Jonny Hjelm – författare

Sedan historikern Jan Lindroth disputerade med sin avhandling om idrotten som folkrörelse 1974 har det gått ett halvt sekel, och således firar svensk idrottsforskning sitt femtioårsjubileum 2024. Under perioden har idrottsvetenskap vuxit fram som ett nytt utbildnings-, forsknings- och forskarutbildningsämne. Idag finns det idrottsvetenskapliga institutioner eller motsvarande vid tio lärosäten, och fem av dem har forskarutbildning. Forskningsämnena, som från början var pedagogik, historia och psykologi, omfattar idag över trettio olika ämnesdiscipliner. Under perioden har det lagts fram fler än 250 avhandlingar med idrottsinriktning. Antologin Samhällsidrotten och idrottssamhället behandlar den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskning som har bedrivits i Sverige under de femtio åren. Kapitlen analyserar innehållet i de avhandlingar som lagts fram samt andra viktiga forskningsresultat som publicerats. De 25 bidragen till antologin skrevs under perioden maj 2023 till oktober 2024 av 38 idrottsforskare. Huvudredaktör är seniorprofessor Tomas Peterson, Malmö universitet. Bokens huvudredaktör Tomas Peterson är verksam vid Institutionen för idrottsvetenskap vid Malmö universitet sedan år 2000, numera som seniorprofessor. Hans forskningsområden är svensk fotbolls professionalisering under efterkrigstiden, selektions- och rangordningsmekanismer inom barn- och ungdomsidrott, relationen mellan skol- och föreningsidrott, idrottspolitik, jämlik hälsa samt idrott och socialt entreprenörskap. Han blev professor i sociologi vid Lunds universitet år 2000 och Sveriges förste professor i idrottsvetenskap år 2002. Han har haft olika uppdrag inom Centrum för idrottsforskning 1992–2014, var utredare av det statliga idrottsstödet 2007–08, professor II vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim 2015–17 och Standing Member of the Advisory Board for the UEFA SROI Model 2017–2018.

Skogsbruket har genomgått en snabb och omvälvande mekanisering under efterkrigstiden. Syftet med denna bok är att studera hur skogsarbetarna upplevt och agerat i denna förändringsprocess. Huvudintresset ägnas mekaniseringens första fas, då motorsågen slog ut timmersvansen och yxan. Hur trodde de att arbetet skulle förändras, oh hur blev det? Samtidigt får vi en inblick i hur livet på landsbygden förbättrades under 1940- och 1950-talen och hur denna utveckling banade väg för en stark framtidsoptimism, som vändes i besvikelse under de följande årtiondena.

Industriarbetarnas kunskap och kreativa förmåga betraktas som en nyckelfaktor i företagens konkurrensförmåga. Att effektivisera arbetsmetoder, maskiner, verktyg m m är inte enbart en uppgift för specialister utan idag förväntas även arbetarna delta i denna process, t ex genom organiserad förslagsverksamhet. Är förslagen användbara ersätts förslagsställarna med en summa vars storlek är kopplad till förslagets användbarhet och dess ekonomiska värde. Efter en tillbakablick på förslagsverksamhetens historiska rötter, med början i tyska storföretag i slutet av 1800-talet, behandlar Hjelm förslagsverksamhetens utveckling i Sverige. På LO:s inititativ blev från och med 1940-talet förslagsverksamheten en del av det avtalsreglerade samarbetet som inom företagsnämnderna förekom i de flesta av landets större företag. Senare, under 1980-talet, satsade många svenska företag på organiserad förslagsverksamhet, delvis beroende på att den med framgång användes i japanska företag. I boken analyseras förslagsverksamheten vid två västerbottniska företag och de närmare tolv tusen förslag som lämnades in åren 1947-1989. Jonny Hjelm visar bl a hur stora de utbetalda ersättningar till förslagsställarna var, och hur förslagsverksamheten vid ett av företagen -- Rönnskärsverken -- resulterade i betydande besparingar. I ett vidare perspektiv visar Hjelms arbete hur arbetares och tjänstemäns aktiva och personliga medverkan i det svenska näringslivets tekniska och ekonomiska utveckling kommit att organiseras genom förslagsverksamheten.

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. I detta nummer: Redaktionen, ”Inbjudan till dialog och diskussion om klass” Mikael Stigendal, ”Värdet av ett klassbegrepp” Marcus Lauri & Paulina de los Reyes, ”Vad hände sen? Våld, trygghet och tankar om en annan framtid efter oroligheterna i Husby 2013” Klas Åmark, ”Den socialdemokratiska samhällsordningen” Antonio Gramsci, ”Två anteckningar ur ’Amerikanism och fordism’” Kommentarer: Anders Stephanson, ”En sorts bildningsroman” Bo Rothstein, ”Avvecklingens politiska logik. Brittiska gruvor och svenska varv” Christian Andersson, ”Nordafrika efter de folkliga revolterna – tillbaka till ordningen!” Recensioner: Sarah Schulman, ”Förlorarnas lott” Anders Björnsson, ”Ubåtskrigets magnum opus?” Jonny Hjelm, ”Tegelsten nummer två”

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. I detta nummer: Marco d’Eramo, ”Amerikansk försvagning?” Kommentar: Christian Andersson, ”Efter Gaza – en rörigare och farligare värld” Jon Sunnerfjell, ”Vad en bruksortskommuns sociologik kan säga oss om det aktiva samhället” Rolf Å Gustafsson, ”Det svenska klassamhället och staten under första hälften av 1800-talet. En essä om proto-marxism” Kommentarer: Bo Rothstein, ”Skuggan från den svenska högern” Anders Björnsson, ”Den listige eller överlistade revolutionären” Bengt Olle Bengtsson, ”Lunds universitet: två pris på tre år” Recensioner: Göran Therborn, ”Myrdalmonumentet” Mats Benner, ”Oroliga liberaler” Jonny Hjelm, ”Vänstern och stamtänkandet” Ulf Bjereld, ”’Chile, Chile, solidaritet!’”

Jonny Hjelm analyserar den beteendevetenskapliga idrottsforskningen i Sverige åren 1970-2010 och hur man behandlat ”tävlingsidrotten”, företrädesvis vid studier av barn- och ungdoms­idrott. Författaren menar att svenska idrottsforskare inte bara analyserat idrotten utan också påverkat dess utformning. Med utgångspunkt i Pierre Bourdieus fältbegrepp hävdar Hjelm att den moderna idrotten inte enbart är ett konsumtionsfält – ett område där människor utför idrottsliga aktiviteter med olika status – utan också ett produktionsfält där olika aktörer i konkurrens med varandra producerar och erbjuder de senaste sportutrustningarna, arenaupplevelserna etc., men också tillhandahåller – även här i konkurrens – tolkningar av hur idrott bör förstås. Idrottsorganisationer och deras representanter liksom sportjournalister är i detta sammanhang nyckel­kategorier, liksom idrottsvetenskapliga experter; dessa har också, för att använda ett Bourdieubegrepp, ”smak för idrott”. Författaren undersöker idrottsforskarnas kritik av tävlings­idrottens ”logiker” och brist på lekfullhet utifrån en närläsning av en rad idrottsvetenskapliga avhandlingar. Han identifierar meningsbärande begrepp och hur de kan länkas till övergripande värdesystem. Typiskt för den diskursiva förståelsen är dess oreflekterade, självklara drag – ”man” vet vad det handlar om, begrepp och tesdrivande resonemang är bekanta och behöver inte förklaras eller motiveras.Om svenska idrottsforskare kritiskt granskat tävlingsidrotten så granskas här kritiskt idrottsforskarnas texter och uttolkningar av den moderna idrotten. JONNY HJELM är professor i historia vid Umeå universitet. Han har av Svenska idrottshistoriska föreningen utsetts till 2015 års pristagare. Priset delas ut till ”välförtjänta personer som gjort stora insatser som kulturminnesvårdare inom idrottsområdet och/eller som idrottshistoriska forskare”.