Kulturvetenskap

Hemska gamla män styr världens öden, krig härjar i alla väderstreck och kunskapsnonchalansen frodas. Människan söker sig till de slappaste fördomarna och den mest utmanande likgiltighet för vad som är rimligt. Måste vi in i ett tredje världskrig innan förnuftet åter ska vakna?

Sven-Eric Liedman, professor i idéhistoria, författare och DN-skribent resonerar om behovet av en ny upplysning, om vikten av läskunnighet och bildning och tar oss med tillbaka till rötterna, till tiden då den utopiska fantasin flödade och den ljusa upplysningen var självklar. Han utmanar oss till engagemang och konstaterar att när all världens olyckor, krig, hungersnöd och fattigdom har flugit ut ur Pandoras ask finns ändå en sak kvar i botten: hoppet.

Vem är hon egentligen – kulturtanten? Hon ömsom hånas ömsom hyllas, men faktum kvarstår: utan kulturtanterna – inget svenskt kulturliv. Det här är drivande kulturkonsumenter, ibland också arrangörer, som prioriterar teater, konst och litteratur. Begreppet kulturtant har kommit att symbolisera en livsstil och ibland en specifik, färgstark klädstil. Men vilka döljer sig bakom stereotypen? Journalisten Lisa Boda nyanserar och fördjupar bilden genom intervjuer och porträtt varvade med historiska tillbakablickar och samtidsanalys. Och med en angelägen farhåga som drivkraft: Är kulturtanten som vi känner henne en utdöende art, eller finns det hopp om återväxt? "Dom kallar oss kulturtanter" är en oundgänglig bok både för den som ser sig själv som en kulturtant och för den som önskar bli en.

När vi sjunger Sveriges gastronomiska lov handlar det alltid om sillen, nypotäten, falukorven eller köttbullen. Vem skulle få för sig att hylla knäckebrödet?

Jo, Oprah Winfrey, Benny Andersson och Kung Carl Gustaf XVI, för att inte tala om kämparna i Svenska knäckebrödskommittén som alla älskar knäckebröd passionerat! Om du inte tillhör dessa aficionados finns det dock risk att du alldeles har glömt bort knäckebrödet. Knäcke är ju en stapelvara, det spelar ingen roll hur billigt, nyttigt och mättande det än är, stackaren förblir en anonym trotjänare. Synd, för knäckebrödets betydelse kan inte underskattas.

I denna bok – en del stridsskrift, en del hommage – får knäcket upprättelse. Du kommer få lära dig hur man bakar delikatessknäcke i en helt vanlig hushållsugn och givetvis tipsas det om omistliga pålägg, men först och främst är det här en berättelse, en odyssé genom knäckebrödssverige. Vi spårar förrådsbrödets häpnadsväckande statusresa, från nödmat i Fattigsverige till 2025 års Nobelmiddag.

Vi lär oss hur knäckebröd blivit en genväg in i samhället för många nysvenskar medan det för mästerrymmaren Ioan Ursut, bokstavligen, blev en väg ut. Såklart får vi också lära oss om hur planerna på knäckebrödets världsherravälde redan har satts i verket.

Älskade knäcke! är helt enkelt en eldig kärleksförklaring till svensk gastronomis fula ankunge och en sak är säker. Du kommer att bli orimligt hungrig av den här boken, och inte så lite vetgirig.

"Älskade knäcke! Hård svensk njutning från nödår till Nobelfest är en uppfriskande, humoristisk och personlig blandning av reportage, kulturhistoria och gastronomi. (...) Anekdoter och fakta varvas med ett rikligt och vackert bildmaterial i färg, och helhetsintrycket är att detta verkligen är en kärleksförklaring till ett ofta förbisett kulturarv inom svensk gastronomi. Helhetsbetyg: 5 (av 5)." BTJ, Maria Bennmalm

"nog är det fascinerande hur mat som tidigare var förknippad med armod och nöd i överflödets samhällen lyfts fram och omlagas till pretentiösa delikatesser. (...) Knäckebröd. Så smakar stolthet, skriver Daun på karakteristiskt sätt. Hans berättarentusiasm smittar" Svenska Dagbladet, Erik Helmerson

Det vackraste med judendomen är dess motsägelser. För vad är en jude egentligen? En bankir med lockigt hår? Infödd eller konverterad? Talar hon jiddisch eller hebreiska? Vilar hon på lördagar? Äter hon fläsk? Svaret på samtliga frågor är ja (och nej). Vi är en spretig folkgrupp på omkring 15–16 miljoner som innefattar en uppsjö av olika etniciteter, trosuppfattningar, kulinariska traditioner, högtider, seder och förhållningssätt. En av få saker som vi med säkerhet kan säga enar oss är humorn.

Med utgångspunkt i den judiska kulturens motsägelser samlar poeten och redaktören Jonathan Brott berättelser och vitsar från Bibeln och Talmud till vår tids Jerry Seinfeld och Jonatan Unge. 

Nominerad till Augustpriset 2024: Årets svenska fackbok

”Varje sida fullmatad med ’aha!’” Sydsvenskan

”En fascinerande och gedigen historieskrivning som saknats fram till nu”Expressen

”Folkbildande och tankeväckande … sannolikt det mest omfattande som skrivits om svensk matkultur.” Borås Tidning

”Den svenska mathistorien [har] äntligen fått ett heltäckande standardverk. Att det är docenten i måltidskunskap Richard Tellström som skrivit den innebär att man kan lita på dess uppgifter.” Edward Blom, Svenska Dagbladet

”Erbjuder både rika insikter och en tidigare saknad överblick över ett ämne som i så hög grad har format oss och vår syn på oss själva … Som ciceron rör sig Tellström ledigt genom historien. Prosan är smidig, lättfattlig och medryckande.” Jenny Damberg, Respons

"Ett praktverk för alla med mat- och historieintresse."BTJ

"Tellströms bok om svensk mathistoria imponerar"Opulens

Den mat du lägger upp på tallriken ikväll har inte tillkommit av en slump. Tvärtom. Bakom den ligger tusentals val – av dig, av andra och av för länge sedan döda personer. Valen berättar om vad du anser är nyttigt, lättlagat, ekonomiskt, miljövänligt, men också varifrån du kommer och vart du är på väg. Maten beror också på politik, juridik, logistik, djurhållning, krig, väder, migration, internationella samarbeten, forskning, marknadskrafter, okunskap. Faktiskt har även Gud, Martin Luther, Gustav Vasa,mamma och folkhemmets ideologier fått säga sitt. Alla styr de över knäckebrödet, pizzasalladen och julbordets kalla grisfötter i gelé. Varje tugga är en tanke!Allt detta sammantaget kallas matkultur, och den svenska matkulturen har sin egen idéhistoria. Denna åttahundraåriga händelsekedja får här sin lika underhållande som vederhäftiga presentation, ackompanjerad av otaliga bilder. Varje tugga är en tanke kommer att glädja alla med den minsta nyfikenhet på de djupare skälen till att middagen blev som den blev just ikväll.

"Vad blir det för mat? Den frågan är vi säkert många som både ställt och ställts inför. Men vad styr egentligen vad vi lägger på tallriken? Richard Tellström bjuder i sin bok in till en fascinerande resa genom den svenska måltidshistorien från 1200-talet och framåt. Med kunskapande utstickare från det dukade bordet visar Tellström hur maten vi äter speglar det omgivande samhället och dess utveckling, hur en middagsbjudning kan vara ett kulturellt statement. I en tid präglad av snabbmat och Instagramvänliga tallriksmodeller erbjuder Tellströms bok ett fördjupande och tillgängligt perspektiv att försjunka i mellan måltiderna." Ur Augustjuryns motivering. 

»VI I VÄNSTERN BORDE TA KRITIKEN FRÅN JOHAN LUNDBERG PÅ ALLVAR. DET LIGGER MYCKET I DEN«  MATS ERIKSON, POLITISK SEKRETERARE, LO

HUR KUNDE VÄSTERLANDETS intellektuella framsteg leda till förtryck och totalitära ideologier? I LJUSETS FIENDER undersöks frihetens mörka skug-gor i en berättelse som leder ända in i dagens svenska idédebatt. Tio år efter att boken gavs ut första gången kommer den nu i en tredje, utvidgad, upplaga.

»Ljusets fiender är ett mästerverk som alla bör läsa. Få andra böcker belyser så skickligt och heltäckande varför antirasistisk aktivism försvårat kampen mot intolerans och extremism. Johan Lundberg synliggör en intim samverkan mellan olika kotterier av postkolonial identitetspolitisk aktivism som i det för-dolda förenar yttersta vänstern med islamister. Ljusets fiender är en skräm-mande men samtidigt nödvändig och obligatorisk läsning för alla som vill förstå och navigera i rådande samhällsdebatt« MAGNUS RANSTORP, docent och terrorforskare vid Försvarshögskolan

»Stora delar av vänstern blir ett lätt offer för Johan Lundbergs kritiska ana-lys men inte så mycket för att man är vänster. Istället visar Lundberg för-tjänstfullt att många till vänster alltjämt är kvar i ett utilitaristiskt tänkande där man väljer att bortse från grundläggande mänskliga fri- och rättigheter för att nå sina övergripande politiska mål. Som det brukade heta: skall man göra omelett måste man knäcka ägg . Problemet för vänstern är att det ald-rig blir någon omelett, bara en massa sönderslagna ägg.« BO ROTHSTEIN, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

JOHAN LUNDBERG är litteraturvetare vid Stockholms universitet. Han är författare till Det sista museet (2016), Europas skugga. Om Henry James och frihetens väsen (2017), När postmoder nismen kom till Sverige (2020) och Individens födelse (2023).

Människors möte med mat och måltider syftar till att ge en ökad förståelse för samhällsrelevant kostvetenskaplig kunskap. Bland annat belyser boken matvanor ur ett hållbarhetsperspektiv, matlandskap och matkultur i ständig förändring, möten med främmande smaker, selektivt ätande, kunskap i handling samt vikten av reflektion i lärande och måltidsskapande. Läsaren får även inblick i betydelsen av politiska styrsystem och kulturell kompetens i arbetet med mat och måltider.

Främst vänder sig boken till studenter och yrkesverksamma med intresse för mat och måltider, exempelvis kostvetare, dietister, måltidskreatörer, gastronomer och lärare i hem- och konsumentkunskap. Boken fokuserar på dem som dessa personer har för avsikt att undervisa, ge råd till, informera, ta beslut för eller laga mat till.

Sagt om boken"Det breda perspektivet och de många infallsvinklarna öppnar [...] för att läsare av boken bör kunna hittas inom flera olika kunskaps- och branschområden. Allt som har med mat att göra, kulturellt, politiskt, globalt och hållbart beskrivs i 14 kapitel med så vitt skilda rubriker som Möten med nya smaker – om sensoriska perspektiv och preferensbildning och Politiska styrsystem bakom den offentliga måltiden. Boken är mycket pedagogiskt upplagd med en översiktlig beskrivning av varje kapitels innehåll, och kapitlen har även avslutande sammanfattande reflektioner och referenser. Människors möte med mat och måltider är ett intressant och angeläget bidrag både som kurslitteratur och lättillgänglig facklitteratur." Charlotte Berglund, lektör, BTJ-häftet nr 21, 2024. Helhetsbetyg: 5.

Om författarnaRedaktörer för boken är Christina Berg, professor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet. Christel Larsson, professor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet.Päivi Palojoki, affilierad professor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet samt professor i pedagogik i huslig ekonomi vid Pedagogiska fakulteten, Helsingfors universitet.

Medförfattare: Carina Abrahamson, Lena Gripeteg, Louise Hård, Jenny Lind, Christina Lundberg, Cecilia Magnusson Sporre, Sara McGarvie, Isabelle Mulkerrins, Hillevi Prell, Mia Prim, Jenny Rendahl, Malin Rödin, Louise Skoog, Frode Slinde.

Priserna på livsmedel skjuter i höjden. Köerna till matutdelningarna blir längre och längre.

Barnen går till skolan med tomma magar. I Facebook-grupper ber folk om hjälp för att kunna köpa lunch, medan andra shoppar matkassar på kredit.

Ändå handlar den politiska diskussionen mindre om resursfördelning och mer om repression och bestraffning - om att peka ut vissa individer som moraliskt tvivelaktiga.

Allt fler länder stänger gränserna för de hungriga med löftet om att mätta sin egen befolkning. Politiska företrädare över hela Europa har dragit upp en tydlig konfliktlinje: Ät eller bli uppäten.

Motståndet har samtidigt blossat upp över hela kontinenten: folk säger upp sig, strejkar och vägrar betala krisen som skapats av de som alltid har mat på bordet. Arbetare inom livsmedelsindustrin kräver bättre villkor, samtidigt som civilsamhället organiserar sig för att mätta sina medborgare.

I det politiska reportaget Alla ska äta: Om mat, makt och moral bryter Elina Pahnke bröd med de som inte blivit inbjudna till middagsbordet, för att förstå vår tids hunger. Genom att följa kosten blottlägger hon samtidens konfliktlinjer - vilka som har makten att tillgodose människor med mat, och vilka som blir förvägrade det allra mest basala.

Alla ska äta skiftar fokus - från människors bordsskick, till vad som faktiskt serveras. Elina Pahnkes bok börjar i en sorts hunger - hos de vars tallrikar är tomma, för att sluta i en annan sorts aptit: begäret, längtan efter en annan sorts ordning, som utgår ifrån människors behov. Kort sagt: ett samhälle där alla ska äta.

"Med maten som tråd fogar Pahnke olika orättvisor till en sammanhängande berättelse /.../ Det är ett genialt grepp, och dessutom väl genomfört." Expressen, Joel Halldorf  

"För den som känner att den dominerande diskursen och dess många uttryck sköljer syret ur lungorna finns frisk luft att hämta i Elina Pahnkes bok Alla ska äta."Dagens Nyheter, Roland Paulsen

"Det är en bok med stort patos och stora anspråk, skriven med ett slags hårt kontrollerad vrede." Svenska Dagbladet, Josefin de Gregorio  

"En mästerlig skildring av det rasifierade klassamhället." Flamman, Ella Petrini

"Pahnkes röst sticker ut och bidrar med en sannare sanning." Fokus, Sara Abdollahi  

""Alla ska äta" är en arg bok, en av de argaste jag läst på mycket länge. Det är lätt att smittas av den vreden. Elina Pahnke skriver rappt, koncist och effektfullt" Sydsvenskan, Annina Rabe  

"Alla ska äta är en passionerad stridsskrift som belyser klassamhället genom mat och matproduktion" BTJ, Henrik Wiktor

Från antikens Grekland och fram till våra dagar kan vi se hur Europas idéströmningar, kultur och tekniska utveckling har påverkat världen på gott och ont. I den europeiska traditionen finner vi talesmän för förnuft och mänskliga rättigheter men också företrädare för fascismens och rasismens ideologier. Sten Högnäs visar i Idéernas historia hur idéer har formats och formas i ett samspel mellan vetenskapliga, filosofiska och religiösa föreställningar.

I varje kapitel ger faktarutor fascinerande utblickar. En avslutande uppslagsdel innehåller ordförklaringar och ett omfattande personregister.

Sten Högnäs (1941-2003) var docent i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet.

Röster om boken:

»En väl sammanhållen idéernas historia genomsyrad av inspirerande associationer och djärva sammankopplingar mellan olika tiders idévärldar.« Helsingborgs Dagblad

»Ett läsvärt och enkelt smakprov på vilka vyer som kan öppnas av idéhistoriska studier.« Sundsvalls Tidning

Utseende, kropp och åldrande tar allt större plats i flickors och kvinnors medvetande. I takt med att vi har gått från ideal till hyperideal har skönhetsindustrin tjänat allt mer på smink, hudvård och skönhetsingrepp.

Var går gränsen mellan strävan efter hälsa och noja över att inte vara perfekt, mellan jakt på skönhet och kamp mot självhat? Hur förhåller sig feminismen till det växande skönhetsintresset och dess konsekvenser, och vilket ansvar har influencers som säljer lycka genom konsumtion?

Utifrån personliga erfarenheter, intervjuer och forskning försöker journalisten Annie Croona förstå vår tids skönhetshets – och vad vi kan göra åt den.