Ulf Bjereld - Böcker

Var finns den röda frihetsvisionen?

Frihetsvärdena skattas högre i Sverige än i andra länder. Och tekniken möjliggör ett samhälle där människor är mindre platsbundna än någonsin. Men socialdemokratin har slutat prata om frihet. I stället omfamnar partiet en auktoritär högerretorik med fokus på krav, kontroll och straff. Detta är en återvändsgränd, menar Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap. Socialdemokratin måste ta täten i försvaret av de frihetsvärden som präglar vårt samhälle och våra sätt att leva tillsammans.

Varför blir det krig? Vad innebär globaliseringen för relationen mellan världens fattiga och rika länder? På vad sätt har terrordåd och krig förändrat villkoren i den internationella politiken? Vilken betydelser kommer principen om Responsibility to Protect (R2P) att få för den internationella politiken? Varför uppstod det ett inbördeskrig i Syrien? Det är denna typ av frågor som behandlas i Internationella relationer. Boken ger kunskap om och förståelse för förutsättningarna för samarbete och konflikt i det internationella systemet.

Internationella relationer ger kunskap om och förståelse för förutsättningarna för samarbete och konflikt i det internationella systemet. Dessutom får läsaren verktyg för att på ett mer övergripande sätt kunna tolka och förstå internationella relationer. Författarna lägger stor tonvikt presentera tre av de mest centrala teorierna om internationella relationerna: liberalismen, realismen och konstruktivismen. I boken presenteras dessa teorier genom att de på ett tydligt sätt tillämpas på ett flertal konflikter eller händelser.

Boken är främst avsedd för kursen Internationella relationer på gymnasiet och vuxenutbildningen. Den kan även användas i andra grundkurser, till exempel inom studieförbund och folkhögskolor, men också läsas av alla som är intresserade av händelseutvecklingen i världen.

Den tredje upplagan uppdaterades 2014.

Författare är professor Ulf Bjereld och professor Ann-Marie Ekengren på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Varför blir det krig? Vad innebär globaliseringen för relationen mellan världens fattiga och rika länder? Varför uppstod det inbördeskrig i Syrien och i Jemen? Varför invaderade Ryssland Ukraina?

Internationella relationer ger kunskap om och förståelse för förutsättningarna för samarbete och konflikt i det internationella systemet. Dessutom får läsaren verktyg för att på ett mer övergripande sätt kunna tolka och förstå internationella relationer. Författarna lägger stor tonvikt vid tre av de mest centrala teorierna om internationella relationer: liberalismen, realismen och konstruktivismen. I boken presenteras dessa teorier genom att de på ett konkret sätt tillämpas på ett flertal konflikter eller händelser.

Den fjärde upplagan innehåller nyskrivna avsnitt om Rysslands angrepp mot Ukraina och kriget i Jemen. Krigen i Afghanistan och Irak har lyfts fram och utökats till egna fall med egna analyser. De nya analyserna ger en bild av ett internationellt system som i ökande utsträckning kännetecknas av konflikt, och där auktoritära stater, som Kina och Ryssland, har flyttat fram sina positioner. Något som bland annat lett till att Sverige ansökt om Natomedlemskap.

Om författarnaUlf Bjereld och Ann-Marie Ekengren är båda professorer i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Under det kalla kriget förde Sverige en politik som innebar alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig. Men inom ramen för denna formulering genomgick den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken stora förändringar. Under 1940- och 1950-talen kännetecknades den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken under utrikesminister Östen Undéns ledning av försiktighet och återhållsamhet, med betoning på maktbalans och folkrätt. Under 1960- och 1970-talen började Sverige i stället föra en politik som kännetecknades av ett självständigt ställningstagande i opinionsbildningen, öppen kritik av såväl väst- som öststater, samt en uttalad solidaritet med länderna i tredje världen. Olof Palme fick genom sin hårda kritik av USA:s krig i Vietnam symbolisera mycket av denna nya svenska politik. Konfrontationen kulminerade i att USA frös de diplomatiska förbindelserna med Sverige under åren 1973-1974.  I boken försöker författarna visa hur den nya svenska politiken kan tolkas som en strävan att hantera tre konfliktlinjer av betydelse för Sveriges utrikespolitik, nämligen konflikterna mellan nationell suveränitet och internationellt beroende, mellan ideologisk västvänlighet och säkerhetspolitisk alliansfrihet samt mellan demokratisk öppenhet och militär beredskap. En särskilt uppmärksammad fråga har varit i vilken utsträckning det var möjligt för Sverige att i fredstid förbereda militär hjälp från Väst i händelse av krig, utan att neutralitetspolitikens trovärdighet påverkas negativt.

Denna bok avslutade och syntetiserade tio års forskarmöda inom ramen för forskningsprogrammet »Sverige under kalla kriget« (SUKK).

Detta är en nyutgivning.

Tidöavtalet undertecknas den 14 november 2022. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ger ett parti med rötterna i den nynazistiska miljön inflytande över regeringen. Det kommer att förändra Sverige.

Följden av Sverigedemokraternas nyvunna position ska bland annat visa sig i att politiken drivs i auktoritär riktning, individens fri- och rättigheter begränsas, lärosätenas självständighet utmanas, public service-mediernas resurser stramas åt och civilsamhällets organisationer marginaliseras.

I Tidöpakten analyserar Ulf Bjereld, Jonas Hinnfors och Heidi Avellan bakgrunden till avtalet och varför det blev verklighet. I fyra punkter svarar de också på frågan hur populistisk, högerradikal politik bäst kan motverkas.

Ulf Bjereld och Jonas Hinnfors är professorer i statsvetenskap. Heidi Avellan är journalist.

Vem ska ha rätten att avgöra vad som är sant och vad som är falskt? Hur kan alla medborgares rätt till kunskap garanteras? Och vilken auktoritet har kunskapen som grund för politiska beslut?

Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap. Marie Demker är professor i statsvetenskap och dekan vid humanistiska fakulteten, båda vid Göteborgs universitet.

Identitetspolitik är ett av de senaste årens mest utskällda fenomen i samhällsdebatten. Från vänster till höger väcks starka känslor. Men vad är det egentligen för typ av samhällsförändring vi står mitt i och som föranleder denna debatt?

Med exempel hämtade från bl a #MeToo, Sverigedemokraterna, sametinget, Pridefestivalen och Black Lives Matter tar statsvetarna Ulf Bjereld och Marie Demker i boken Det är identitetspolitikens fel! sig an en av samtidens hetaste stridsfrågor. Pedagogiskt och med belysande exempel sorterar de argumenten för och emot identitetspolitiken. På vilka sätt är identitetspolitik skadlig och på vilka sätt är den oundviklig?