Lina Hjärtström - Böcker

Rapporter om krigets grymhet och fasansfulla konsekvenser når oss nästan varje minut. Det offentliga samtalet i Sverige och Europa har de senaste åren handlat mer och mer om att till varje pris förbereda sig på krig. Men när kriget är som mest närvarande är det viktigare än någonsin att hålla samtalen om fred vid liv. I Fronesis nummer 84–85 tar vi ett steg tillbaka från dagspolitiken. Vi undersöker hur den breda vänstern har förstått fredens teori och praktik för att öppna för tankar, samtal och drömmar bortom den omedelbara vapenvilan. De tyska marxisterna Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg ger sin syn på vänsterns fredsstiftande roll, och amerikanska fredsaktivisten Jane Addams beskriver känslan av att verka för fred när hela ens land rör sig i motsatt riktning. Historikern Fredrik Egefur sätter in historiska fredsrörelser i deras sammanhang och förklarar deras syn på sambandet mellan fred, antimilitarism och klasskamp. Fredsaktivisten Nela Porobić skriver om hur nyliberal ideologi format fredsbyggande och försvårat en hållbar och rättvis fred. Sociologen Måns Lundstedt pekar på hur förutsättningarna för att tala om fred i offentligheten försämrats i takt med att en alltmer statscentrerad och tillitslös politisk berättelse kommit att dominera den politiska mittfåran. Filosofen Michael Hardt och politiska teoretikern Sandro Mezzadra tecknar konturerna av en ”global krigsregim”, där ekonomiska och geopolitiska intressen samverkar för att göra kriget ständigt närvarande. Men kriget har alltid utmanats av rörelser och praktiker för fred. Historikern Jenny Gustafsson skildrar Världsmedborgarrörelsen, som under 1950-talet verkade för fred genom att vägra delta i nationalstatsprojektet. Fredsaktivisten Lina Hjärtström beskriver hur internationella kampanjer för humanitär nedrustning kan bryta ned militarismen genom att växla fokus från nationell till mänsklig säkerhet. Till slut diskuteras ickevåld i två texter. Statsvetaren Gene Sharp teoretiserar sambanden mellan makt, deltagande och motstånd. Retorikprofessorn Judith Butler nystar i begreppet ickevåld utifrån en diskussion om hur det våld som självförsvar rättfärdigar oundvikligen delar in människor i sörjbara och icke sörjbara.