Hur vanligt är det att svenskarna protesterar? Vilka metoder använder de och vilka protestfrågor är viktiga för dem? Vilka typer av demonstrationer har de deltagit i – och vilka skulle de kunna tänka sig att delta i? Hur starkt är stödet bland svenskarna för rätten att demonstrera? I den här forskningsrapporten undersöks hur människor i Sverige protesterat mellan 2022 och 2025 och hur de ser på olika protestmetoder. Rapporten bygger dels på en kartläggning av protester som uppmärksammats i svenska rikstäckande dagstidningar, dels på enkätfrågor som ställts till ett representativt urval av befolkningen. I anslutning till internationell forskning diskuteras både övergripande historiska tendenser och utvecklingen under senare år. Politiska protester är i dag en etablerad del av den svenska demokratin. Nästan var tredje person har någon gång demonstrerat. Ännu fler är de som aldrig demonstrerat men skulle kunna tänka sig att göra det. Ytterst få motsätter sig den grundlagsstadgade demonstrationsfriheten. Fredliga och konventionella protestformer är kraftigt dominerande, medan våldsamma protester är sällsynta. Samtidigt finns det skillnader i vilka frågor som mobiliserar flest deltagare och vilka sociala och politiska grupper som oftast tar plats på gator och torg.

Hur vanligt är det att svenskarna protesterar? Vilka metoder använder de och vilka protestfrågor är viktiga för dem? Vilka typer av demonstrationer har de deltagit i – och vilka skulle de kunna tänka sig att delta i? Hur starkt är stödet bland svenskarna för rätten att demonstrera? I den här forskningsrapporten undersöks hur människor i Sverige protesterat mellan 2022 och 2025 och hur de ser på olika protestmetoder. Rapporten bygger dels på en kartläggning av protester som uppmärksammats i svenska rikstäckande dagstidningar, dels på enkätfrågor som ställts till ett representativt urval av befolkningen. I anslutning till internationell forskning diskuteras både övergripande historiska tendenser och utvecklingen under senare år. Politiska protester är i dag en etablerad del av den svenska demokratin. Nästan var tredje person har någon gång demonstrerat. Ännu fler är de som aldrig demonstrerat men skulle kunna tänka sig att göra det. Ytterst få motsätter sig den grundlagsstadgade demonstrationsfriheten. Fredliga och konventionella protestformer är kraftigt dominerande, medan våldsamma protester är sällsynta. Samtidigt finns det skillnader i vilka frågor som mobiliserar flest deltagare och vilka sociala och politiska grupper som oftast tar plats på gator och torg.

Hur vanligt är det att svenskarna protesterar? Vilka metoder använder de och vilka protestfrågor är viktiga för dem? Vilka typer av demonstrationer har de deltagit i – och vilka skulle de kunna tänka sig att delta i? Hur starkt är stödet bland svenskarna för rätten att demonstrera? I den här forskningsrapporten undersöks hur människor i Sverige protesterat mellan 2022 och 2025 och hur de ser på olika protestmetoder. Rapporten bygger dels på en kartläggning av protester som uppmärksammats i svenska rikstäckande dagstidningar, dels på enkätfrågor som ställts till ett representativt urval av befolkningen. I anslutning till internationell forskning diskuteras både övergripande historiska tendenser och utvecklingen under senare år. Politiska protester är i dag en etablerad del av den svenska demokratin. Nästan var tredje person har någon gång demonstrerat. Ännu fler är de som aldrig demonstrerat men skulle kunna tänka sig att göra det. Ytterst få motsätter sig den grundlagsstadgade demonstrationsfriheten. Fredliga och konventionella protestformer är kraftigt dominerande, medan våldsamma protester är sällsynta. Samtidigt finns det skillnader i vilka frågor som mobiliserar flest deltagare och vilka sociala och politiska grupper som oftast tar plats på gator och torg.