Johan Lindell – författare

Radio och TV i allmänhetens tjänst. Givet de förpliktigande orden är det inte konstigt att public service debatteras. I grund och botten är detta bra: Public service är en institution med makt och ska därför vara föremål för diskussion och debatt. Men samtidigt som det är positivt att public service debatteras är det olyckligt om diskussionen fastnar i ”tyckande”. När det gäller public service finns det ju hyllmeter av akademisk forskning! Att tycka är inte fel – men att argumentera utifrån fakta väger onekligen tyngre. Syftet med Public service: En svensk kunskapsöversikt är att på ett lättillgängligt sätt presentera vad empirisk forskning har kommit fram till i centrala frågor gällande public service. Kapitelförfattarna är verksamma vid svenska universitet och högskolor, och merparten av de resultat och slutsatser som presenteras bygger på genomgångar av tidigare publicerad forskning. I samtliga kapitel är det public services nyhetsjournalistik som fokuseras. Public service: En svensk kunskapsöversikt vänder sig till alla med ett intresse för public service – inte minst politiker, journalister och samhällsdebattörer. Boken har redigerats av Johannes Bjerling, vetenskaplig redaktör vid Nordicom.

This book introduces and develops the concept of geomedia studies as the name of a particular subfield of communication geography. Despite the accelerating societal relevance of ‘geomedia’ technologies for the production of various spaces, mobilities, and power-relations, and the unquestionable emergence of a vibrant research field that deals with questions pertaining to such topics, the term geomedia studies remains surprisingly unestablished. By addressing imperative questions about the implications of geomedia technologies for organizations, social groups and individuals (e.g. businesses profiting from geo-surveillance, refugees or migrants moving across national borders, or artists claiming their rights to public space) the book also aims to contribute to ongoing academic and societal debates in our increasingly mediatized world.

Bourdieusian Media Studies illustrates the merits of Pierre Bourdieu’s cultural sociological approach in the field of media studies, explicating exactly what a “Bourdieusian” analysis of media would entail, and what new understandings of the digital media landscape would emerge from such an analysis.The author applies the Bourdieusian concepts of social field, capital, and habitus to understand the social conditions of media and cultural production, media users’ practices and preferences, and the power dynamics entailed in social media networks. Based on a careful illumination of Bourdieu’s concepts, epistemological assumptions, and methodological approach, the book presents a range of case studies covering television production, the field of media studies itself, media use, and social media networks.Illustrating the craft of Bourdieusian media studies and shedding new light on key dynamics of digital media culture, this book will appeal to scholars and students working in media studies, media theory, sociology of media, digital media, and cultural production.

Bourdieusian Media Studies illustrates the merits of Pierre Bourdieu’s cultural sociological approach in the field of media studies, explicating exactly what a “Bourdieusian” analysis of media would entail, and what new understandings of the digital media landscape would emerge from such an analysis.The author applies the Bourdieusian concepts of social field, capital, and habitus to understand the social conditions of media and cultural production, media users’ practices and preferences, and the power dynamics entailed in social media networks. Based on a careful illumination of Bourdieu’s concepts, epistemological assumptions, and methodological approach, the book presents a range of case studies covering television production, the field of media studies itself, media use, and social media networks.Illustrating the craft of Bourdieusian media studies and shedding new light on key dynamics of digital media culture, this book will appeal to scholars and students working in media studies, media theory, sociology of media, digital media, and cultural production.

This book introduces and develops the concept of geomedia studies as the name of a particular subfield of communication geography. Despite the accelerating societal relevance of ‘geomedia’ technologies for the production of various spaces, mobilities, and power-relations, and the unquestionable emergence of a vibrant research field that deals with questions pertaining to such topics, the term geomedia studies remains surprisingly unestablished. By addressing imperative questions about the implications of geomedia technologies for organizations, social groups and individuals (e.g. businesses profiting from geo-surveillance, refugees or migrants moving across national borders, or artists claiming their rights to public space) the book also aims to contribute to ongoing academic and societal debates in our increasingly mediatized world.

Den som vill förstå dagens mediesamhälle har mycket att hämta genom att återvända till tidigare analyser, teorier och idéer - till vad som kunde kallas för medie-vetenskapens idétraditioner. Den här antologin inventerar och förmedlar ett förråd av traditioner och texter, fyllt av verktyg för att navigera i det samtida medielandskapet. Varje kapitel behandlar en klassisk medievetenskaplig text och placerar den i sitt historiska och vetenskapliga sammanhang; presenterar en närläsning av dess centrala innehåll och diskuterar dess relevans idag. Bokens kapitel är tänkta att erbjuda ett stöd till egen läsning av originaltexterna, inte att ersätta sådan läsning.Boken riktar sig till studenter och lärare i medie- och kommunikationsvetenskap och närliggande ämnen samt andra som intresserar sig för medievetenskapens idétraditioner.

Kommunikation är en förutsättning för att ett samhälle eller en kultur överhuvudtaget ska kunna existera. Detta gäller inte minst i en tid då tillvaron genomsyras av digitala medier och ett överflöd av kommunikation. Men vad är kommunikation? Vilka frågor är viktiga att studera? På vilka sätt och med vilka begrepp? Kommunikation förstås på olika sätt beroende på vilken tradition frågorna ställs ifrån och boken tar fasta på denna begreppsmässiga mångfald. Här kartläggs sju centrala kommunikationsteoretiska traditioner som har format och fortsätter forma forskares sätt att närma sig området: den retoriska, den fenomenologiska, den semiotiska, den socialpsykologiska, den kritiska, den cyber­netiska och den socio­kulturella traditionen.Kommunikation. En introduktion vänder sig till alla som är intresserade av vetenskapliga perspektiv på kommunikation men lämpar sig särskilt väl inom humanistiska och samhällsvetenskapliga grund­utbildningar på svenska högskolor och universitet.

Det är jobbigt att prata om klass. Men faktum är att Sverige är ett klassamhälle där människor med olika tillgång till ekonomiskt och kulturellt kapital konkurrerar om posi­tioner, inflytande och status. Vi lever i ett samhälle där klass ger upphov till specifika livsstilar och kompasser. Smaken för nyheter utforskar relationen mellan klass och människors val och värderingar i det samtida nyhetslandskapet. I kontrast till den gängse bilden – att nyheter utgör en kollektiv nytta som håller ihop samhället – visar boken att människor är olika rustade för att navigera bland nyheter. Tillsammans med känslan av att vara allmänbildad och delaktig i samhälleliga angelägenheter har nyhetskonsumtion gått från att fungera som kollektiv nytta till att bli en individuell resurs. Frågan om nyhetskonsumtion har blivit en klassfråga. Detta medför att vi står inför en brännande demokratisk utmaning. När människor som delar levnadsförhållanden och nyhetsvärldar distanserar sig från andra grupper, deras livsstilar och preferenser, är risken nämligen stor att samhällsklyftorna fortsätter att växa. Snarare än att förena blir nyheter något som drar isär.

The media systems of the Nordic countries have for long been characterised by universality, freedom, trust, and cooperation between stakeholders. In comparative media systems research, the Nordic countries have been described as belonging to a single model – the Nordic media welfare state. The future of this model is now more uncertain than ever, as it is under increasing pressure from global tech companies, new digital media infrastructure, and developments in media policy, which all seem to elude domestic regulatory control. These developments raise questions about both the current state and the future of the media welfare state in a digital society – questions that this edited volume seeks to explore through conceptual, theoretical, and empirical analyses. The first section of this edited volume analyses the current state of the media model in the Nordic countries and focuses on some of the challenges that the media welfare states are facing. The section provides a comparative analysis of how the media are used and how they are regulated. It also analyses specific challenges such as disinformation and hate speech and the current measures taken to tackle such issues. The second section of this volume addresses conceptual and theoretical issues regarding the concept of the Nordic media welfare state. Through both historical and contemporary case studies, the section extends the concept of media welfare by attending to digital infrastructures, libraries, environmental issues, as well as the integration of the media with other aspects of social welfare. In the final chapter of the book, the editors propose that the digital media welfare state can be expanded and adapted to the digital media landscape using the public service media companies as a platform to connect cultural institutions and citizens. This book is of interest to students, researchers, and anyone seeking to understand developments in the media industries and media policy in the Nordic countries. The chapters in this volume are written by experts in their respective fields and provide the reader with both an overview and detailed knowledge about the Nordic media model. The editors – Peter Jakobsson and Johan Lindell at Uppsala University and Fredrik Stiernstedt at Södertörn University – have collaborated in several research projects that connect to the question of the future of the digital media welfare state.