Kulturvetenskap

Nominerad till Augustpriset 2024: Årets svenska fackbok

”Varje sida fullmatad med ’aha!’” Sydsvenskan

”En fascinerande och gedigen historieskrivning som saknats fram till nu”Expressen

”Folkbildande och tankeväckande … sannolikt det mest omfattande som skrivits om svensk matkultur.” Borås Tidning

”Den svenska mathistorien [har] äntligen fått ett heltäckande standardverk. Att det är docenten i måltidskunskap Richard Tellström som skrivit den innebär att man kan lita på dess uppgifter.” Edward Blom, Svenska Dagbladet

”Erbjuder både rika insikter och en tidigare saknad överblick över ett ämne som i så hög grad har format oss och vår syn på oss själva … Som ciceron rör sig Tellström ledigt genom historien. Prosan är smidig, lättfattlig och medryckande.” Jenny Damberg, Respons

"Ett praktverk för alla med mat- och historieintresse."BTJ

"Tellströms bok om svensk mathistoria imponerar"Opulens

Den mat du lägger upp på tallriken ikväll har inte tillkommit av en slump. Tvärtom. Bakom den ligger tusentals val – av dig, av andra och av för länge sedan döda personer. Valen berättar om vad du anser är nyttigt, lättlagat, ekonomiskt, miljövänligt, men också varifrån du kommer och vart du är på väg. Maten beror också på politik, juridik, logistik, djurhållning, krig, väder, migration, internationella samarbeten, forskning, marknadskrafter, okunskap. Faktiskt har även Gud, Martin Luther, Gustav Vasa,mamma och folkhemmets ideologier fått säga sitt. Alla styr de över knäckebrödet, pizzasalladen och julbordets kalla grisfötter i gelé. Varje tugga är en tanke!Allt detta sammantaget kallas matkultur, och den svenska matkulturen har sin egen idéhistoria. Denna åttahundraåriga händelsekedja får här sin lika underhållande som vederhäftiga presentation, ackompanjerad av otaliga bilder. Varje tugga är en tanke kommer att glädja alla med den minsta nyfikenhet på de djupare skälen till att middagen blev som den blev just ikväll.

"Vad blir det för mat? Den frågan är vi säkert många som både ställt och ställts inför. Men vad styr egentligen vad vi lägger på tallriken? Richard Tellström bjuder i sin bok in till en fascinerande resa genom den svenska måltidshistorien från 1200-talet och framåt. Med kunskapande utstickare från det dukade bordet visar Tellström hur maten vi äter speglar det omgivande samhället och dess utveckling, hur en middagsbjudning kan vara ett kulturellt statement. I en tid präglad av snabbmat och Instagramvänliga tallriksmodeller erbjuder Tellströms bok ett fördjupande och tillgängligt perspektiv att försjunka i mellan måltiderna." Ur Augustjuryns motivering. 

A favourite with both students and lecturers, How to Do Media and Cultural Studies provides readers with all the knowledge and practical expertise they need to carry out their project or dissertation. Giving them hands-on guidance on managing the whole process, Jane Stokes: 

Expanded and updated throughout, this 3rd edition now includes:

How to Do Media and Cultural Studies has inspired thousands of students and researchers to understand why studying media texts, industries and audiences is so important. It is an ideal companion for anyone conducting a research project.

Mircea Eliade (1907-1986) anses vara en av västvärldens mest uppskattade filosofer och religionshistoriker och har gett ut flera böcker som fått internationell klassikerstatus. Det verk han själv betraktade som sitt främsta är Myten om den eviga återkomsten arketyper och upprepning från 1949 (på svenska 2002, översättning av Dan Shafran och Åke Nylinder). Med den här nyutgåvan av Eliades banbrytande verk lyfts ett omvälvande tankesätt fram på nytt. 

Myten om den eviga återkomsten belyser övertygelser och ritualer i en mängd arkaiska religiösa kulturer och undersöker deras tidsuppfattning. Denna tidsuppfattning förknippas med ett allmänt sätt att tänka, och skänker mening och verklighet åt varje mänsklig handling genom att knyta den till en arketyp, det vill säga något den imiterar. Eliades tes är att mytisk tid inom äldre kulturer ersätter den historiska tiden och att skeenden uppfattas som cykliska snarare än linjära eller progressiva. Det finns en rädsla för historien och tidens gång, därför används riter och ritualer som ett skydd som skapar mening och möjliggör för människan att uthärda plågor och det Eliade kallar historiens fasa . 

Denna utgåva ingår i serien Engelsbergsklassiker, där även Heligt och profant (1957) av Eliade kommer att ges ut på nytt.

Italien, 1584. Mjölnaren Domenico Scandella, kallad Menocchio, står inför inkvisitionsdomstolen anklagad för kätteri. Bland annat försvarar han envist idén om att världen skapats genom en märklig förruttnelseprocess: Gud, änglarna och alla levande varelser har uppkommit som maskar i en ost. Mjölnaren döms till livstids fängelse för sina idéer. Han släpps efter två år med förbid att lämna sin hemby och mot löftet att inte vidare tala om de känsliga ämnena. Men snart är han åter ute på gator och vägar och pratar med folk. En ny rättegång väntar...

Kulturhistorien är till stor del de bildade människornas historia. Det är de som efterlämnat tydbara källor, anteckningar, brev och böcker. Folkets kultur är mindre omskriven. Men på 1970- och 80-talen trädde en ny generation historiker fram kring den franska tidningen Annales. De intresserade sig för vardagen, idéers rörelser, folkets liv, mentalitet och försörjning snarare än politik, krig och partirörelser. Carlo Ginzburg var en av Annales-skolans främsta företrädare och hans mest kända verk är Osten och maskarna, utgiven på svenska 1983. Med hjälp av inkvisitionsprotokollen gör Ginzburg 1500-talets bondekultur levande för oss, och en enskild människa träder fram ur historien.

Denna nyutgåva innehåller ett nyskrivet förord av Maja Hagerman.

Människors möte med mat och måltider syftar till att ge en ökad förståelse för samhällsrelevant kostvetenskaplig kunskap. Bland annat belyser boken matvanor ur ett hållbarhetsperspektiv, matlandskap och matkultur i ständig förändring, möten med främmande smaker, selektivt ätande, kunskap i handling samt vikten av reflektion i lärande och måltidsskapande. Läsaren får även inblick i betydelsen av politiska styrsystem och kulturell kompetens i arbetet med mat och måltider.

Främst vänder sig boken till studenter och yrkesverksamma med intresse för mat och måltider, exempelvis kostvetare, dietister, måltidskreatörer, gastronomer och lärare i hem- och konsumentkunskap. Boken fokuserar på dem som dessa personer har för avsikt att undervisa, ge råd till, informera, ta beslut för eller laga mat till.

Sagt om boken"Det breda perspektivet och de många infallsvinklarna öppnar [...] för att läsare av boken bör kunna hittas inom flera olika kunskaps- och branschområden. Allt som har med mat att göra, kulturellt, politiskt, globalt och hållbart beskrivs i 14 kapitel med så vitt skilda rubriker som Möten med nya smaker – om sensoriska perspektiv och preferensbildning och Politiska styrsystem bakom den offentliga måltiden. Boken är mycket pedagogiskt upplagd med en översiktlig beskrivning av varje kapitels innehåll, och kapitlen har även avslutande sammanfattande reflektioner och referenser. Människors möte med mat och måltider är ett intressant och angeläget bidrag både som kurslitteratur och lättillgänglig facklitteratur." Charlotte Berglund, lektör, BTJ-häftet nr 21, 2024. Helhetsbetyg: 5.

Om författarnaRedaktörer för boken är Christina Berg, professor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet. Christel Larsson, professor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet.Päivi Palojoki, affilierad professor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet samt professor i pedagogik i huslig ekonomi vid Pedagogiska fakulteten, Helsingfors universitet.

Medförfattare: Carina Abrahamson, Lena Gripeteg, Louise Hård, Jenny Lind, Christina Lundberg, Cecilia Magnusson Sporre, Sara McGarvie, Isabelle Mulkerrins, Hillevi Prell, Mia Prim, Jenny Rendahl, Malin Rödin, Louise Skoog, Frode Slinde.

Varför äter vi som vi gör fast vi egentligen vill något annat?

Det är inte bara fysisk hunger som styr vårt ätande. Tröst, gemenskap, tristess, trygghet och ett ständigt sökande efter njutning är andra anledningar. Några söker mening i att svälta, medan andra inte kan sluta äta – över hälften av Sveriges vuxna befolkning är nu överviktiga. Maten kan vara en flykt, men också en väg till utveckling.

I Hunger utforskar psykologen Kristina Elfhag ätandets psykologi. Med hjälp av sin egen och andras forskning, berättelser från litteraturen samt psykologiska, filosofiska och sociologiska infallsvinklar belyser hon såväl vår livsutveckling som de kulturella och samhälleliga budskap som driver vår hunger.

Hunger ger både nya insikter och en mängd strategier för att få en harmonisk relation till ätandet och kroppen. Det finns en väg ut ur matens fångenskap.

»Läsaren formligen inbjuds att tänka som en historisk individ, inte bara reflektera över hur de lärde resonerade om tingens ordning. (...) Lägg därtill att spännvidden är beundransvärt stor: här finner vi redogörelser för allt från kosmologiska spekulationer till utförliga skildringar av medicinsk teori och praktik... Den kommer att vara ett tongivande referensverk i ämnet för lång tid framåt.«Svenska Dagbladet

»Svensk idéhistoria är en så rik bok att det är svårt att bestämma sig för var man ska börja att prisa dess förtjänster ... Det är ofta en ren njutning att läsa David Dunérs text ... Dunér har en enastående förmåga att knyta samman historiska företeelser och förlopp och låta läsaren upptäcka mönster. Betyg: 5 av 5, Briljant.« BTJ

Ett nytt standardverk över svensk idéhistoria

Svensk idéhistoria är en storslagen översikt över människors tankar om naturen, samhället och vad det är att vara människa, från forntiden till renässansen. Med konkreta exempel och ett elegant språk får läsaren tränga in i de historiska människornas förunderliga och främmande tankevärldar. Tidigare verk i ämnet har tagit avstamp i medeltiden och utgått från den lärda, skriftliga kulturen.

David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria, prövar här ett nytt grepp genom att följa tänkandets och idéernas historia så långt tillbaka som det har funnits människor i Sverige. Inte endast de stora tänkarna får här sin belysning, författaren undersöker också hur människor genom historien försökte förstå världen omkring dem. Varför började man överhuvudtaget fundera på saker och ting? Det gjorde världen begripligare och lättare att leva i, men också större, märkligare och mer förunderlig.

Här beskrivs och förklaras samspelet mellan tänkandet och omvärlden, däribland de miljömässiga, tekniska och samhälleliga förändringar som drivit fram nya idéer - från att odla marken till att uttrycka tankar i hällristningar och runor, introduktionen av skriftkultur och kristendom, och slutligen boktryckarkonsten och reformationens omstörtande förändring av tänkandet. David Dunér plöjer nya spår inom svensk idéhistoria med detta standardverk som inte bara utgår från den allra senaste forskningen, utan också är det mest fullständiga inom ämnet.

På spårvagnen i Göteborg slår sig Horace Engdahl i slang med David Hume, en skotsk filosof som avled 1776. Deras samtal fortsätter genom hela boken, men avbryts av essäer om olika ämnen som aktualiseras av meningsutbytet i spårvagnen: 1700-talets salongsvärdinnor, Rousseaus paranoia, lyxens idéhistoria och mycket annat. Under alltsammans ligger frågan: Finns det något sådant som gott och ont?

Makt brukade erövras med pengar, kunskap eller kontakter. I kulturkriget kan det räcka med att ha rätt värderingar.

I Moraliskt kapital visar Ann Heberlein hur värderingar trumfar kapital och hur aktivister anses väga tyngre än experter. Men precis som det ekonomiska kapitalet är det moraliska kapitalet ojämlikt fördelat. Ann Heberlein beskriver hur vänsterkodade åsikter dominerat debatten och ger förslag på hur spelplanen ska jämnas ut.

ANN HEBERLEIN är författare och teologie doktor i etik.

»Många av de diskussioner och debatter som förs i sociala medier, på ledar-och kultursidor, i riksdagen och i tv-program har en moralisk klangbotten. Det vi kallar för kulturkrig handlar om moral, mer än om identitet och kultur, om vilka handlingar och attityder som är berömvärda respektive klandervärda. God moral – moraliskt kapital om man så vill – är en gångbar valuta inte bara i Sverige utan i hela västvärlden.«

»Är det god moral att hacka på människor med dålig ekonomi, som Lena Andersson gör, att hävda att fattiga människor är mindre förnuftiga än människor med större tillgångar?«

Restaurangen är en yngling, historiskt sett - den kommer från franskt 1700-tal. Men att äta och dricka på lokal, mot betalning, har svenskar gjort långt innan restaurangen blev populär: så snart det område som skulle bli Sverige började enas och kristnas blev behovet av sådana platser en viktig angelägenhet, både från kungligt och kyrkligt håll. 

Från medeltidens ölbodar och tavernor, via stormaktstidens gästgiverier och gårkök, 1700-talets kaffehus och vinkällare, 1800-talets caféer och restauranger fram till våra egna dagars foodtrucks och fast food - här berättas alla dessa ställens politiska, ekonomiska, sociala och gastronomiska historia. Vad serverade de, vilka förordningar reglerade dem, vilka besökte dem, hur umgicks man där?

Från krog till krog tilldelades Måltidsakademins pris 2018 i kategorin Historisk måltidslitteratur med nomineringen: "Nu är den här, det standardverk om uteätandets historia, som vi väntat på! Det är en sann ynnest att ledsagas av paret Jönsson och Tellström genom sju seklers myller av tavernor, brännvin, menyer och förordningar… Ambitiöst, roande och ytterst matnyttigt!"

Richard Tellström är docent och lektor i måltidshistoria. Han har tidigare skrivit boken Hunger och törst och är känd från tv-programmen Historieätarna och Bye Bye Sverige.

Håkan Jönsson är etnolog och f.d. kock. Bland hans tidigare böcker märks Den gastronomiska revolutionen.

------------------------------------------------------------------------------------------------

Från krog till krog" är det standardverk som tidigare har saknats, en grundkurs för både dem som jobbar inom näringen och för intresserade brukare av den. Anslaget är översiktligt, men med tillräckligt många och konkreta nedslag för att historien ska komma till liv på sidorna.

Svenska Dagbladet

Det är ett vackert, gediget och oavbrutet underhållande verk som följer ute ätandet från ölbodarna till vår tids ”gastronomiska revolution.

Dagens Nyheter

Värdet av konst – För hjärnan, samhället och livet visar varför kultur inte är ett område tillhörande några få, utan helt nödvändig för människors omdöme, empati och det demokratiska samtalet. Boken tar dig från museisalen till väntrummet och hemmet, och visar hur estetiska upplevelser kan förändra vår blick, vår känsla av mening och våra val.

Med slående enkelhet lyckas Karolina och Erik Modig förena många års forskning, skrivande och praktik i konst- och beteendefrågor – och visar hur vi kan fylla ord som värde och nytta med nya innebörder. Genom fallstudier, intervjuer, hjärnforskning, filosofiska betraktelser och levande berättelser får vi i boken följa hur konst kan påverka hjärnan och känslolivet, hur konstupplevelser kan få människor att känna stolthet över en plats och varför konsten kan och bör vara en omistlig del i skola, vård och arbetsliv. Du får begrepp, modeller och språk för att förklara värden som är både mätbara och omätbara – och för att försvara dem när det behövs som mest.

Värdet av konst är en bok för alla som är det minsta nyfikna på konst och som någon gång funderat på om eller hur den påverkar oss. För dem som kommer i kontakt med konst i sitt arbete eller sin vardag, som sitter i en besluts- eller påverkansposition inom politiken, som kommunal tjänsteman, i skolan, vården eller övriga näringslivet. För alla som funderar på konstens roll i samhället, vilka argument som finns för konstens finansiering, om det spelar någon roll hur den ser ut eller utifrån vilka premisser den skapas – och om det gör någon skillnad att ha en tavla på väggen där hemma. 

"Blytungt, rappt och roligt om kvinnlig styrketräning" Dagens Nyheter

"Rör sig mellan gymgolv och tanketradition, med en personlig, påläst och stilistiskt säkert ton. / / Så lyckas Martinsson fördjupa och komplicera den samtida diskussionen kring träning." Expressen

"En fascinerande och tänkvärd berättelse om vår kroppslighet och den tillvaro som formar oss." VLT

Idag är styrketräning en helt självklar träningsform för svenska kvinnor. Men fram till nyligen var det en tabubelagd syssla, och om den skulle utföras skulle det helst inte ske utanför hemmet. Att som kvinna tävla i sporten tyngdlyftning var otänkbart - inte förrän år 2000 var damer välkomna att ställa upp i OS.

Knäböj är en berättelse om kvinnor och styrketräning. Det handlar om hur den enkla strävan att själv få bygga sin kropp och lyfta tungt har motarbetats och misstänkliggjorts, och om det mod och kreativitet som krävts för att trotsa den. Med ett personligt och kunnigt tilltal, med inspiration från skönlitteraturen och forskningen, skriver journalisten Sara Martinsson den kvinnliga styrketräningens idéhistoria, från strong women och föreningslivets eldsjälar till dagens träningsinfluencers.

Sara Martinsson är frilansjournalist och tyngdlyftningstränare. Hon skriver om musik, kultur och träning i bland annat DN och Arbetet.

Johan Franco Cereceda har spanskt blod i sina ådror, född, uppvuxen och verksam i Sverige med spanska föräldrar. Alltifrån barnsben har Johan impregnerats av bordets gåvor, inte minst genom sin läkarfar som dessutom var en skicklig kock.  Nu äter vi är en entusiastisk, kunnig och välskriven bok om Spanien, dess olika delar och framför allt om vad landets regioner har att erbjuda av typiska spanska rätter och drycker. Cereceda är en av Sveriges främsta vinkännare, men han kan minst lika mycket om landets fantastiska utbud av fisk, skaldjur, kött, grönsaker allt som kan ställas på bordet från norr til söder, från öster till väster. 

Det är en livsbejakande skildring från de främsta krogarna till de enklaste utspisningslokaler. Framställningen hämtar material från decenniers vistelser i landet, från årliga sommarbesök hos släktingar, genom universitetsstudier och arbete. Och inte minst från den praktik han själv utövar såväl vid spisen som i saluhallen och hos vinfirmorna. Boken är faktafylld med levande beskrivningar av tomatsorter, vinägervarianter, räksorter, skinkor med mera. Detta är en bok för matälskare och Spanienvänner, en kunnig och inspirerande framställning. 

Om författaren

Johan Franco Cereceda är författare, vinkännare, utbildare, bosatt i Stockholm men med mångåriga band till Spanien. Hans böcker Vino! (2018), Fino! (2020) och Skandaler i vinvärlden (2022) är mycket väl mottagna.

Händelseförloppet mellan sekelskiftena 1300 och 1600 utgör en dramatisk brytningstid. Återupptäckten av den antika kulturen ställde den medeltida idévärlden på huvudet och synen på människan och hennes omvärld förändrades i grunden. Renässansens tongivande profiler stöpte om konsten och politiken helt, och upptäcktsresornas sjöfarare vidgade både rummet och tanken.

Med krutet och navigationskonsten lades grunden för européernas världsdominans, men också för storkrig. Mot epokens slutskede sprängde reformationen och boktryckarkonsten den enade kristenheten och släppte loss farliga idéer som så småningom skulle mynna ut i upplysning och en modern naturvetenskap.

Det har länge saknats en svensk idéhistorisk exposé över detta avgörande skifte. I Tänkandets odyssé tar Erland Sellberg, professor emeritus i idéhistoria, med läsaren på en svindlande tidsresa. Genom att väga in betydelsefulla innovationer på bägge sidor av sekelskiftet 1500 utmanar Sellberg den traditionella gränsdragningen mellan senmedeltid och tidigmodern tid, och riktar i stället ljuset på det idéhistoriska gränslandet däremellan. Den händelserika utveckling som Sellberg förmedlar kan fascinera såväl studerande som allmänintresserade läsare.

I Den frivilliga läsaren följer Åse Hedemark och Linnéa Lindsköld hur läsning utanför skola och arbete politiskt har styrts eller försökt styras från 1945 till idag. Att människor ska läsa har varit av stort politiskt intresse i Sverige under åttio år men svaret på frågorna vad, hur och varför vi ska läsa är i ständig rörelse.

Eftersom läsning kopplas till fundamentala värden i det demokratiska samhället blir det angeläget för staten att med olika medel försöka styra människors läsning så att rätt människor läser rätt sorts litteratur på rätt sätt. Denna styrning kallas här för läsningens politik. 

I Den frivilliga läsaren identifieras de fem dominerande rörelserna i läsningens politik utifrån analys av politiska utredningar och förslag, debatter och kampanjer. Rörelserna visar hur såväl synen på läsaren som synen på litteratur och läsning har genomgått flera förändringar.  

Idag genomförs stora insatser för att öka människors läsning. Dessa präglas av ett nyttotänkande där läsningen förväntas lösa problem på flera samhällsområden. Hur ska det gå för läsandet under tyngden av samhällets förhoppningar och ambitioner? Boken avslutas med fyra förslag till stöd för den frivilliga läsningen.  

Åse Hedemark är en av landets ledande forskare på bibliotekspolitik, läsfrämjande och barns och ungas läsning. Hon är docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Institutionen för ABM (arkiv­vetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap, musei- och kulturarvsvetenskap) vid Uppsala universitet.  

Linnéa Lindskölds forskning rör styrning av kultur, litteratur och läsning. Hon är docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan i Borås samt föreståndare för Centrum för kulturpolitisk forskning.

Priserna på livsmedel skjuter i höjden. Köerna till matutdelningarna blir längre och längre.

Barnen går till skolan med tomma magar. I Facebook-grupper ber folk om hjälp för att kunna köpa lunch, medan andra shoppar matkassar på kredit.

Ändå handlar den politiska diskussionen mindre om resursfördelning och mer om repression och bestraffning - om att peka ut vissa individer som moraliskt tvivelaktiga.

Allt fler länder stänger gränserna för de hungriga med löftet om att mätta sin egen befolkning. Politiska företrädare över hela Europa har dragit upp en tydlig konfliktlinje: Ät eller bli uppäten.

Motståndet har samtidigt blossat upp över hela kontinenten: folk säger upp sig, strejkar och vägrar betala krisen som skapats av de som alltid har mat på bordet. Arbetare inom livsmedelsindustrin kräver bättre villkor, samtidigt som civilsamhället organiserar sig för att mätta sina medborgare.

I det politiska reportaget Alla ska äta: Om mat, makt och moral bryter Elina Pahnke bröd med de som inte blivit inbjudna till middagsbordet, för att förstå vår tids hunger. Genom att följa kosten blottlägger hon samtidens konfliktlinjer - vilka som har makten att tillgodose människor med mat, och vilka som blir förvägrade det allra mest basala.

Alla ska äta skiftar fokus - från människors bordsskick, till vad som faktiskt serveras. Elina Pahnkes bok börjar i en sorts hunger - hos de vars tallrikar är tomma, för att sluta i en annan sorts aptit: begäret, längtan efter en annan sorts ordning, som utgår ifrån människors behov. Kort sagt: ett samhälle där alla ska äta.

"Med maten som tråd fogar Pahnke olika orättvisor till en sammanhängande berättelse /.../ Det är ett genialt grepp, och dessutom väl genomfört." Expressen, Joel Halldorf  

"För den som känner att den dominerande diskursen och dess många uttryck sköljer syret ur lungorna finns frisk luft att hämta i Elina Pahnkes bok Alla ska äta."Dagens Nyheter, Roland Paulsen

"Det är en bok med stort patos och stora anspråk, skriven med ett slags hårt kontrollerad vrede." Svenska Dagbladet, Josefin de Gregorio  

"En mästerlig skildring av det rasifierade klassamhället." Flamman, Ella Petrini

"Pahnkes röst sticker ut och bidrar med en sannare sanning." Fokus, Sara Abdollahi  

""Alla ska äta" är en arg bok, en av de argaste jag läst på mycket länge. Det är lätt att smittas av den vreden. Elina Pahnke skriver rappt, koncist och effektfullt" Sydsvenskan, Annina Rabe  

"Alla ska äta är en passionerad stridsskrift som belyser klassamhället genom mat och matproduktion" BTJ, Henrik Wiktor

»Vikingen är påfallande lättläst, skriven med gott humör och med roande utvikningar om allt från historiserande arkitektur till vikingar som gayikoner.« Dick Harrison, Svenska Dagbladet

»Boken är välskriven. Den är kort, koncentrerad och lättläst. Det är också en fin inblick i svensk museumhistoria och svensk identitetshistoria. Läs den och bli klokare på vikingarna ... eller nej, bli klokare på dig själv.« POV International, Danmark

Var han vild och brutal? Den klassiska bilden av vikingen skapades på 1800-talet under en av Sveriges mest dramatiska tider. Kungar och regeringar avlöste varandra, traditioner och maktstrukturer började svikta. I denna tid av kris och längtan efter nya ideal tog bilden av den välkände vikingen form. Historien iscensattes utifrån samtidens behov, och genom modet, konsten, museerna och arkitekturen spreds bilden över världen.

I Vikingen. En historia om 1800-talets manlighet får läsaren veta hur det kom sig att vikingatidens människor tusen år senare representerades av en bild som i många avseenden visade deras motsats. Vem uppfann vikingen? Hur gick det till? Och hur har bilden följt med oss genom historien? Det är frågor som får sina svar i denna bok.

Anna Lihammer är doktor i historisk arkeologi och har tidigare gett ut böckerna Arkeologiska upptäckter i Sverige och Vikingatidens härskare.

Ted Hesselbom är grafisk designer med stor erfarenhet av konst och museiverksamhet, bland annat som chef för Röhsska museet och Sigtuna museum.

Tornbladinstitutet, internationellt uppmärksammat vid invigningen 1934 men numera ett anonymt tegelhus i Lund, öppnar dörren till en bortkastad historia.

I källarrummen förvarades länge hundratals döda foster från människor och djur konserverade på burk eller skivade i mikroskopiska snitt. Hur kom samlingen till och vilka var de kvinnor som bidrog med foster till embryologernas forskning? Vad finns kvar av "preparaten" i dag? Hur förvaltas den här sortens medicinsk-historiska material?

Embrylogiska rum är både en fotokonstnärlig dokumentation av en unik miljö och en idéhistorisk analys av en epok med en syn på kroppar och biologi som nu känns mycket avlägsen.

Malin Thomas Nilsson är konstnär, fotograf och formgivare med Malmö som bas, utbildad vid Konsthögskolan i Malmö och Valand i Göteborg. Genom fotografi och broderi har hon i flera konstnärliga projekt utforskat hur människokroppen framställts inom medicinen.

Solveig Jülich är professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hon var en av redaktörerna för den stora historiken om Kungl. Vetenskapsakademien, Kunskap i rörelse, som utkom på Makadam 2018.

Ur Alexandra Borgs recension i SvD 5 februari 2023: "Boken, en tung foliant, är exceptionell, en särdeles lyckad sam­produktion där foto­grafen Malin Thomas Nilsson och idéhistorikern Solveig Jülich tillsammans gräver fram och dokumenterar i text så väl som i bild ett kulturarv i förskingringen. [...] Arbetet med boken har pågått i nära ett decennium. Det märks, på flera sätt. Framför allt i den gedigna grund­forskningen, i den omfattande, välskrivna essän samt i fram­ställningens smarta disposition och finurliga detaljer."

De senaste hundra åren har det mesta som rör mat och måltid i Sverige förändrats.

Hur gick det egentligen till när tacos och thaimat ersatte saltströmming och blodpudding på middagsborden?

Hur kunde vin och vatten ersätta mjölk som måltidsdryck?

Varför har knivhyllan ersatt bokhyllan som markör av kulturellt kapital?

I boken får vi följa med in i hemmens och köksskåpens dolda vrår och får nya perspektiv på matlagning och måltider i förändring.

Håkan Jönsson tar med läsaren på en historisk resa och visar hur vispar, måttsatser, sockerkakor, lufttorkade skinkor och mycket annat har bidragit till att skapa en måltidskultur med svenska särdrag. I boken behandlas också generella frågor kring måltidskulturer - dess uppkomst, utveckling och förändring. Hur skapas föreställningar om gott och äckligt, fint och fult, vi och dem, manligt och kvinnligt mitt i vardagens hackande, vispande, stekande och kokande?

Boken vänder sig till alla som är intresserade av mat, matlagning och måltider, men kanske allra mest till den som är intresserad av att få nya perspektiv på de snabba kulturella förändringar som pågår i Sverige.

Håkan Jönsson är docent i etnologi vid Lunds universitet, med mat och måltidskultur som specialitet. Med sin bakgrund som kock kan Jönsson förena praktikerns och akademikerns perspektiv på matlagning och måltider på ett ovanligt och nydanande sätt. Bland hans tidigare böcker märks Den gastronomiska revolutionen och Från krog till krog (med Richard Tellström).

I Strindbergsfejden deltog närmare 300 debattörer som skrev över tusen tidningsartiklar. Detta är fortfarande Sveriges mest hektiska kulturdebatt. August Strindberg skrev själv drygt 50 i en rad aktuella samhällsfrågor. Men det som gjorde debatten så intensiv var att han hade fyra frontlinjer, och dessa retade upp det etablerade och konservativa Sverige år 1910.

Strindbergs fyra frontlinjer var kungahuset, Svenska Akademien, Verner von Heidenstam och Sven Hedin. I artikeln Faraon-dyrkan angreps den sedan länge utbredda kulten av krigarkungen Karl XII. Svenska Akademien tyckte Strindberg var en krets för inbördes beundran. Verner von Heidenstam, som var dess största försvarare, skrev ren smörja tyckte Strindberg i artikeln Två Konungar. Upptäcktsresande Sven Hedin var på mångas läppar, honom gjorde Strindberg narr av i Upptäckar-Humbug.

Detta var inte August Strindbergs första fejd. Redan 1884 ställdes han inför domstol för att han hade häcklat Svenska kyrkans heliga sakrament nattvarden. Denna bok ger även en inblick i striden som följde efter novellen "Dygdens lön". Boken innehåller också ett urval utvalda dikter och brev, också av Strindbergs egen hand.

Dessutom har idé- och lärdomshistorikern och psykoanalytikern Per Magnus Johansson skrivit en essä som avslutning, om denna omtalade och omskrivna Strindbergsfejd, "Samhällskritiker med satir som vapen". Tomas Lindelöw presenterar urvalet av texter i bokens förord.

Nedslag i den västerländska idévärldens dödsföreställningar från antiken till våra dagar. Tankar om det hinsides, men även om dödens roll för de levande. Hur har döden hanterats, förnekats och konfronterats? Författarna synliggör de nära banden till religion, vetenskap, politik, moral och estetik.

Medverkande: Karin Dirke, Annika Berg, Johan Fredrikzon, Andreas Hellerstedt, Elisabeth Mansén, Roland Lysell, Inga Sanner, Erland Sellberg och Martin Wiklund.