Böcker inom Medievetenskap

I Det svenska medielandskapet redovisas och diskuteras olika mediers villkor, och perspektiv ges på såväl historien som dagsläget och framtiden.

Medier och sociala nätverk är centrala för vår orientering i samhället. Men för att kunna bedöma det innehåll som förmedlas i olika kanaler är det viktigt för oss att känna till villkoren för deras verksamhet, från teknisk utveckling, ekonomiska förhållanden och politiska ställningstaganden till publikens intresse.

Boken har sedan första utgåvan 1970 kommit i många upplagor och titeln har förändrats i takt med medielandskapets förändring. Under många år var huvudtiteln Massmedier, men när Liber 2018 tog över utgivningen ändrades huvudtiteln till Det svenska medielandskapet.

Digitaliseringen genomsyrar hela samhället i dag, och det har också fått gälla för den här boken. Strukturen är därför omgjord, jämfört med tidigare upplagor. Boken inleds med medielogik i relation till plattformslogik. De traditionella nyhetsmedierna - press, radio och tv - är fortfarande centrala, men även de måste i dag förhålla sig till plattformslogiken.

Boken lämpar sig för journalistutbildningar på universitet, högskolor och folkhögskolor samt på kurser inom medie- och kommunikationsvetenskap. Den är, genom sin sammanhållna form och sitt breda anslag, ett standardverk för alla som vill få en överblick över medielandskapet.

Om författarna

Ingela Wadbring, f. 1964, är professor i medieutveckling vid Mittuniversitetet. Michael Karlsson, f. 1970, är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet

Samtiden präglas av sociala mediers flöden med allt från kakrecept till konspirationsteorier, algoritmernas enorma makt och samtidigt osynlighet, och en framväxande generativ AI:s kapacitet att sprida lögner, påhittade bilder och videor. Kan källkritik, en metod som en gång utvecklats inom historievetenskapen, vara lösningen på de många utmaningar som samhället står inför?   I boken Källkritik: människor, teknik och samhälle behandlas ovanstående och andra utmaningar utifrån mångårig forskning och med hjälp av aktuella exempel. Källkritik ges en vidare förståelse som även inkluderar en diskussion om tillitens viktiga roll i en politiskt turbulent tid och hur information faktiskt hittas. Bokens vänder sig till studenter, yrkesverksamma och alla som vill lära sig mer om källkritik.   Olof Sundin är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.  

I dagens senmoderna samhällen är vi genomsyrade av medier – på arbetet, i skolan och på fritiden – och det påverkar oss i princip all vår vakna tid. Medielandskap & mediekultur ger oss en introduktion till det vetenskapliga studiet av mediernas roll i kultur och samhälle och tar upp en rad viktiga frågor.

I boken diskuteras frågor som:

Boken lämpar sig väl för grundkurser i medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik och liknande ämnen, men kan även användas på andra humanistiska och samhällsvetenskapliga kurser. Den andra, reviderade upplagan har genomgått en allmän översyn och uppdatering av begrepp och modeller.

Nya resonemang och diskussioner har adderats kring:

Sagt om boken"Det är dock inte enbart studenter som kan ha glädje och nytta av den, tvärtom torde boken vara både intressant och läsbar för en bred allmänhet. I dag är de flesta av oss genomsyrade av medier och behöver därför verktyg för att förstå vad denna nya mediala situation betyder för hur vi uppfattar oss själva och omvärlden – och inte minst hur vårt agerande påverkas. Sådana verktyg ger den här boken genom att på ett begripligt, men ändå gediget sätt diskutera olika perspektiv på vad medierna gör med oss och vad vi gör med dem. Här finns avsnitt om mediernas makt och ideologiproduktion, men också om hur vi som konsumenter använder dem för att skapa identitet och mening i våra liv. Dessutom ger den historiska genomgången djupare förståelse för medieteknikernas kognitiva betydelser". David Björklund, lektör, BTJ-häftet nr 7, 2017.

Om författarnaStina Bengtsson, Göran Bolin, Michael Forsman, Sofia Johansson och Per Ståhlberg är lärare och forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola. Peter Jakobsson är verksam i samma ämne vid Uppsala universitet.

Det svenska samhället har genomgått dramatiska förändringar under 2010-talet och framåt. Samtidigt har medierna, snarare än att förutsättningslöst undersöka verkligheten, beledsagats av en opinionsbildning som har syftat till att få så många som möjligt att springa åt samma håll. I Rikslikaren fokuserar Johan Lundberg på en specifik medial aktör, Dagens Nyheter. I ett antal detaljstudier – av rapporteringen om Reva-projektet, Rom-registret, #jagdelar-kampanjen, no go-zoner, apatiska barn, islamistisk terrorism – undersöks konsekvenserna av det som ledningen för Dagens Nyheter själv benämnt som agendasättande journalistik.

Genom att följa de agendasättande ambitionerna bakåt i tiden, till Olof Lagercrantz dagar och tidningens positionering som organ för 1970-talets vänsterradikalism, finner författaren två konstanter i Dagens Nyheters opinionsbildning genom årtiondena: antipatin mot västvärlden och tendensen att dogmatiskt bita sig fast i ståndpunkter som i efterhand framstått som ohållbara.

Johan Lundberg är litteraturhistoriker vid Stockholms universitet. Han är författare till Ljusets fiender (2013), Det sista museet (2016), Europas skugga (2017), När postmodernismen kom till Sverige (2020) och Individens födelse (2023).

"Kan vara årets viktigaste politiska bok." Victor Malm, ExpressenÄr det du eller skärmen som bestämmer över din skärmtid? Den frågan har blivit allt svårare att besvara, i takt med att vi gått från långsamt uppkopplade till ständigt hyperuppkopplade.

Vi är många som längtar ut. Så hur kan vi frigöra oss?

Ingen surf är författaren och poeten Jonas Grens metod för att minska bruset. Varje morgon åker han till kontoret där wifi saknas, och där all kontakt med omvärlden sker via knapptelefon. Sju kilometer från internet blir det lättare att tänka.

Så kan inte alla göra. Men med inspiration från den moderna historien, och pionjärer i vår egen samtid, utforskar Jonas Gren hur de flesta kan ta steg från en tillvaro av ständig uppkoppling. Det är en försiktigt hoppfull, och högst konkret, väg till ökad livskvalitet."Hans välskrivna och litterärt stilmedvetna bok är intresseväckande och definitivt en text som förtjänar att läsas och diskuteras." Recension i BTJ

Den ängsliga generationen går till botten med den psykiska ohälsa som breder ut sig bland unga. De som var barn i slutet av 00-talet växte upp med stora teknologiska och sociala förändringar: framväxten av smarta telefoner, selfiekultur och sociala medier. De är den första generation som vuxit upp i en skärmbaserad social miljö där engagemang och bekräftelse reduceras till vänförfrågningar och gilla-markeringar. Utifrån den senaste psykologiska och biologiska forskningen visar den amerikanske socialpsykologen Jonathan Haidt hur skärmarnas inträde stör barnens utveckling på fyra grundläggande sätt – sömnbrist, social brist, kognitiv fragmentering och beroende – och erbjuder konkreta råd till föräldrar, skolor, universitet, regeringar och till tonåringarna själva. Med lika delar samtida forskning och antik visdom blir Haidts ögonöppnande bok både en varningssignal och livboj.

När Göran Rosenberg inledde sin bana som journalist var sanningsenlighet och trovärdighet ett fungerande publicistiskt konkurrensmedel, men det är inte så längre. Sedan några årtionden är det allt svårare att skilja trovärdigt från oärligt, äkta från falskt, verkligt från påhittat, propaganda från journalistik. I lögnens tid är bland mycket annat en löpande tidskommentar över vår tilltagande oförmåga att kommunicera väl.

”Att döma människan till att inte få något sagt utan att det omedelbart förvrängs, missförstås och skapar split och hat, är ett straff värdigt en krets i Dantes helvete”, skriver Göran Rosenberg i bokens titelessä.

"Det är modiga och sorgsna texter som viner av kunskap och återhållen vrede. Jag skulle tro att ”I lögnens tid” kan bli klassisk polemisk journalistik på svenska." Jan Eklund, DN

"Jag tycker mycket om att läsa Rosenbergs resonemang om lögnens förödelse i mänsklighetens historia." Elisabeth Åsbrink, Expressen

"Krönikorna i ”Godmorgon världen” är något av de främsta i sitt slag – små stilistiska mästerstycken, värda att läsas många gånger." Mattias Hagberg, GP

Online Only 3 – AI och journalistik är den första svenska handboken som på allvar tar sig an hur artificiell intelligens redan förändrar journalistiskt arbete. I vardagen, på redaktionen och i yrkesrollen. Det här är inte en bok om teknik för teknikens skull. Det är en praktisk guide för journalister som vill förstå vad AI betyder här och nu: Hur verktygen används i skarpa publiceringar, hur arbetsflöden förändras, vilka genvägar som är värda att ta – och vilka som riskerar att underminera förtroendet. Boken är också fylld med insikter och råd från några av världens ledande journalister och redaktioner som redan experimenterar, misslyckas och lär sig.

Samtidigt ställs de svåra frågorna: Vad bör vi använda AI till? Vad bör vi låta bli? Och hur behåller journalister kontroll, ansvar och relevans när maskinerna blir allt bättre? Och kanske framför allt: Vad bör framtidens journalist fokusera på för att skilja ut sig från AI? Online Only 3 vänder sig till yrkesverksamma journalister, redaktörer, studenter och chefer som vill ligga steget före, utan att kompromissa med journalistikens kärna. För det är den vi alla vill värna och utveckla.

Om författaren

Martin Schori är journalist på Aftonbladet och ansvarig för tidningens AI-utveckling. Han har tidigare skrivit två uppmärksammade handböcker om digital journalistik. Hans bok Online Only – allt du behöver veta för att bli morgondagens journalist, vars första upplaga utkom 2016, har redan blivit en klassiker.

Tolfte och senaste upplagan

En värld utan bilder, filmer, texter, former och färger är svårt att tänka sig. Lika svårt är det att bortse från de budskap dessa förmedlar. Denna fack- och kursbok, Effektiv visuell kommunikation, ger en övergripande bild av den visuella världen för de professionella kommunikatörerna och studenterna väg in i den. Oavsett om branscherna är nyhetsförmedling, reklam eller information.

Men boken tydliggör även effekten av de kommunikativa satsningarna. Ofta blir artikeln läst och affischen styr rakt in i hjärtat - men inte alltid. Vad avgör? Femton kapitel förklarar detta med hjälp av teori, tillämpning, exempel och framför allt inspiration.

Författare är Bo Bergström, föreläsare, utbildare och creative director. Han har skrivit elva böcker om olika aspekter på visuell kommunikation. En av dem är utgiven på engelska samt översatt till nio andra språk världen över. Hans samlade bokutgivning uppgår till drygt 225 000 exemplar. Bergström har lång erfarenhet från utbildningar vid universitet och högskolor samt vid olika skolor specialinriktade på visuell kommunikation. Han är rikt prisbelönt, bland annat Guldäggsvinnare. Han är fil kand i konst, litteratur, pedagogik och ledamot i Bild och Ord Akademin samt juryledamot i Svenska Designpriset.

---------------------------------

Denna fackbok är en fröjd att läsa" Anders Carlsson

"Finns inte dess like i Sverige" Staffan Löwstedt

"Fantastisk bok av uppskattad föreläsare" Tamara Landia

Ett essentiellt uppslagsverk för det universella visuella språket" Philip Ahlqvist

"Aktuella uppdateringar klargör den visuella kulturens förändringar över tid" Tommie Nyström

"Ett måste för alla som jobbar med ord eller bild eller både ock" Ylva Björnström

Den norm- och banbrytande journalisten som wallraffade långt innan begreppet var uppfunnet

Hon var den ostyriga pojkflickan som skickades hemifrån för att bli snäll och foglig. Men Ester Blenda Nordström lät sig aldrig tämjas.

Som Sveriges första undersökande reporter gjorde hon det ingen annan vågade. Under falsk identitet slet hon som piga på en bondgård, hon levde ett halvår med samer i Lapplands piskande snöstormar och reste som tredjeklasspassagerare med fattiga emigranter till Amerika. Hon räddade hela byar från svältdöden under finska inbördeskriget och deltog i en flera år lång expedition till ett farligt vulkanområde i Sibirien. De banbrytande reportage som hon tog med sig hem förändrade den svenska journalistiken.

Ester Blenda Nordström var en av sin tids pionjärer och stjärnor. Hyllad, beundrad och vän med personer som Anders Zorn, Evert Taube och Elin Wägner. Hon körde motorcykel, rökte pipa och trotsade alla normer som begränsade kvinnors liv i början av 1900-talet.

Men så plötsligt tystnade hennes starka röst. De spektakulära äventyren och kampen för ett liv på egna villkor visade sig ha ett högt pris.

I den första biografin om Ester Blenda Nordström berättar journalisten och författaren Fatima Bremmer historien om vad som fick Sveriges modigaste journalist att tappa modet. Med hjälp av tidigare okända brevsamlingar och dagböcker porträtteras en av 1900-talets mest fascinerande svenska kvinnor.

Ända sedan fotbolls-VM 1958 introducerade tv-apparaterna i det svenska folkhemmet har idrott och tv gått hand i hand. Numera lever vi med ett lapptäcke av tjänster och tv-kanaler som alla slåss om rättigheterna till direktsänd idrott. Sport på tv och olika skärmar är den sista lägerelden i en i övrigt fragmenterad tid.

Den sista lägerelden är en avslöjande reportagebok om när Norden blev en av världens hetaste marknader för sporträttigheter. Olof Lundh tar med läsarna in i en värld där miljardaffärerna avlöser varandra, agenter tjänar hundratals miljoner påhejade av förbund och ligor i jakt på allt större intäkter och där bubblorna växer. Samtidigt har kostnaden för konsumenterna skjutit i höjden. Allt går att se, men till vilket pris?

"Magnifik grävande journalistik" Mats Olsson, Expressen

"Hans senaste bok är i mina ögon den bästa i raden av avslöjande sportrelaterade reportageböcker. 'Den sista lägerelden' [...] är rappt skriven, med samma höga ambition, bulldozertempo och nyfikenhet som författaren själv." Anders Lindblad, SvD

"Lundh har med åren skaffat sig integritet och moralisk kompass. Han håller oftast stilen, men de heta känslorna finns helt klart där. Och det bultande engagemanget.” Jan Eklund, Dagens Nyheter

”Olof Lundh ser i ”Den sista lägerelden” både dansen och fulspelet, uppenbart fascinerad av rövarkapitalismens turer men även bekymrad över dess effekter också på idrotterna själva.” UIf Olsson, Expressen

Smarta, modiga och oemotståndliga. En grupp kvinnor i Stockholm bestämmer sig för att utmana mansväldet. De rör sig mellan hetsiga tidningsredaktioner, kungamiddagar och krigszoner. Det blir början på deras banbrytande stordåd och svindlande resa genom svenskt 1900-tal. Men det handlar lika mycket om livslånga vänskapsband. Om att bära varandras hjärtan genom sjukdomar, otrohet, förbjuden kärlek och missbruk. Det här är historien om Ligan – Klarakvarterens blodsystrar.

Efter den Augustprisbelönade ”Ett jävla solsken” är Fatima Bremmer tillbaka med en gripande kollektivbiografi om ett radikalt kompisgäng som banade väg för en genomgripande förändring av samhället.

"Man smittas av Bremmers förälskelse i sina subjekt, och trots de inlevelsefulla gestaltningarna så tycks hon vara källorna ytterst trogen, vilket gör boken till ett sällsynt konststycke av kombinerad berättarglädje och historisk noggrannhet. Ängsligt följer jag förvecklingarna i deras kärleksliv, hur Célie ska klara av att fortsätta skriva med sex barn och hur Gerda räddar otaliga flyktingbarn under andra världskriget. När Elin Wägner begravs i slutet fäller jag faktiskt tårar ner i boken. Vi kvinnor som skriver i dag är skyldiga att känna till de oförskämt tankfulla pennskaften som banade väg för oss. Alla andra också."

Expressen

"Det som Fatima Bremmer gör, i denna doktorsavhandling till kollektiv­biografi, är att blåsa liv även i deras svartvita studioporträtt och bana väg för en ny historieskrivning där fler feministiska förgrundsgestalter kan få sin rättmätiga plats."

SvD

"Vilket häftigt gäng det var, Ligan, och så mycket alla fick gjort. Dessutom verkar de ha haft förbannat roligt tillsammans under tiden. Just den sociala livskänslan är urstarkt fångad i Fatima Bremmers livliga, smarta och lärorika bok."

DN

"Men det finns ett ljus i mörkret; kollektiviseringen, samarbetet och systerskapet. Trots att kvinnorna slåss om arbetstillfällen och artikeluppslag, lyckas de hålla ihop. Bland det mest gripande i boken är när Ellen Rydelius och hennes dotter Ria Wägner - Elin Wägners brorsdotter - drabbas av fattigdom och misär. Men Ligan är där för att bidra med pengar, emotionellt stöd och arbetsmöjligheter. Det är ett vackert beskrivet kamratskap som, i en tid när journalistiken håller på att monteras ned av auktoritära makthavare världen över, är värt att återuppliva."

Göteborgs-Posten

"Ligan är en gripande och känslosam bok om dessa färgstarka personligheter som rör sig i den speciella tid av samhällsförändring som präglade Sverige. Efter sista sidan saknar jag dem omgående och sätter mitt hopp till att Bremmer fortsätter skriva om dessa inspirerande kvinnor. Helhetsbetyg: 5."

BTJ

"Den historiskt grävande journalisten och författaren Fatima Bremmerhar nu (efter den Augustprisbelönade biografin 'Ett jävla solsken' som handlar om Ester Blenda Nordström) kommit tillbaka med en forskarinsats av Guds nåde. Man vill bara säga: TACK! Tack för storartat intressant läsning! Fatima Bremmer har på sympatiskt gestaltande sakprosa och med inkännande porträtt författat den lärorika, storartade, myllrande och gripande kollektivromanen Ligan – Klarakvarterens blodsystrar."

Västerbottens-Kuriren

"Fatima Bremmer skriver levande och medryckande, lockar fram bilder av miljöer och människor och kryddar med en rad cliffhangers, som gör det svårt att sluta läsa.

Missa inte "Ligan". Det slår gnistor om det här gänget."

Länstidningen Östersund

Den sista lögnen är en granskande reportagebok om Estonia-katastrofen och dess efterspel. Boken visar hur konspirationsteorier kring olyckan har formats och spridits, och avslöjar kopplingar till en rysk påverkansoperation riktad mot väst.

Den 28 september 1994 sjönk M/S Estonia i hårt väder på Östersjön. 852 människor, de flesta av dem svenskar, miste livet. Det är den största fredstida fartygskatastrofen i Nordens historia, ett nationellt trauma som vägrar läka.

Det här är en bok om vad som faktiskt hände den natten. Men det är också en historia som aldrig tidigare berättats – om mannen bakom de konspirationsteorier som lett till att Estonia fortfarande är ett öppet sår.

I Den sista lögnen: Estonia och den ryska spionens arv kartlägger Patrik Oksanen och Andreas Edevald en rysk påverkansoperation mot väst. Samtidigt är det berättelsen om ett liv i Rysslands tjänst, om en underrättelseofficer som i årtionden har världen som arbetsfält medan han klättrar allt högre i hierarkierna. På vägen möter vi svenska myndigheter som låter sig förledas, och prisbelönta journalister som går vilse i konspirationernas mörker.

Nu avslöjas sanningen om den ryska spionens arv.

Patrik Oksanen är författare, journalist och en av Sveriges främsta experter på säkerhetspolitik och hybridkrig. Tidigare har han bland annat skrivit den internationellt uppmärksammade boken Rysslands hemliga krig mot Sverige (Volante, 2025).

Andreas Edevald har tidigare varit diplomat i Kina och Ukraina, och är idag verksam som senioranalytiker på en myndighet. Den sista lögnen är hans första bok.

"Välbehövligt om Estoniakonspirationerna" Mattias Göransson, Magasinet Filter

"Patrik Oksanen och Andreas Edevald har skrivit ett nytt standardverk om svensk nutidshistoria. ( ) Författarna skriver så pass flyhänt att man inte vill lägga boken ifrån sig. Det är ett populärvetenskapligt reportage som för tankarna till historikern Peter Englunds prosa. ( ) Om svensk journalistik ska göra skäl för sitt namn borde Den sista lögnen tilldelas Guldspaden, då det är en genuin kartläggning av hur Sverige faktiskt gick på en lögn som planterades av främmande makt." – Fokus

Detta är en bok om människor som har ljugit. En del av dem håller fortfarande på. Vi lever i en tid när sanningen utmanas av fejkade nyheter, alternativa fakta och rena påhitt. Men ljugandet har gamla anor.

I den här boken får du möta DDR-ledaren Walter Ulbricht som 1961 försäkrade att ingen mur skulle byggas genom Berlin, drottning Lovisa Ulrika som ljög för sin egen dagbok, Bill Clinton som 1998 gjorde skillnad på att luras och att ljuga - och många andra människor som satt spår i historieböckerna med sina osanningar.

Du får också läsa om tänkare som har lögnen som livsintresse. I mer än tvåtusen år har vi funderat och diskuterat. Vad är en lögn? Är det alltid fel att ljuga? Om inte, vem får i så fall göra det och när? Och vad är egentligen lögnens motsats? Svaren hittar du här, i Daniel Rydéns spännande och lärorika berättelse om ljugandet av igår - och idag.

”Jag skyndar på stegen och följer instruktionerna. Jag gör det för att jag har ledsnat på hatet, ledsnat på alla lögner och överdrifter som stjäl det mesta av syret. Jag gör det för att jag inte orkar med fler nättroll och säregna uppror. En fråga vill jag besvara innan vi kvävs: Hur hamnade vi här?”

Vi lever i en tid då trollfabriker, falska nyheter och virala folkstormar har blivit vardag. Gränsen mellan lögn och sanning blir alltmer diffus och en obskyr propagandametod har växt till ett av de stora hoten mot vår demokrati.

Under sin långa karriär som journalist och författare har Ingrid Carlberg granskat många fjärrstyrda påverkanskampanjer med oklara avsändare. I Marionetterna följer hon spåren tillbaka i historien, till mellankrigstidens Berlin och Paris och den fascinerande berättelsen om pr-geniet Willi Münzenberg. På hemligt uppdrag av Lenin och Stalin styrde han en internationell propagandakoncern och etablerade den politiska marionetteater som nu har fått en renässans.

Marionetterna är en starkt berörande historia som fångar människorna och dramatiken bakom manipulationerna. Berättelsen ställer det som händer i världen idag i blixtbelysning.

»VI I VÄNSTERN BORDE TA KRITIKEN FRÅN JOHAN LUNDBERG PÅ ALLVAR. DET LIGGER MYCKET I DEN«  MATS ERIKSON, POLITISK SEKRETERARE, LO

HUR KUNDE VÄSTERLANDETS intellektuella framsteg leda till förtryck och totalitära ideologier? I LJUSETS FIENDER undersöks frihetens mörka skug-gor i en berättelse som leder ända in i dagens svenska idédebatt. Tio år efter att boken gavs ut första gången kommer den nu i en tredje, utvidgad, upplaga.

»Ljusets fiender är ett mästerverk som alla bör läsa. Få andra böcker belyser så skickligt och heltäckande varför antirasistisk aktivism försvårat kampen mot intolerans och extremism. Johan Lundberg synliggör en intim samverkan mellan olika kotterier av postkolonial identitetspolitisk aktivism som i det för-dolda förenar yttersta vänstern med islamister. Ljusets fiender är en skräm-mande men samtidigt nödvändig och obligatorisk läsning för alla som vill förstå och navigera i rådande samhällsdebatt« MAGNUS RANSTORP, docent och terrorforskare vid Försvarshögskolan

»Stora delar av vänstern blir ett lätt offer för Johan Lundbergs kritiska ana-lys men inte så mycket för att man är vänster. Istället visar Lundberg för-tjänstfullt att många till vänster alltjämt är kvar i ett utilitaristiskt tänkande där man väljer att bortse från grundläggande mänskliga fri- och rättigheter för att nå sina övergripande politiska mål. Som det brukade heta: skall man göra omelett måste man knäcka ägg . Problemet för vänstern är att det ald-rig blir någon omelett, bara en massa sönderslagna ägg.« BO ROTHSTEIN, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

JOHAN LUNDBERG är litteraturvetare vid Stockholms universitet. Han är författare till Det sista museet (2016), Europas skugga. Om Henry James och frihetens väsen (2017), När postmoder nismen kom till Sverige (2020) och Individens födelse (2023).

Vi lever i en tid där högerextrema rörelser flörtar vilt med arbetarklassen och där AI-genererat innehåll ständigt luckrar upp gränsen mellan sant och falskt. Författaren och aktivisten Naomi Klein kallar vår nya verklighet ett slags spegelland, fyllt av förvillande skuggspel, digitala återspeglingar och fake news.

I sin nya bok konfronterar Klein konspirationstänkandet och vår politiskt polariserade samtid genom att vända sig till bland annat Sigmund Freud, Jordan Peele, Alfred Hitchcock och bell hooks. Allt med utgångspunkt i hur hon själv ofta sammanblandats med den amerikanska författaren och namnen Naomi Wolf. Kan vi med dagens förutsättningar bygga en politik grundad i omsorg om det gemensamma? 

Doppelgänger är en personlig och tankeväckande skildring av vår tids självupptagenhet, en intellektuell resa bortom hopplösheten.

NAOMI KLEIN är en kanadensisk författare, journalist och aktivist - och en av vår tids största tänkare. Hon är känd för sina banbrytande verk om globalisering, kapitalism och klimatförändringar som No logo, Chockdoktrinen och Det här förändrar allt. 

"´Doppelgängers´ styrka ligger i elegansen i metaforen, och i hur ärlig Klein är med att de två spegelbilderna har många likheter, hur ogärna personerna på respektive sida än vill." Marika Lindgren Åsbrink, Aftonbladet

"...en ur alla synvinklar svindlande läsupplevelse." Dagens Nyheter, Sara Martinsson

"...en måsteläsning i vår förvirrade tid, där paranoian och rädslan för den andre tycks växa sig allt större. Doppelgänger slår ett slag för intellektuell komplexitet och hederlighet, och är en lisa att läsa." Göteborgs-Posten, Sanna Samuelsson