Politisk aktivism

"Johannes Klenell har skrivit en viktig bok - som tack vare sitt lätta anslag dessutom har potentialen att nå många" Falu- Kuriren"Klenell har skrivit en ovärderlig bok"Svenska Dagbladet

Dörrarna mellan politik, välfärdsföretag och pr-byråer står vidöppna. De tre före detta statsministrarna Göran Persson, Carl Bildt och Stefan Löfven är idag lobbyister, det är också mängder av tidigare ministrar och förtroendevalda på alla nivåer i samhället.

Samtidigt som politikerrollen professionaliserats och påverkansindustrin vuxit de senaste tjugo åren så har en exempellös privatisering av offentliga verksamheter pågått. I många fall har politikerna som beslutat om privatiseringen av skolan, avregleringen av vårdsektorn och utförsäljningen av samhällets fastigheter blivit förmögna på sina egna politiska beslut.

Nepotism och korruption breder ut sig – och frågan är vems intressen våra folkvalda tillvaratar, sina egna eller folkets. Är Sverige på väg att förvandlas till en Bananrepublik där vänskapsband och affärsrelationer styr snarare än folkets vilja?

Bananrepubliken Sverige är berättelsen om pr-byrån som tog över ett helt parti, om kampanjen för att göra SD till Sveriges mest privatiseringsälskande parti och socialdemokraten som köpte upp idrotts­föreningar i Umeå för skattemedlen till hans vanvårdade skolkoncern. Vi får den nakna skildringen av politikerna som avreglerade skolan och sedan blev miljonärer. Och om statsministern som idag styr över det Sverige som blev resultatet, med den allestädes närvarande Peje Emilsson redo att klappa honom på huvudet när han varit duktig.

Johannes Klenell har skrivit en oroande och underhållande bok om landet som inte trodde att det kunde bli kor­rupt.

"Underhållande, raljant - och viktigt."Gefle Dagblad"Det är en viktig bok om hur "folkvalda politiker kan idag samtidigt arbeta för byråer med inriktning på så kallad public affairs."Sydöstran

"Exemplen är så många att de bara av det skälet blir övertygande. Det ogrumlade förakt jag tidigare hyst för kapitalets legoknektar växer till avsky och efter Klenells genomgång drömmer jag om ett skepp med åtta segel och femtio kanoner som kan göra lobbyistregister"Aftonbladet 

"Efter att ha läst den här boken är det svårt att inte landa i samma slutsats: Vi kan inte ha det så här."Göteborgs-Posten

"Styrkan i Bananrepubliken Sverige ligger i den ambitiösa kartläggningen. I Klenells förmåga att sammanställa detta oändliga antal personer som på olika sätt lagt grunden till privatiseringen och dessutom förklara hur dessa hänger ihop med varandra."Dagens Nyheter

"Klenell visar hur skickligt de som tjänat pengar på den svenska skolan använt sig av PR-byråer och lobbying för att bevara möjligheten till vinstuttag."Kvartal"Det är en tankeväckande och väl genomförd analys av hur det demokratiska systemet i Sverige hotas av en alltmer utbredd nepotism och korruption."BTJ

De senaste tjugo åren har hundratusentals arbetarväljare lämnat Socialdemokraterna för Sverigedemokraterna. I valen 2018 och 2022 gick det enskilt största väljarflödet från S till SD. Vad beror det på – och vad betyder det för den svenska socialdemokratins framtid?

När man verkligen lyssnar på vad de som gjort partibytet själva har att säga framträder en annan bild än den som, liksom det mesta i vår tid, ensidigt fokuserar på invandringsfrågan.

Karla Backlund och Stefan Sjöberg har intervjuat ett antal aktiva sverigedemokrater med arbetarbakgrund som tidigare varit socialdemokrater. Visst är invandringen ett närvarande tema i intervjuerna, men sällan ett isolerat sådant. Den kopplas till välfärdens försvagning, arbetslösheten och känslan av att samhällsgemenskapen har gått förlorad.

Missnöjet med invandringen flätas samman med en djupare kritik av samhällsutvecklingen och socialdemokratin. S upplevs ha övergett arbetarna och folkhemstanken för att i stället bli ett parti för medelklassen och eliten.

I skärningspunkten mellan personliga erfarenheter och breda samhällsförändringar visar författarna vad som står på spel när en folkrörelse tappar sin bas. För att åter bli den drivande och samlande kraften i svensk politik måste socialdemokratin formulera ett nytt framåtsyftande samhällsprojekt för frihet, jämlikhet och gemenskap.

Svenska Byggnadsarbetareförbundets ordförande Kim Söderström har bidragit med ett förord till boken som också är försedd med en studiehandledning för dem som vill läsa tillsammans i grupp.

Karla Backlund har en kandidatexamen i statsvetenskap och arbetar för Socialdemokraterna på kommunal nivå.

Stefan Sjöberg är doktor i sociologi och professor i socialt arbete och har tidigare medverkat i Katalys projekt och bok Klass i Sverige (2021) samt skrivit Katalysrapporten Alla får det inte bättre tillsammans med Markus Kallifatides (2023).

Redan samma dag som Norge och Danmark invaderades av Tyskland, tisdagen den 9 april 1940 bildades en motståndsrörelse i Stockholm av ett hundratal antinazister ur svensk kulturelit: skribenter, advokater, höga ämbetsmän, rösträttskämpar, riksdagspolitiker, grevar och baroner. Bland medlemmarna kring grundaren och eldsjälen Amelie Posse fanns Ture Nerman, Vilhelm Moberg, Karin Boye, Ebba Bonde, Karl Gerhard och i bakgrunden verkade prins Eugen och andra kungligheter.

De kartlade svenska nazister och försökte påverka oerhört ovilliga myndigheter, de bedrev opinion i regeringskritiska tidningar som Trots allt! och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, och inför en befarad tysk invasion byggde de upp en stay behind-organisation av radioutbildade motståndsgrupper som skulle mota mörkret som kröp närmare dag för dag. De träffades varje tisdagskväll i en lokal på Smålandsgatan och kallade sig Tisdagsklubben.

Johan Erséus har letat igenom svenska och utländska arkiv, intervjuat ögonvittnen, läst memoarer, dagböcker, brev, interna dokument, hemligstämplade telegram och avlyssnade telefonsamtal mellan huvudpersonerna. Han tecknar i Tisdagsklubben. Svenskt antinazistiskt motstånd under kriget en sammansatt och medryckande berättelse om idogheten hos en grupp brinnande demokrater från samhällets alla skikt, som fick arbeta mot ett häpnadsväckande motstånd från såväl politiker som säkerhetspolis.

"Det är befriande läsning /.../ Storyn om Tisdagsklubben har allt." DN 

"Johan Erséus öppnar en värld som krigshistorisk litteratur rörande vårt land sällan tar upp på djupet, och visarvälskrivet på vilka privata initiativ som faktiskt togs. Han tecknar likaså ett fint porträtt av Amelie Posse själv." BTJ 

”Det finns inga oskyldiga i Gaza!”, sa en israelisk väninna den 8 oktober 2023, dagen efter den värsta massakern på judar sedan Förintelsen. En tid senare sa den israeliske presidenten samma sak. Dessa ord blev ursäkten för ett chockerande brutalt och avhumaniserande krig.

Jag förstod tidigt att den 7 oktober skulle förändra Mellanöstern mer än 11 septemberattackerna mot USA. Att Hamas attack skulle leda till att Bashar al-Assad störtades i Syrien och att Hizbollah, Iran och den fruktade motståndsaxeln försvagades var knappast något Hamasledaren Yahya Sinwar kunnat ana. Men sannolikt hade han räknat med att Israels vedergällning skulle eka i generationer och leda till ett sällan skådat Israelhat. Om människorna i detta nya Mellanöstern vi nu ser, där allt har en smak av aska, handlar min bok.

Cecilia Uddén

Mitt under 1970-talets vänstervåg bildade ett tjugotal liberala ungdomar en enhetsfront för mänskliga rättigheter i Europas kommuniststyrda diktaturer: Östeuropeiska Solidaritetskommittén, ÖESK.  Vilka var aktivisterna och hur påverkade fronten Sverige under det kalla krigets sista femton år? I Stoppa Sovjetimperialismen!  berättas för första gången ÖESK:s historia.

Den första spektakulära aktionen riktades mot det sovjetiska propagandajippot Kulturdagarna på Skansen i Stockholm våren 1979. Demonstrationen ledde till konfrontationer med KGB-agenter och svensk polis. Aktionen följdes upp av flera protester mot diktaturen i DDR och Polen. Kontakter knöts med oppositionella i flera kommuniststyrda länder.

Trots att aktivisterna var hatade av den Moskvavänliga vänstern och ignorerades av såväl socialdemokratin som stora delar av borgerligheten, förändrade ÖESK det politiska Sverige. Det var första gången i modern tid som borgerligt sinnade människor använde vänsterns metoder för att nå fram med sitt budskap.   

Magnus Utvik är författare till två uppmärksammade böcker om Vänsterpartiet. I arbetet med den här boken har han intervjuat en rad tidigare aktivister i ÖESK. Han kastar nytt ljus över kampen för demokrati och frihet i en tid då många trodde att sovjetsystemet skulle bestå för evigt. 

1900-talet brukar kallas det amerikanska århundradet. USA dominerade världen, inte bara militärt och ekonomiskt, utan även med sin mjuka makt: Hollywood, Harvard och Silicon Valley. Nu växer en ny världsordning fram, när USA äventyrar historiska allianser medan diktaturer som Kina, Ryssland och Saudiarabien expanderar sina globala ambitioner.

Det här är en bok om mjuk makt i en hård tid. Den visar hur de stora konflikterna inte enbart utspelas på konventionella slagfält, utan även präglas av dramatiska förändringar i kulturellt inflytande, informations-krigföring och strategisk påverkan.

Författaren och journalisten Martin Gelin tar med läsaren till länder som USA, Kina, Frankrike, Sydkorea och Qatar för att skildra hur kultur och propaganda formar en ny global spelplan. Om demokratin ska överleva måste demokratiska länder betraktas som attraktiva.

"Ett läsvärt och innehållsrikt försvar för globalisering och mångfald." Ulrika Knutson, Dagens Nyheter

"Martin Gelin visar att en annan kulturpolitik är nödvändig i Sverige." Thomas Götselius, Expressen

Hans bok är ett trotsigt och välskrivet försvar för mångfald och demokratisk pluralism. Robert Björkenwall, Arbetarbladet

"Högaktuell även i Sverige." Alba Mogensen, Göteborgs-Posten

"Ett slående exempel på hur mjuk makt kan spela en säkerhets­politisk roll. Hans budskap landar rätt i vår tid." Anders Q Björkman, Svenska Dagbladet

"En läsvärd bok [ ] med intressanta inblickar i länder där politikerna verkligen tar kulturen på allvar." Teodor Stig-Matz, Dagens ETC

"Alla som vill uttala sig om den här konflikten kan med fördel börja här."Weekendavisen

När solens första strålar bryter horisonten samlas terroristerna i svärmar. Några ropar Allah Akhbar medan motorcyklarna virvlar upp dammoln på vägarna. Genom sprakande walkie-talkies får de den avgörande ordern: anfall. Så rullar de iväg, mot en dag som ska förändra allt.

Strax innan den 7 oktober 2023 är Magnus Ranstorp, en av Sveriges främsta experter på terrorism och våldsbejakande extremism, på plats i Israel för att delta i en konferens om säkerhetsläget i regionen. Flera högt uppsatta politiker medverkar. Fullt fokus är på Hizbollah. Hamas nämns inte alls. Veckor senare är katastrofen ett faktum, och Hamas har chockat Israel och hela världen med sin brutala terror.

I Hamas ger Ranstorp en djupgående och personlig analys av rörelsens historia. Han träffar organisationens högsta ledare och kastar nytt ljus på Hamas drivkrafter: från rötterna i Gaza till den våldsamma framväxten som en av de mest inflytelserika och kontroversiella aktörerna i Mellanöstern.

*

Magnus Ranstorp (f. 1965) är docent i statsvetenskap och terrorforskare vid Försvarshögskolan, styrelseledamot i SIDA samt tidigare särskild rådgivare vid EU:s Radicalisation Awareness Network. Han är även ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin.

Motstånd är ett socialt fenomen som innebär att makt undermineras. Motstånd framträder i många olika former i våra samhällen, i vardagen såväl som i världspolitiken, i dramatiska revolutionära samhällsförändringar, såväl som i former som uppfinningsrikt maskerar motståndet som lathet eller dumhet . En del motstånd är våldsamt och växer ur ideologiska sammanslutningar, exempelvis självmordsbombare eller gerillakamp. Annat är fredligt, rent av humoristiskt, eller som uttryck för ett kreativt bändande av stela regler eller begränsande design, något individer kan göra utan att tillhöra någon som helst organisation. Ibland skapar motståndet konstruktiva alternativ, nya sätt att leva, öppningar för ett mer rättvist samhälle. Samtidigt är motstånd aldrig automatiskt bra eller  effektivt utan är flera saker samtidigt och beror av sin kontext, sin relation till makt. 

Motstånd - en introduktion erbjuder en svensk introduktion till detta växande forskningsområde för studenter, forskare och alla som är intresserade av samhällskonflikter. Boken tar upp olika teoretiska perspektiv som illustreras med exempel från skilda kontinenter och kontexter. I boken medverkar några av Sveriges främsta forskare som skriver inom sina expertområden. Redaktörerna för boken är grundare av det internationella forskarnätverket  Resistance Studies .

Den sanna historien bakom kidnappningen som skakade Nordirland

I december 1972 förs den 38-åriga änkan Jean McConville bort från sitt hem i Belfast av ett maskerat gäng, inför ögonen på sina tio barn. Hon kommer aldrig tillbaka. Försvinnandet – och det ouppklarade mordet – blir ett av de mest omtalade fallen under konflikten i Nordirland, det som kommit att kallas The Troubles. Ett öppet sår i en konflikt präglad av rädsla, lojaliteter och tystnad.

I Säg inget (originaltitel Say Nothing) väver Patrick Radden Keefe samman Jean McConvilles öde med en större berättelse om IRA, motståndskamp, hemliga operationer och moraliska gråzoner. Genom intervjuer, arkivmaterial och en journalistisk precision i världsklass blottlägger han hur våldet normaliserades – och hur tystnaden blev ett vapen.

Det är både en nervkittlande true crime-berättelse och en djuplodande skildring av konflikten i Nordirland, där gamla lojaliteter fortfarande påverkar dagens politik i Storbritannien och Irland. Samtidigt är det en modern detektivhistoria som steg för steg närmar sig sanningen om vad som hände Jean McConville.

Säg inget har hyllats internationellt som ett banbrytande reportage och en av de främsta böckerna om The Troubles. En omskakande och tankeväckande berättelse om skuld, idealism och priset för politisk övertygelse.

De senaste åren har kritiken mot marknadsskolan blivit allt hårdare. Det svenska skolsystemet ifrågasätts av opinionsbildare och politiker från alla ideologiska inriktningar och från skolans professioner och fackförbund. 

Det finns egentligen bara en grupp som fortfarande försvarar de expanderande skolkoncernernas rätt att verka fritt på skolmarknaden: koncernernas ägare och deras intresseorganisationer.

Marcus Larsson och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans är några av marknadsskolans främsta kritiker. Balans tar sin utgångspunkt i hur skolans medarbetare påverkas av den politiska styrningen av skolan. De har i återkommande granskningar visat hur styrningen leder till ökad arbetsbelastning för lärare. 

I sin förra bok, De expansiva, beskrev Marcus och Åsa skolkoncernernas tillväxt och hur den påverkar arbetsvillkoren för den kommunala skolans lärare och elever. Nu är de tillbaka med De gränslösa som problematiserar de nätverk som finns mellan före detta politiker som äger skolor, före detta politiker som bedriver lobbying för att bevara marknadsskolan och nuvarande politiker som bestämmer över skolan. 

Väljarna och lärarna är emot vinstdrivande skolor. Ändå har det hittills varit omöjligt att skapa en politisk majoritet för förändringar av skolsystemet. Enligt flera svenska forskare kan det bero på att det finns starka ekonomiska intressen som lobbar mot väljarnas vilja. I De gränslösa levereras fall efter fall som visar att forskarnas uppfattning är korrekt.

I många skeenden som påverkat säkerhetsläget i världen de senaste 30 åren har Magnus Ranstorp haft ett finger med i spelet. Från hemliga uppdrag som medlare i Mellanöstern, ledande internationella forskaruppdrag, expert vid 11-septemberkommissionen till att stå öga mot öga med världens mest eftersökta terrorister.

Det offentliga intresset för terrorism följer i spåren av de fruktansvärda dåden, men Magnus Ranstorp har istället konsekvent försökt att se runt nästa hörn där ett hot kan ta form. Nu berättar han sin egen historia om uppdragen bakom terrorns frontlinje.

»Otroligt lärorikt och spännande om man vill lära sig om terrorism av någon som vigt sitt liv åt att studera terrororganisationer. Läste ut den på två dagar.«Pascal Engman

*

Magnus Ranstorp (f. 1965) är docent i statsvetenskap och terrorforskare vid Försvarshögskolan, samt särskild rådgivare vid EU:s Radicalisation Awareness Network. Han är även ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin.

I många skeenden som påverkat säkerhetsläget i världen de senaste 30 åren har Magnus Ranstorp haft ett finger med i spelet. Från hemliga uppdrag som medlare i Mellanöstern, ledande internationella forskaruppdrag, expert vid 11-septemberkommissionen till att stå öga mot öga med världens mest eftersökta terrorister.

Det offentliga intresset för terrorism följer i spåren av de fruktansvärda dåden, men Magnus Ranstorp har istället konsekvent försökt att se runt nästa hörn där ett hot kan ta form. Nu berättar han sin egen historia om uppdragen bakom terrorns frontlinje.

»Otroligt lärorikt och spännande om man vill lära sig om terrorism av någon som vigt sitt liv åt att studera terrororganisationer. Läste ut den på två dagar.«Pascal Engman

*

Magnus Ranstorp (f. 1965) är docent i statsvetenskap och terrorforskare vid Försvarshögskolan, samt särskild rådgivare vid EU:s Radicalisation Awareness Network. Han är även ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin.

"oerhört läsvärd och viktig" BTJ

Hämnd. Det är ett starkt ord, och något vi sällan bejakar. Men om inte rättvisa skipas så är hämnd något som vi oftare accepterar. I rättegångarna efter Förintelsen var det få nazister som straffades och de flesta av dem som dömdes fick i förhållande till de oerhörda brott de begått milda domar. I några fall bara några minuter per mord. Å andra sidan, som Hanna Arendt var inne på, hur ska man kunna utdöma adekvata straff för folkmord?

Och är inte hämnden redan inbyggd i rättssystemet? Att straffa en brottsling är att hämnas en smula. Så hur ser den giltiga hämnden ut? Vem har rätt att hämnas? Var det riktigt av judiska soldater i judiska brigaden att söka upp nazister och avrätta dem som gjort sig skyldiga till massavrättningar? Var det rätt att som privatperson söka upp och döda enskilda nazister? Var det rätt att skriva om lagarna så att straff kunde tas retroaktivt?

Kort sagt: Var går gränsen för hämnden - och vem har rätt att utkräva den? Och hur?

Detta är frågor som Den vilda rättvisan: Judisk hämnd efter Förintelsen djupdyker i. Kenneth Hermele började skriva boken i direkt anslutning till sin förra bok om judiskt motstånd, Inte som lamm till slakt, före Israels svar på Hamas blodiga terrorattack i oktober 2023.

Boken är alltså inte bara skrämmande aktuell, utan frågan om hämnd och rättvisa är nu något som vi alla måste fundera över. När stater tar hämnd, vad händer då? Och vilka metoder kan anses vara tillåtna?

De moraliska frågorna i Den vilda rättvisan är omöjliga att värja sig mot och Kenneth Hermele är en mycket modig vägvisare i ett mörkt landskap.

"Bokens sista del erbjuder läsningar av begreppen försoning och förlåtelse. Det finns något tillåtande i hur den låter frågorna förbli obesvarade, låta läsaren tolka, och i stället berätta, skapa en oändlig väv av människor vars handlingar talar för sig själva." Aftonbladet, Burcu Sahin

"Det har skrivits tiotusentals böcker om Förintelsens offer, men mycket lite om dem som gjorde motstånd och hämnades. (...) Hermele lyfter på de historiska locken. (...) Mest kontroversiellt är kapitlet 'När Israel hämnas'. Där förs resonemangen rätt in i samtiden och kriget i Gaza. Vad ska man göra när hämnden övertrumfar övergreppet?" Dagens Nyheter, Jan Eklund

"I sin detaljrika, klokt resonerande och läsvärda bok delar Kenneth Hermele upp denna judiska hämnd i fyra olika former våldsam, fredlig, juridisk/laglig, förebyggande och argumenterar framförallt för och emot den första formen. Men han ger inga färdiga svar kring hämndens mekanismer och maskineri, berättar inte för oss vad som kan anses rätt och fel när det kommer till försoning och förlåtelse kring Förintelsen. Finns det ens några svar att ge?" Göteborgs-Posten, Jan Andersson

"...mer personlig än en ordinär fackbok om andra världskriget (...). "Den vilda rättvisan är en ambitiös genomgång av vad som skrivits och skildrats sedan förintelseforskningen tog fart på 1950-talet och hur tänkare som Hannah Arendt, Jean Améry och Primo Levi förhåller sig till den djupt mänskliga impulsen att hämnas nazisternas framgångsrika (om uttrycket ursäktas) försök att utrota Europas judar." Sydsvenskan, Elisabeth Åsbrink

"Det är en oerhört välskriven bok, där styrkan i framställningen ligger i sättet att berätta, i rikedomen i materialet som sådant och i hur Hermele förhåller sig till det och resonerar kring det. Det är alltid prövande och alla typer av förenklingar undviks. Det gör att boken är oerhört läsvärd och viktig. Helhetsbetyg: 5 (av 5)." BTJ, Mats K.G. Johansson

"Hermele är en seriös, resonerande och noggrann författare, och de många utflykterna gör boken väl värd att läsa, inte minst när han berättar mer eller mindre okända historier, som till exempel den om de judiska hedersdomstolarna som upprättades efter kriget i många uppsamlingsläger, med syfte att straffa judiska kollaboratörer, som kapos, poliser och medlemmar i de judiska råden." Svenska Dagbladet, Ricki Neuman

"När Kenneth Hermele som en slags fortsättning på sin föregående och mycket läsvärda bok "Inte som lamm till slakt", om judiskt motstånd mot Förintelsen, nu skriver om faktiskt hämnande judar gör han det återigen för att belysa något tämligen okänt. (...) "Den vilda rättvisan. Judisk hämnd efter Förintelsen" innehåller en del ögonbrynshöjande uppgifter." Expressen, Charlotte Wiberg

"Hermele ställer en rad frågor i sin bok som både känns allmängiltiga och brännande aktuella." VLT, Dag Hedberg

When the Inter-Continental Hotel opened in Kabul in 1969, it reflected the hopes of the country: a glistening white edifice that embodied Afghanistan's dreams of becoming an affluent, modern power.Five decades later, and the Inter-Continental is a dilapidated, shrapnel-damaged shell. It has endured civil wars, terrorist attacks, the US occupation, and the rise, fall and rise of the Taliban. But its decaying grandeur still hints at ordinary Afghans' hopes of stability and prosperity.Lyse Doucet, the BBC's Chief International Correspondent, has been staying at the Inter-Continental since 1988. She has spent decades meeting its staff and guests, and listening to their stories. And now, she uses their experiences to offer an evocative history of modern Afghanistan. It is the story of Hazrat, the octogenarian receptionist who for five decades has been witnessing diplomats and journalists, mujahideen and US soldiers, passing through the hotel's doors. It is the story of Abida, the first female chef to work in the Inter-Continental's famous kitchen after the fall of the Taliban in 2001. And it is the story of Sadeq, the 24-year-old front-desk worker who personifies the ambitions of a new generation of Afghans.The result is a remarkably vivid account of how ordinary Afghans have experienced half a century of disorder. It captures the soul of Afghanistan from within the walls of the Kabul Inter-Continental.