Kulturvetenskap

Nominerad till Augustpriset 2024: Årets svenska fackbok

”Varje sida fullmatad med ’aha!’” Sydsvenskan

”En fascinerande och gedigen historieskrivning som saknats fram till nu”Expressen

”Folkbildande och tankeväckande … sannolikt det mest omfattande som skrivits om svensk matkultur.” Borås Tidning

”Den svenska mathistorien [har] äntligen fått ett heltäckande standardverk. Att det är docenten i måltidskunskap Richard Tellström som skrivit den innebär att man kan lita på dess uppgifter.” Edward Blom, Svenska Dagbladet

”Erbjuder både rika insikter och en tidigare saknad överblick över ett ämne som i så hög grad har format oss och vår syn på oss själva … Som ciceron rör sig Tellström ledigt genom historien. Prosan är smidig, lättfattlig och medryckande.” Jenny Damberg, Respons

"Ett praktverk för alla med mat- och historieintresse."BTJ

"Tellströms bok om svensk mathistoria imponerar"Opulens

Den mat du lägger upp på tallriken ikväll har inte tillkommit av en slump. Tvärtom. Bakom den ligger tusentals val – av dig, av andra och av för länge sedan döda personer. Valen berättar om vad du anser är nyttigt, lättlagat, ekonomiskt, miljövänligt, men också varifrån du kommer och vart du är på väg. Maten beror också på politik, juridik, logistik, djurhållning, krig, väder, migration, internationella samarbeten, forskning, marknadskrafter, okunskap. Faktiskt har även Gud, Martin Luther, Gustav Vasa,mamma och folkhemmets ideologier fått säga sitt. Alla styr de över knäckebrödet, pizzasalladen och julbordets kalla grisfötter i gelé. Varje tugga är en tanke!Allt detta sammantaget kallas matkultur, och den svenska matkulturen har sin egen idéhistoria. Denna åttahundraåriga händelsekedja får här sin lika underhållande som vederhäftiga presentation, ackompanjerad av otaliga bilder. Varje tugga är en tanke kommer att glädja alla med den minsta nyfikenhet på de djupare skälen till att middagen blev som den blev just ikväll.

"Vad blir det för mat? Den frågan är vi säkert många som både ställt och ställts inför. Men vad styr egentligen vad vi lägger på tallriken? Richard Tellström bjuder i sin bok in till en fascinerande resa genom den svenska måltidshistorien från 1200-talet och framåt. Med kunskapande utstickare från det dukade bordet visar Tellström hur maten vi äter speglar det omgivande samhället och dess utveckling, hur en middagsbjudning kan vara ett kulturellt statement. I en tid präglad av snabbmat och Instagramvänliga tallriksmodeller erbjuder Tellströms bok ett fördjupande och tillgängligt perspektiv att försjunka i mellan måltiderna." Ur Augustjuryns motivering. 

Italien, 1584. Mjölnaren Domenico Scandella, kallad Menocchio, står inför inkvisitionsdomstolen anklagad för kätteri. Bland annat försvarar han envist idén om att världen skapats genom en märklig förruttnelseprocess: Gud, änglarna och alla levande varelser har uppkommit som maskar i en ost. Mjölnaren döms till livstids fängelse för sina idéer. Han släpps efter två år med förbid att lämna sin hemby och mot löftet att inte vidare tala om de känsliga ämnena. Men snart är han åter ute på gator och vägar och pratar med folk. En ny rättegång väntar...

Kulturhistorien är till stor del de bildade människornas historia. Det är de som efterlämnat tydbara källor, anteckningar, brev och böcker. Folkets kultur är mindre omskriven. Men på 1970- och 80-talen trädde en ny generation historiker fram kring den franska tidningen Annales. De intresserade sig för vardagen, idéers rörelser, folkets liv, mentalitet och försörjning snarare än politik, krig och partirörelser. Carlo Ginzburg var en av Annales-skolans främsta företrädare och hans mest kända verk är Osten och maskarna, utgiven på svenska 1983. Med hjälp av inkvisitionsprotokollen gör Ginzburg 1500-talets bondekultur levande för oss, och en enskild människa träder fram ur historien.

Denna nyutgåva innehåller ett nyskrivet förord av Maja Hagerman.

Värdet av konst – För hjärnan, samhället och livet visar varför kultur inte är ett område tillhörande några få, utan helt nödvändig för människors omdöme, empati och det demokratiska samtalet. Boken tar dig från museisalen till väntrummet och hemmet, och visar hur estetiska upplevelser kan förändra vår blick, vår känsla av mening och våra val.

Med slående enkelhet lyckas Karolina och Erik Modig förena många års forskning, skrivande och praktik i konst- och beteendefrågor – och visar hur vi kan fylla ord som värde och nytta med nya innebörder. Genom fallstudier, intervjuer, hjärnforskning, filosofiska betraktelser och levande berättelser får vi i boken följa hur konst kan påverka hjärnan och känslolivet, hur konstupplevelser kan få människor att känna stolthet över en plats och varför konsten kan och bör vara en omistlig del i skola, vård och arbetsliv. Du får begrepp, modeller och språk för att förklara värden som är både mätbara och omätbara – och för att försvara dem när det behövs som mest.

Värdet av konst är en bok för alla som är det minsta nyfikna på konst och som någon gång funderat på om eller hur den påverkar oss. För dem som kommer i kontakt med konst i sitt arbete eller sin vardag, som sitter i en besluts- eller påverkansposition inom politiken, som kommunal tjänsteman, i skolan, vården eller övriga näringslivet. För alla som funderar på konstens roll i samhället, vilka argument som finns för konstens finansiering, om det spelar någon roll hur den ser ut eller utifrån vilka premisser den skapas – och om det gör någon skillnad att ha en tavla på väggen där hemma.