Måns Lundstedt – författare

Sociala rörelser har spelat en viktig roll i många av de samhällsförändringar som präglat Sverige efter andra världskriget. Rörelserna har fört upp nya frågor på samhällets dagordning, ifrågasatt dominerande normer och formulerat nya framtidsvisioner långt innan de spridits bland befolkningen i stort. De sociala rörelsernas betydelse har inte minskat med tiden – tvärtom har olika former av politisk aktivism tilltagit i intensitet sedan 1945, samtidigt som medborgarnas engagemang i politiska partier har avtagit.Sociala rörelser i Sverige introducerar femton sociala rörelser som varit betydelsefulla i Sverige från 1945 och fram till i dag, från fackföreningsrörelsen, kvinnorörelsen och miljörörelsen till den radikal­nationalistiska rörelsen, djurrättsrörelsen och ortenrörelsen. Boken belyser vilka frågor rörelserna uppmärksammat, hur de försökt påverka politik och samhällsdebatt, vilka idéer och visioner som varit centrala för deras agerande, hur de organiserat sig och inte minst vilken betydelse de har haft för det svenska samhällets utveckling. I boken introduceras också de teorier och begrepp som används i forskningen om sociala rörelser. De medverkande författarna är forskare i sociologi, statsveten­skap, historia, socialt arbete, etnologi och religionshistoria. Boken vänder sig till studenter och forskare inom samhällsvetenskap och humaniora samt till alla som intresserar sig för det svenska samhällets utveckling.

Pathways to Violence Against Migrants traces the different pathways, or combinations of causal mechanisms, that lead from nonviolent opposition to migration into anti-migrant violence.Applying the conceptual apparatus of social movement studies (frames, relations, opportunities, and collective emotions), the book develops six distinct sequences of causal mechanisms. These show how violence can develop through rapid processes of moral outrage and far-right mobilisation, through long processes of uneven demobilisation and escalation or independently of any nonviolent protest at all. The six pathways are developed through a comparative, mixed-methods study of 81 cases of anti-migrant violence in Sweden between 2012 and 2017. The cases involve various actors (ranging from unorganised youth gangs and village associations to neo-Nazi organisations) as well as very different types and intensities of violence (from death threats to arson attacks and bombings). Demonstrating the diversity of pathways to violence in a restricted setting and against a restricted category of targets, the book argues strongly against reducing the causes of violence to individual pathology, to ideological “extremism”, or to any single explanatory model.This book will be of interest to researchers of political violence, the far right, anti-migrant politics, racism, and social movements.

Pathways to Violence Against Migrants traces the different pathways, or combinations of causal mechanisms, that lead from nonviolent opposition to migration into anti-migrant violence.Applying the conceptual apparatus of social movement studies (frames, relations, opportunities, and collective emotions), the book develops six distinct sequences of causal mechanisms. These show how violence can develop through rapid processes of moral outrage and far-right mobilisation, through long processes of uneven demobilisation and escalation or independently of any nonviolent protest at all. The six pathways are developed through a comparative, mixed-methods study of 81 cases of anti-migrant violence in Sweden between 2012 and 2017. The cases involve various actors (ranging from unorganised youth gangs and village associations to neo-Nazi organisations) as well as very different types and intensities of violence (from death threats to arson attacks and bombings). Demonstrating the diversity of pathways to violence in a restricted setting and against a restricted category of targets, the book argues strongly against reducing the causes of violence to individual pathology, to ideological “extremism”, or to any single explanatory model.This book will be of interest to researchers of political violence, the far right, anti-migrant politics, racism, and social movements.

Rapporter om krigets grymhet och fasansfulla konsekvenser når oss nästan varje minut. Det offentliga samtalet i Sverige och Europa har de senaste åren handlat mer och mer om att till varje pris förbereda sig på krig. Men när kriget är som mest närvarande är det viktigare än någonsin att hålla samtalen om fred vid liv. I Fronesis nummer 84–85 tar vi ett steg tillbaka från dagspolitiken. Vi undersöker hur den breda vänstern har förstått fredens teori och praktik för att öppna för tankar, samtal och drömmar bortom den omedelbara vapenvilan. De tyska marxisterna Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg ger sin syn på vänsterns fredsstiftande roll, och amerikanska fredsaktivisten Jane Addams beskriver känslan av att verka för fred när hela ens land rör sig i motsatt riktning. Historikern Fredrik Egefur sätter in historiska fredsrörelser i deras sammanhang och förklarar deras syn på sambandet mellan fred, antimilitarism och klasskamp. Fredsaktivisten Nela Porobić skriver om hur nyliberal ideologi format fredsbyggande och försvårat en hållbar och rättvis fred. Sociologen Måns Lundstedt pekar på hur förutsättningarna för att tala om fred i offentligheten försämrats i takt med att en alltmer statscentrerad och tillitslös politisk berättelse kommit att dominera den politiska mittfåran. Filosofen Michael Hardt och politiska teoretikern Sandro Mezzadra tecknar konturerna av en ”global krigsregim”, där ekonomiska och geopolitiska intressen samverkar för att göra kriget ständigt närvarande. Men kriget har alltid utmanats av rörelser och praktiker för fred. Historikern Jenny Gustafsson skildrar Världsmedborgarrörelsen, som under 1950-talet verkade för fred genom att vägra delta i nationalstatsprojektet. Fredsaktivisten Lina Hjärtström beskriver hur internationella kampanjer för humanitär nedrustning kan bryta ned militarismen genom att växla fokus från nationell till mänsklig säkerhet. Till slut diskuteras ickevåld i två texter. Statsvetaren Gene Sharp teoretiserar sambanden mellan makt, deltagande och motstånd. Retorikprofessorn Judith Butler nystar i begreppet ickevåld utifrån en diskussion om hur det våld som självförsvar rättfärdigar oundvikligen delar in människor i sörjbara och icke sörjbara.