Fredrik Egefur – författare

Sveriges moderna historia framställs ofta som en fredlig rörelse mot ökad demokrati och jämlikhet. De stora konflikter som präglat Europas 1900-tal har i Sverige undvikits helt eller lösts med kompromisser. Så har den svenska självbilden sett ut, men under senare år har samförståndsberättelsen börjat ifrågasättas.

I Politik underifrån skriver historiker och samhällsvetare om politiska och sociala konflikter i 1900-talets Sverige då människor har brutit mot den dominerande politiska kulturens normer för hur man får göra politik och vilka som får delta i politiska processer.

De nio bidragen ger ny kunskap om ett antal kollektiva konfrontationer, där vanliga människor genom utomparlamentariska aktioner bidragit till att forma svensk politisk historia. Från rösträttsstriden i början av seklet, över gatukravaller, vilda strejker och den gryende miljörörelsens kamp, till konflikter om vem som har rätt att använda det urbana rummet åren efter murens fall.

Antologins fokus är spännande episoder ur det förflutna, men den kan också användas för att ställa viktiga frågor om vår egen samtid. När kan utomparlamentariska metoder sägas berika och utveckla demokratin, och när passeras den gräns då den parlamentariska demokratin hotas? De historiska perspektiv som presenteras i Politik underifrån är viktiga för den diskussion om demokratins former som måste föras i vår egen tid.

INNEHÅLL: Andrés Brink Pinto, Martin Ericsson & Stefan Nyzell Verktygslåda för konfliktforskare Magnus Olofsson Rösträttskravallerna i Stockholm 1902 och den återvunna demonstrationsrätten Fredrik Egefur "Polisen har stulit vårt standar!" Två antimilitaristiska demonstrationer i Helsingborg 1906 Karin Jonsson "Stockholmspolisen far fram som hunner och bödlar." Den sista stora demonstrationen för rösträtt i Stockholm 5 juni 1917 Stefan Nyzell Eskilstunakravallerna 1937. En kamp om rätten att få supa sig full Björn Lundberg Nyårskravallerna i Malmö 1946-47. Sveriges första ungdomsupplopp? Eva Schmitz Städerskestrejken 1974-75. En nedtryckt grupp kräver högre lön och respekt för sitt arbete Jenny Jansson & Katrin Uba Motströms. Kampen mot kraftverket i Sölvbacka strömmar 1972-79 Martin Ericsson Ockuperat område. Striden om brandstationen i Jönköping 1982 Johan Pries & Karin Zackari "Här slutar Sverige." Ockupationen på Ringgatan i Malmö 1990

Sociala rörelser har spelat en viktig roll i många av de samhällsförändringar som präglat Sverige efter andra världskriget. Rörelserna har fört upp nya frågor på samhällets dagordning, ifrågasatt dominerande normer och formulerat nya framtidsvisioner långt innan de spridits bland befolkningen i stort. De sociala rörelsernas betydelse har inte minskat med tiden – tvärtom har olika former av politisk aktivism tilltagit i intensitet sedan 1945, samtidigt som medborgarnas engagemang i politiska partier har avtagit.Sociala rörelser i Sverige introducerar femton sociala rörelser som varit betydelsefulla i Sverige från 1945 och fram till i dag, från fackföreningsrörelsen, kvinnorörelsen och miljörörelsen till den radikal­nationalistiska rörelsen, djurrättsrörelsen och ortenrörelsen. Boken belyser vilka frågor rörelserna uppmärksammat, hur de försökt påverka politik och samhällsdebatt, vilka idéer och visioner som varit centrala för deras agerande, hur de organiserat sig och inte minst vilken betydelse de har haft för det svenska samhällets utveckling. I boken introduceras också de teorier och begrepp som används i forskningen om sociala rörelser. De medverkande författarna är forskare i sociologi, statsveten­skap, historia, socialt arbete, etnologi och religionshistoria. Boken vänder sig till studenter och forskare inom samhällsvetenskap och humaniora samt till alla som intresserar sig för det svenska samhällets utveckling.

Rapporter om krigets grymhet och fasansfulla konsekvenser når oss nästan varje minut. Det offentliga samtalet i Sverige och Europa har de senaste åren handlat mer och mer om att till varje pris förbereda sig på krig. Men när kriget är som mest närvarande är det viktigare än någonsin att hålla samtalen om fred vid liv. I Fronesis nummer 84–85 tar vi ett steg tillbaka från dagspolitiken. Vi undersöker hur den breda vänstern har förstått fredens teori och praktik för att öppna för tankar, samtal och drömmar bortom den omedelbara vapenvilan. De tyska marxisterna Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg ger sin syn på vänsterns fredsstiftande roll, och amerikanska fredsaktivisten Jane Addams beskriver känslan av att verka för fred när hela ens land rör sig i motsatt riktning. Historikern Fredrik Egefur sätter in historiska fredsrörelser i deras sammanhang och förklarar deras syn på sambandet mellan fred, antimilitarism och klasskamp. Fredsaktivisten Nela Porobić skriver om hur nyliberal ideologi format fredsbyggande och försvårat en hållbar och rättvis fred. Sociologen Måns Lundstedt pekar på hur förutsättningarna för att tala om fred i offentligheten försämrats i takt med att en alltmer statscentrerad och tillitslös politisk berättelse kommit att dominera den politiska mittfåran. Filosofen Michael Hardt och politiska teoretikern Sandro Mezzadra tecknar konturerna av en ”global krigsregim”, där ekonomiska och geopolitiska intressen samverkar för att göra kriget ständigt närvarande. Men kriget har alltid utmanats av rörelser och praktiker för fred. Historikern Jenny Gustafsson skildrar Världsmedborgarrörelsen, som under 1950-talet verkade för fred genom att vägra delta i nationalstatsprojektet. Fredsaktivisten Lina Hjärtström beskriver hur internationella kampanjer för humanitär nedrustning kan bryta ned militarismen genom att växla fokus från nationell till mänsklig säkerhet. Till slut diskuteras ickevåld i två texter. Statsvetaren Gene Sharp teoretiserar sambanden mellan makt, deltagande och motstånd. Retorikprofessorn Judith Butler nystar i begreppet ickevåld utifrån en diskussion om hur det våld som självförsvar rättfärdigar oundvikligen delar in människor i sörjbara och icke sörjbara.