Paulina De los Reyes – författare

Hur kan maktrelationer förstås i den postkoloniala världen? Och hur kan utsorteringen av människor i olika kategorier - klass, kön, ras eller sexualitet - möjliggöra maktutövandet och skapa ojämlikhet?

På ett pedagogiskt och metodiskt vis argumenterar författarna för ett intersektionellt perspektiv som bortom etablerade kategoriseringar förmår att granska hur makt utövas och ojämlikhet skapas och legitimeras.

Boken har sedan den publicerades första gången 2005 haft stor betydelse och genomslagskraft.

I denna reviderade andra upplaga är omvärlden en annan än då den första upplagan gavs ut. Med krig som pågår i världen, samtidigt och på olika samhällsnivåer, och hotet om en förintad planet som kryper allt närmare, behöver vi utveckla de intersektionella analyserna för att förstå de patriarkala, nationalistiska och expansionistiska drivkrafter som förespråkar militaristiska angrepp i stället för diplomatiska samtal och fredliga lösningar.

Boken riktar sig till studenter, forskare och alla med intresse att förstå och förändra samhällets orättvisor.

Ger en introduktion i ämnet och en verktygslåda för aktivister, studenter och forskare. Lyfter de intersektionella analyserna till samtiden. Visar hur kategorisering av människor – klass, kön, ras eller sexualitet – möjliggör maktutövande och skapar ojämlikhet.

Sagt om boken:En lysande skarp och pedagogisk introduktion till intersektionalitet som nödvändigt politisk, teoretisk och metodologisk verktygslåda för såväl aktivister, som studenter och forskare. I denna nya utgåva visar de los Reyes och Mulinari varför vi behöver detta för att förstå och navigera komplexa maktrelationer och identitetsprocesser i samtidens alltmer ojämlika globala landskap. /Ulrika Dahl, Uppsala universitet.

Intersektionalitet - Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap har sedan den publiceras på första gången 2005 fått stor och banbrytande betydelse för forskning om ojämlikhet, maktutövande och nationskapande. Boken har också varit viktig för feministisk och antirasistisk aktivism. Nu kommer en efterlängtat och reviderad utgåva där intersektionalitet som perspektiv sätts in och utvecklas i relation till en annan samtid än den 2005. Planetens framtid står på spel. Kriget pågår i Ukraina men också på många andra platser i världen och på många olika samhälleliga nivåer. Med denna nya version får vi en vidareutveckling av ett för vår tid mycket centralt teoretiskt begrepp. /Lena Martinsson, Göteborgs universitet

Om författarna

Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia, Stockholms universitet. Hennes intresseområde är feministisk teori, arbetsliv och globalisering. Diana Mulinari, professor vid Genusvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Hennes arbete utforskar koppling mellan genus, nation och det politiska fältet.

Den här boken vänder sig till alla som jobbar eller vill jobba med konst och kultur. Den består av två slags texter som varvas med varandra. Dels intervjuer med tio erfarna kulturledare runt om i världen - verksamma i olika länder, i olika slags organisationer, inom olika konstarter och kulturformer - som berättar om liv och yrkeserfarenheter, motgångar och framgångar, dilemman och lösningar. Dels artiklar och essäer med ambitionen att ge perspektiv på några av de farvatten som dagens och morgondagens kulturledare har att navigera i: projektifieringen av samhället, balansen mellan bidrag och egenintäkt, hur argumentera för värdet i det man gör, hur hantera stress och konflikt, och utmaningarna från intersektionalitet, interkultur och digital domän. Teori och praktik blandas med och belyser varandra. Texterna utgör inspirerande exempel och tankeväckande perspektiv för läsaren att pröva mot sin egen erfarenhet.

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. I detta nummer: Redaktionen, ”Inbjudan till dialog och diskussion om klass” Mikael Stigendal, ”Värdet av ett klassbegrepp” Marcus Lauri & Paulina de los Reyes, ”Vad hände sen? Våld, trygghet och tankar om en annan framtid efter oroligheterna i Husby 2013” Klas Åmark, ”Den socialdemokratiska samhällsordningen” Antonio Gramsci, ”Två anteckningar ur ’Amerikanism och fordism’” Kommentarer: Anders Stephanson, ”En sorts bildningsroman” Bo Rothstein, ”Avvecklingens politiska logik. Brittiska gruvor och svenska varv” Christian Andersson, ”Nordafrika efter de folkliga revolterna – tillbaka till ordningen!” Recensioner: Sarah Schulman, ”Förlorarnas lott” Anders Björnsson, ”Ubåtskrigets magnum opus?” Jonny Hjelm, ”Tegelsten nummer två”

Vad är postkolonial feminism? Vilka frågeställningar, utgångspunkter och antaganden kännetecknar postkoloniala feministiska perspektiv? Var står den postkoloniala feminismen i samtidens intellektuella och politiska samtal? Föreliggande antologi samlar texter som har sin hemvist inom den postkoloniala feminismen. I två volymer med sammanlagt fyra tematiska block presenteras teorier, infallsvinklar och resonemang som alla har bidragit till att göra den postkoloniala feminismen till en av vår tids viktiga kritiska traditioner. Flera av texterna är numera klassiker som flitigt citeras och används, medan andra är mindre kända. Den övervägande delen av bidragen är tidigare opublicerade på svenska. Antologins andra volym tar avstamp i ett antal texter som riktar in sig på den globala kapitalismens maktrelationer, exploatering och migration. Ämnen som behandlas i detta block är dominans, diaspora, nya identiteter och underordning baserad på rasism och sexism. Boken avslutas med ett tema som fokuserar på teoretiska och praktiska strategier och motstrategier. Här handlar det om att utveckla analyser som både kan vidga kunskapsfältet och artikulera politiska öppningar och alternativ. Redaktör för antologin är Paulina de los Reyes, som även har skrivit en längre inledning till boken samt en introducerande text till varje enskilt temablock. Paulina de los Reyes är professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet.

BYRÅKRATI Flera av numrets texter framhäver att byråkrati är en organisationsform som präglar privata företag likaväl som den offentliga sektorn. Av Reinhard Bendix och Cornelius Castoriadis påminns vi om hur byråkratisering inte bara är en fråga om regelkrångel för individer och företag, utan också är ett sätt att styra arbetskraften mot ökad produktivitet. Vi introducerar också statsvetaren Béatrice Hibou för en svensk publik genom en text om »nyliberal byråkratisering«, som syftar till att organisera samhället med marknaden och det privata företaget som norm. I Hannah Arendts efterföljd har många intresserat sig för den neutrala byråkratens roll och ansvar i upprätthållandet av makt och förtryck. Temat berörs även i detta nummer, dels med texter som handlar om byråkratens ansvar och möjligheter till motstånd, dels genom analyser av hur neutrala beräkningar, mätningar och tekniker är vad som i praktiken administrerar förtrycket. Paulina de los Reyes beskriver hur »rödpennan« används i beslut kring steriliseringar av resandefolk och Christine Bylund skriver om hur processen kring LSS försätter den sökande i ett tillstånd av att »andas eld«. Vilka är möjligheterna till motstånd inom byråkratin? Och finns det potential till samhällsförändring genom byråkratiska organisationer? Jan Olsson och Erik Hysing skriver om »gröna tjänstemannaaktivister« som driver förändring inifrån byråkratiska organisationer. Förhållandet mellan byråkrati, demokrati och samhällsförändring problematiseras i texter av bland andra Antonio Gramsci och Vanna Nordling. Numret avslutas med en blick framåt. Robotar som fattar beslut om socialbidrag testas i dag i svenska kommuner. Är roboten den neutrala och samtidigt kostnadseffektiva byråkrat som vi drömt om? Innehåll i Fronesis nr 62–63 (199 sidor): Dalia Mukhtar-Landgren, Linda Nyberg och Alexander Paulsson: Byråkratins inkonsekvenser Nazem Tahvilzadeh, Linda Nyberg och Alexander Paulsson: Byråkratins frihetsproblem Reinhard Bendix: Socialismen och teorin om byråkrati Cornelius Castoriadis: Den revolutionära rörelsen under den moderna kapitalismen Marcus Lauri, Charlie Järpvall, Maryam Fanni och Alexander Paulsson: Gränser, mikropraktiker och våld Akhil Gupta: »Låt tåget drivas av papper« Paulina de los Reyes: »Jag anhåller om en förklaring.« Smadar Lavie: Protester, tillhörighet och byråkratisk smärta Christine Bylund: Att andas eld Olof Bortz: Förintelsen och det byråkratiska våldets historia Vanja Carlsson och Dalia Mukhtar-Landgren: Möjligheter till motstånd och gränser för förändring Vanna Nordling: I byråkratins gränsland Jan Olsson och Erik Hysing: Aktivism bland offentliga tjänstemän Antonio Gramsci: Om byråkratin Kathy Ferguson intervjuad av Vanja Carlsson och Dalia Mukhtar-Landgren: Ett feministiskt argument mot byråkratin Ulla Björnberg: Är byråkratin förenlig med jämställdhet? Alexander Paulsson, Linda Nyberg och Nazem Tahvilzadeh: Den nyliberala byråkratins former Béatrice Hibou: Nyliberal byråkrati som ett uttryck för hybrid styrning Loïc Wacquant: Tre steg mot en historisk antropologi över faktiskt existerande nyliberalism Rickard Ulmestig och Kettil Nordesjö: Roboten i försörjningsstödsbyråkratin Redaktion: Vanja Carlsson, Maryam Fanni, Charlie Järpvall, Marcus Lauri, Dalia Mukhtar-Landgren, Linda Nyberg, Alexander Paulsson och Nazem Tahvilzadeh.