varför man skriver på högskolan. Framför allt handlar boken om det skrivande du kommer att ägna dig åt de första terminerna.

Här får du veta vad lärarna kan mena när de ber dig diskutera eller redogöra i en text och varför den akademiska stilen är som den är. Du får också veta hur du kan göra när du ska skriva tillsammans med andra och hur arbetsprocessen kan se ut när du skriver på egen hand.

Boken innehåller praktiska råd när det gäller stilen och språket i din text, hur du refererar till källor, hur du granskar och redigerar det du ska lämna in och mycket mer.

Denna nya upplaga av Studentens skrivhandbok innehåller flera helt nya kapitel och presenterar ett annat synsätt än tidigare upplagor. Fokus ligger på vad man gör i en akademisk text.

Om författarnaBokens författare har många års erfarenhet av forskning om och undervisning i skrivande på högskolenivå

Sagt om boken"[...] Boken riktar sig främst mot de nya som börjar på högskola och universitet och skall ge sig i kast med det akademiska skrivandet, men den kan med fördel även till exempel användas som komplement och förstärkning i svenskundervisningen på gymnasienivå. Studentens skrivhandbok är i sin helhet en behändig och praktisk handbok inom sitt område, väl disponerad och lätt överblickbar." BTJ häftet nr 8, 2015 Lektör Henric Ahlgren.