Peter Svensson – författare

I Handbok i kvalitativa metoder delar forskare från olika ämnesområden med sig av sina praktiska erfarenheter av att arbeta med kvalitativa metoder. Boken har som ambition att diskutera metodologiska frågor på ett handfast sätt, men samtidigt undvika alltför många pekpinnar. Kvalitativ metod bygger både på systematik och en öppen och prövande inställning till det forskningsprojekt man arbetar med. Genom att i denna bok låta forskare med praktisk erfarenhet av olika metoder komma till tals försöker vi att kombinera praktiska råd med reflexiv eftertänksamhet.

Handbok i kvalitativa metoder är indelad i tre delar. I den första delen diskuteras när det är lämpligt att använda sig av kvalitativa metoder och hur en kvalitativ undersökning kan planeras. I den andra delen går författarna in på tre huvudsakliga sätt att framställa data: intervjuer, observationer och textanalys. I denna del finns också specialkapitel om livshistorieintervjuer, fokusgruppsdiskussioner, skuggning, forskning på internet, diskursanalys samt användningen av bilder. I den tredje och avslutande delen av boken diskuteras analys av kvalitativa data och vad det kan innebära att skriva akademiskt.

I den tredje upplagan har många kapitel aktualiserats och setts över. Dessutom finns två nya kapitel: ett om samhällsvetenskapens natur och ett om att använda multimetodologi. Boken är tvärvetenskaplig och ger en bred och nyanserad bild av kvalitativa metoder och lämpar sig på metodkurser inom alla samhällsvetenskapliga utbildningar.

Sagt om boken"Detta är en bra och aktuell handbok i kvalitativa metoder som imponerar främst genom sin breda ansats. Men boken har också djup. I denna andra upplaga har många kapitel aktualiserats. Dessutom finns två nya kapitel: ett om barnintervjuer och ett om videoobservationer. Aktuell referenslista och register finns." Martin Järnek, lektör, BTJ-häftet nr 20, 2015.

”Boken utgör ett mycket värdefullt bidrag till fältet och fungerar utmärkt både som introduktion till kvalitativa metoder och som ett stöd i den fortsatta forskningsprocessen.” Marie Leijon, lektör, ur BTJ-häftet nr 18, 2022.

Om författarnaBokens redaktörer: Göran Ahrne, professor i sociologi vid Stockholms universitet och verksam vid SCORE i Stockholm, och Peter Svensson, docent i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund.Bokens övriga medverkande författare: Martin Berg, Kristina Boréus, Barbara Czarniawska, Synneve Dahlin Ivanoff, Christian Eidevald, Ulla Eriksson-Zetterquist, Åsa Källström, Philip Lalander, Jens Rennstam, Árni Sverrisson, David Wästerfors och Peter Öberg.

Lärarna underpresterar, seminarierummen tystnar, studenterna lär sig mindre  

Andelen engelskspråkig undervisning och kurslitteratur ökar hela tiden på svenska universitet och högskolor. Men det finns mycket lite stöd för att det skulle gynna kvaliteten på utbildningen. Däremot finns det gott om forskning som indikerar motsatsen.

Hur kan det komma sig att lärare på svenska universitet kan föreläsa gång på gång utan att det ens diskuteras om personens engelska är bra nog, om personen själv tycker att hen gör ett bra jobb och vad som eventuellt går förlorat? Vad tycker lärarna själva om att undervisa och forska på engelska? Den frågan har Ola Håkansson och Peter Svensson ställt till ett femtiotal universitetsanställda i Sverige. Den samlade slutsatsen: Arbetet blir nästan bra, sällan jättebra. Aldrig excellent.  

Håkansson och Svensson har gått igenom befintlig forskning om språkval på svenska universitet. Med utgångspunkt från vad forskningen säger, svaren från de tillfrågade universitetslärarna och sina egna erfarenheter av anglifieringen belyser de engelskans ökande inflytande ur olika perspektiv: studentens, lärarens, utbildningens och bildningens. Fram träder en bild av en både oönskad och ointellektuell utveckling. Och priset för denna utveckling är högt.  

I universitetsvärlden hålls reflektion, evidens och kritiskt tänkande högt. Men det saknas en seriös debatt om språkval. Det vill Ola Håkansson och Peter Svensson ändra på.

Ola Håkansson är sedan mer än 25 år förläggare för akademisk litteratur inom företagsekonomi och metodområdet.

Peter Svensson är forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Han har över 20 års erfarenhet av att undervisa på engelska och på svenska.

Välkommen till Ereb Altor ? den klassiska spelvärlden till Drakar och Demoner ? fylld av uråldriga riken, gåtfulla gudar och oförglömliga äventyr. I Världsboken presenteras hela den nya tolkningen av Ereb Altor, från Trakorien i väst till Vicotniks stängda rike i öst, med både historiska och mytologiska djupdykningar.

Boken beskriver Ereb Altors historia ? från de tidiga högkulturerna kring Golwyndasjön och Samkarnas öknar till de stormiga händelserna i Hynsolge, Kardunien och bortom. Här finner du också en unik genomgång av världens kosmos och gudavärld, med gudar som Shamash, Marduk och Utu, samt en inblick i Altors förunderliga metafysik.

Världsboken riktar sig till hela spelgruppen och innehåller ett rikt stöd för att skapa och spela rollpersoner från Ereb Altor.

Innehållet omfattar bland annat:

Dessutom innehåller boken en historisk tillbakablick på Ereb Altors olika versioner ? från det första omnämnandet i Sinkadus #3 (1985) till dagens tolkning, fyrtio år senare.

Inbunden med hårda pärmar i klassiskt G5-format (169 × 239 mm), 184 sidor.

Ereb Altor är en oberoende publikation av Helmgast AB och Astrolab Game Studio AB och har ingen koppling till Fria Ligan AB. Den är publicerad under tredjepartslicensen för Drakar och Demoner (version 1.0). Drakar och Demoner och Ereb Altor är registrerade varumärken tillhörande Fria Ligan AB.

Näthandeln har sina egna förutsättningar och metoder. Denna bok tar på ett grundläggande sätt upp det du behöver veta för att kunna starta en näthandel. Genom tydliga faktatexter och bilder varvat med aktuella exempel och beskrivningar av verkliga företag levande gör boken ämnesområdet för läsaren.

Läromedlet tar bland annat upp:

H2000 Näthandel 1 Fakta och uppgifter är en grundbok i näthandel. Eleverna får lära sig hur man etablerar och marknadsför en verksamhet på internet, bland annat med hjälp av sociala medier. Vidare tar boken upp hur ny teknik används och anpassas till näthandel. Säkerhetslösningar, lagstiftning och transportlösningar för näthandel tas också upp. I slutet av varje kapitel finns både enklare och mer avancerade uppgifter samt projekt. Till boken finns även en lärarhandledning.

I upplaga 2 har boken genomgått en rejäl uppdatering. Förutom rena rättelser, utbyte av inaktuella exempel, omarbetning av uppgifter etc. Bokens inledning har bytts ut mot en historik med dagens syn på handel som avslutning där en modernare syn där näthandel blir ett affärsval och inte en konkurrent till butikshandel. Kedjornas utveckling mot multikanal- och omnikanalförsäljning presenteras.Därutöver är flera kapitel i boken kraftigt omarbetade. Vi har lagt till en ny modell för hur företag kan använda nätet, en ny syn på kundens köpprocess och hur företag ska agera för att möta denna. Marknadsföringsavsnittet är omarbetat och moderniserat med en ny modell för planeringen och onlinemedier lyfts fram som huvudverktyg i marknadsföringen. Logistikavsnittet är uppdaterat med nya lösningar och med ny text om miljöaspekter, avsnittet om betallösningar är moderniserat och kraftigt omarbetat. Slutligen är lagstiftningsavsnittet uppdaterat med den nya lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler och det nya dataskyddsdirektivet.

Författare till boken är Anders Pihlsgård, Bo Skandevall och Peter Svensson. Anders är konsult och gymnasielärare i ekonomiska ämnen samt medförfattare i flera läromedel. Bo har varit gymnasielärare på handelsprogrammet, rektor och arbetar numera som projektledare. Bo har även medverkat i arbetet med att skriva nya kursplaner i ämnet näthandel. Peter är journalist, civilingenjör och egen företagare.

Denna essäsamling syftar till att belysa och diskutera hur kunskap förstås och genereras i gränslandet mellan akademi och praktik. I detta gränsland utspelar sig en kamp om kunskap en kamp som ofta färgas av förenklade, extrema bilder av forskaren som antingen isolerad i ett elfenbenstorn eller frivolt minglande på marknadstorget. Det är en kamp som väcker frågor om forskarens roll, och synen på kunskap, i samhället. Författarna till bokens tretton essäer kommer från en bredd av discipliner inom humaniora och samhällsvetenskap. Genom att låta varje essä speglas i en seriebild vill vi bidra till ytterligare tanke och reflektion kring vad kampen om kunskap handlar om. Vår ambition och förhoppning är att ge bränsle till en diskussion bortom tornet och torget om möjligheter och utmaningar med dagens syn på kunskapsproduktion och vilken roll samverkan kan, eller bör, spela.

Boken är rikt illustrerad i färg.

Johan Asplunds Om undran inför samhället är en klassiker inom svensk samhällsvetenskap. Otaliga är de studenter och forskare som låtit sig utmanas, inspireras och vägledas av den vetenskapliga hållning Asplund presenterar. Asplunds undrande attityd inför livet och dess många skiftande uttrycksformer utmärks av ett sökande efter förståelse istället för förklaring; den innebär att närma sig verklighetens fenomen som vore de gåtor att dechiffrera och den syftar, inte minst, till att problematisera det som anses vara naturligt eller självklart. Asplund önskar helt sonika begripliggöra världen genom att vrida och vända på den så att andra aspekter av verkligheten framträder än dem som tas för givna i vardagen.

I denna bok återvänder en grupp forskare till Johan Asplunds bok och utforska det sociala fenomen som utgör sin för-givet-tagna verklighet: företagsekonomin. Det finns ett tungt vägande skäl varför det är viktigt att ställa sig undrande inför just företagsekonomin: Ämnet är en kraft i samhället. Sedan 1993 har över 150000 företagsekonomer examinerats från de svenska lärosätena, och årligen fylls arbetsmarknaden på med cirka 7500 nybakade företagsekonomer. Under läsåret 2018/19 var så många som var tionde examen från det svenska utbildningsväsendet en examen inom företagsekonomi. Detta säger något om de prioriteringar som görs i samhället men det säger också något om det hopp och de förväntningar som unga människor knyter till disciplinen.

I denna bok är ambitionen att synliggöra några av företagsekonomins många konsekvenser. Intresset riktas mot företagsekonomin som kunskapsdomän, som praktik och som ideologi. I boken utforskas Johan Asplunds idéer mot en företagsekonomisk fond. Vad har hans sätt att resonera kring människor och kunskapande att säga om företagsekonomin som samhällelig praktik? Företagsekonomins tankevärld och språk ställs till svars: Vilket slags aspektseende handlar företagsekonomi om? Och leder verkligen företagsekonomins tankefigurer till en sådan akut aspektblindhet som Asplund fruktar? Kort sagt, boken utgör en undran inför företagsekonomin.