Politisk aktivism

"Johannes Klenell har skrivit en viktig bok - som tack vare sitt lätta anslag dessutom har potentialen att nå många" Falu- Kuriren"Klenell har skrivit en ovärderlig bok"Svenska Dagbladet

Dörrarna mellan politik, välfärdsföretag och pr-byråer står vidöppna. De tre före detta statsministrarna Göran Persson, Carl Bildt och Stefan Löfven är idag lobbyister, det är också mängder av tidigare ministrar och förtroendevalda på alla nivåer i samhället.

Samtidigt som politikerrollen professionaliserats och påverkansindustrin vuxit de senaste tjugo åren så har en exempellös privatisering av offentliga verksamheter pågått. I många fall har politikerna som beslutat om privatiseringen av skolan, avregleringen av vårdsektorn och utförsäljningen av samhällets fastigheter blivit förmögna på sina egna politiska beslut.

Nepotism och korruption breder ut sig – och frågan är vems intressen våra folkvalda tillvaratar, sina egna eller folkets. Är Sverige på väg att förvandlas till en Bananrepublik där vänskapsband och affärsrelationer styr snarare än folkets vilja?

Bananrepubliken Sverige är berättelsen om pr-byrån som tog över ett helt parti, om kampanjen för att göra SD till Sveriges mest privatiseringsälskande parti och socialdemokraten som köpte upp idrotts­föreningar i Umeå för skattemedlen till hans vanvårdade skolkoncern. Vi får den nakna skildringen av politikerna som avreglerade skolan och sedan blev miljonärer. Och om statsministern som idag styr över det Sverige som blev resultatet, med den allestädes närvarande Peje Emilsson redo att klappa honom på huvudet när han varit duktig.

Johannes Klenell har skrivit en oroande och underhållande bok om landet som inte trodde att det kunde bli kor­rupt.

"Underhållande, raljant - och viktigt."Gefle Dagblad"Det är en viktig bok om hur "folkvalda politiker kan idag samtidigt arbeta för byråer med inriktning på så kallad public affairs."Sydöstran

"Exemplen är så många att de bara av det skälet blir övertygande. Det ogrumlade förakt jag tidigare hyst för kapitalets legoknektar växer till avsky och efter Klenells genomgång drömmer jag om ett skepp med åtta segel och femtio kanoner som kan göra lobbyistregister"Aftonbladet 

"Efter att ha läst den här boken är det svårt att inte landa i samma slutsats: Vi kan inte ha det så här."Göteborgs-Posten

"Styrkan i Bananrepubliken Sverige ligger i den ambitiösa kartläggningen. I Klenells förmåga att sammanställa detta oändliga antal personer som på olika sätt lagt grunden till privatiseringen och dessutom förklara hur dessa hänger ihop med varandra."Dagens Nyheter

"Klenell visar hur skickligt de som tjänat pengar på den svenska skolan använt sig av PR-byråer och lobbying för att bevara möjligheten till vinstuttag."Kvartal"Det är en tankeväckande och väl genomförd analys av hur det demokratiska systemet i Sverige hotas av en alltmer utbredd nepotism och korruption."BTJ

Redan samma dag som Norge och Danmark invaderades av Tyskland, tisdagen den 9 april 1940 bildades en motståndsrörelse i Stockholm av ett hundratal antinazister ur svensk kulturelit: skribenter, advokater, höga ämbetsmän, rösträttskämpar, riksdagspolitiker, grevar och baroner. Bland medlemmarna kring grundaren och eldsjälen Amelie Posse fanns Ture Nerman, Vilhelm Moberg, Karin Boye, Ebba Bonde, Karl Gerhard och i bakgrunden verkade prins Eugen och andra kungligheter.

De kartlade svenska nazister och försökte påverka oerhört ovilliga myndigheter, de bedrev opinion i regeringskritiska tidningar som Trots allt! och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, och inför en befarad tysk invasion byggde de upp en stay behind-organisation av radioutbildade motståndsgrupper som skulle mota mörkret som kröp närmare dag för dag. De träffades varje tisdagskväll i en lokal på Smålandsgatan och kallade sig Tisdagsklubben.

Johan Erséus har letat igenom svenska och utländska arkiv, intervjuat ögonvittnen, läst memoarer, dagböcker, brev, interna dokument, hemligstämplade telegram och avlyssnade telefonsamtal mellan huvudpersonerna. Han tecknar i Tisdagsklubben. Svenskt antinazistiskt motstånd under kriget en sammansatt och medryckande berättelse om idogheten hos en grupp brinnande demokrater från samhällets alla skikt, som fick arbeta mot ett häpnadsväckande motstånd från såväl politiker som säkerhetspolis.

"Det är befriande läsning /.../ Storyn om Tisdagsklubben har allt." DN 

"Johan Erséus öppnar en värld som krigshistorisk litteratur rörande vårt land sällan tar upp på djupet, och visarvälskrivet på vilka privata initiativ som faktiskt togs. Han tecknar likaså ett fint porträtt av Amelie Posse själv." BTJ 

”Det finns inga oskyldiga i Gaza!”, sa en israelisk väninna den 8 oktober 2023, dagen efter den värsta massakern på judar sedan Förintelsen. En tid senare sa den israeliske presidenten samma sak. Dessa ord blev ursäkten för ett chockerande brutalt och avhumaniserande krig.

Jag förstod tidigt att den 7 oktober skulle förändra Mellanöstern mer än 11 septemberattackerna mot USA. Att Hamas attack skulle leda till att Bashar al-Assad störtades i Syrien och att Hizbollah, Iran och den fruktade motståndsaxeln försvagades var knappast något Hamasledaren Yahya Sinwar kunnat ana. Men sannolikt hade han räknat med att Israels vedergällning skulle eka i generationer och leda till ett sällan skådat Israelhat. Om människorna i detta nya Mellanöstern vi nu ser, där allt har en smak av aska, handlar min bok.

Cecilia Uddén

1900-talet brukar kallas det amerikanska århundradet. USA dominerade världen, inte bara militärt och ekonomiskt, utan även med sin mjuka makt: Hollywood, Harvard och Silicon Valley. Nu växer en ny världsordning fram, när USA äventyrar historiska allianser medan diktaturer som Kina, Ryssland och Saudiarabien expanderar sina globala ambitioner.

Det här är en bok om mjuk makt i en hård tid. Den visar hur de stora konflikterna inte enbart utspelas på konventionella slagfält, utan även präglas av dramatiska förändringar i kulturellt inflytande, informations-krigföring och strategisk påverkan.

Författaren och journalisten Martin Gelin tar med läsaren till länder som USA, Kina, Frankrike, Sydkorea och Qatar för att skildra hur kultur och propaganda formar en ny global spelplan. Om demokratin ska överleva måste demokratiska länder betraktas som attraktiva.

"Ett läsvärt och innehållsrikt försvar för globalisering och mångfald." Ulrika Knutson, Dagens Nyheter

"Martin Gelin visar att en annan kulturpolitik är nödvändig i Sverige." Thomas Götselius, Expressen

Hans bok är ett trotsigt och välskrivet försvar för mångfald och demokratisk pluralism. Robert Björkenwall, Arbetarbladet

"Högaktuell även i Sverige." Alba Mogensen, Göteborgs-Posten

"Ett slående exempel på hur mjuk makt kan spela en säkerhets­politisk roll. Hans budskap landar rätt i vår tid." Anders Q Björkman, Svenska Dagbladet

"En läsvärd bok [ ] med intressanta inblickar i länder där politikerna verkligen tar kulturen på allvar." Teodor Stig-Matz, Dagens ETC

"Alla som vill uttala sig om den här konflikten kan med fördel börja här."Weekendavisen

När solens första strålar bryter horisonten samlas terroristerna i svärmar. Några ropar Allah Akhbar medan motorcyklarna virvlar upp dammoln på vägarna. Genom sprakande walkie-talkies får de den avgörande ordern: anfall. Så rullar de iväg, mot en dag som ska förändra allt.

Strax innan den 7 oktober 2023 är Magnus Ranstorp, en av Sveriges främsta experter på terrorism och våldsbejakande extremism, på plats i Israel för att delta i en konferens om säkerhetsläget i regionen. Flera högt uppsatta politiker medverkar. Fullt fokus är på Hizbollah. Hamas nämns inte alls. Veckor senare är katastrofen ett faktum, och Hamas har chockat Israel och hela världen med sin brutala terror.

I Hamas ger Ranstorp en djupgående och personlig analys av rörelsens historia. Han träffar organisationens högsta ledare och kastar nytt ljus på Hamas drivkrafter: från rötterna i Gaza till den våldsamma framväxten som en av de mest inflytelserika och kontroversiella aktörerna i Mellanöstern.

*

Magnus Ranstorp (f. 1965) är docent i statsvetenskap och terrorforskare vid Försvarshögskolan, styrelseledamot i SIDA samt tidigare särskild rådgivare vid EU:s Radicalisation Awareness Network. Han är även ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin.

Motstånd är ett socialt fenomen som innebär att makt undermineras. Motstånd framträder i många olika former i våra samhällen, i vardagen såväl som i världspolitiken, i dramatiska revolutionära samhällsförändringar, såväl som i former som uppfinningsrikt maskerar motståndet som lathet eller dumhet . En del motstånd är våldsamt och växer ur ideologiska sammanslutningar, exempelvis självmordsbombare eller gerillakamp. Annat är fredligt, rent av humoristiskt, eller som uttryck för ett kreativt bändande av stela regler eller begränsande design, något individer kan göra utan att tillhöra någon som helst organisation. Ibland skapar motståndet konstruktiva alternativ, nya sätt att leva, öppningar för ett mer rättvist samhälle. Samtidigt är motstånd aldrig automatiskt bra eller  effektivt utan är flera saker samtidigt och beror av sin kontext, sin relation till makt. 

Motstånd - en introduktion erbjuder en svensk introduktion till detta växande forskningsområde för studenter, forskare och alla som är intresserade av samhällskonflikter. Boken tar upp olika teoretiska perspektiv som illustreras med exempel från skilda kontinenter och kontexter. I boken medverkar några av Sveriges främsta forskare som skriver inom sina expertområden. Redaktörerna för boken är grundare av det internationella forskarnätverket  Resistance Studies .

"oerhört läsvärd och viktig" BTJ

Hämnd. Det är ett starkt ord, och något vi sällan bejakar. Men om inte rättvisa skipas så är hämnd något som vi oftare accepterar. I rättegångarna efter Förintelsen var det få nazister som straffades och de flesta av dem som dömdes fick i förhållande till de oerhörda brott de begått milda domar. I några fall bara några minuter per mord. Å andra sidan, som Hanna Arendt var inne på, hur ska man kunna utdöma adekvata straff för folkmord?

Och är inte hämnden redan inbyggd i rättssystemet? Att straffa en brottsling är att hämnas en smula. Så hur ser den giltiga hämnden ut? Vem har rätt att hämnas? Var det riktigt av judiska soldater i judiska brigaden att söka upp nazister och avrätta dem som gjort sig skyldiga till massavrättningar? Var det rätt att som privatperson söka upp och döda enskilda nazister? Var det rätt att skriva om lagarna så att straff kunde tas retroaktivt?

Kort sagt: Var går gränsen för hämnden - och vem har rätt att utkräva den? Och hur?

Detta är frågor som Den vilda rättvisan: Judisk hämnd efter Förintelsen djupdyker i. Kenneth Hermele började skriva boken i direkt anslutning till sin förra bok om judiskt motstånd, Inte som lamm till slakt, före Israels svar på Hamas blodiga terrorattack i oktober 2023.

Boken är alltså inte bara skrämmande aktuell, utan frågan om hämnd och rättvisa är nu något som vi alla måste fundera över. När stater tar hämnd, vad händer då? Och vilka metoder kan anses vara tillåtna?

De moraliska frågorna i Den vilda rättvisan är omöjliga att värja sig mot och Kenneth Hermele är en mycket modig vägvisare i ett mörkt landskap.

"Bokens sista del erbjuder läsningar av begreppen försoning och förlåtelse. Det finns något tillåtande i hur den låter frågorna förbli obesvarade, låta läsaren tolka, och i stället berätta, skapa en oändlig väv av människor vars handlingar talar för sig själva." Aftonbladet, Burcu Sahin

"Det har skrivits tiotusentals böcker om Förintelsens offer, men mycket lite om dem som gjorde motstånd och hämnades. (...) Hermele lyfter på de historiska locken. (...) Mest kontroversiellt är kapitlet 'När Israel hämnas'. Där förs resonemangen rätt in i samtiden och kriget i Gaza. Vad ska man göra när hämnden övertrumfar övergreppet?" Dagens Nyheter, Jan Eklund

"I sin detaljrika, klokt resonerande och läsvärda bok delar Kenneth Hermele upp denna judiska hämnd i fyra olika former våldsam, fredlig, juridisk/laglig, förebyggande och argumenterar framförallt för och emot den första formen. Men han ger inga färdiga svar kring hämndens mekanismer och maskineri, berättar inte för oss vad som kan anses rätt och fel när det kommer till försoning och förlåtelse kring Förintelsen. Finns det ens några svar att ge?" Göteborgs-Posten, Jan Andersson

"...mer personlig än en ordinär fackbok om andra världskriget (...). "Den vilda rättvisan är en ambitiös genomgång av vad som skrivits och skildrats sedan förintelseforskningen tog fart på 1950-talet och hur tänkare som Hannah Arendt, Jean Améry och Primo Levi förhåller sig till den djupt mänskliga impulsen att hämnas nazisternas framgångsrika (om uttrycket ursäktas) försök att utrota Europas judar." Sydsvenskan, Elisabeth Åsbrink

"Det är en oerhört välskriven bok, där styrkan i framställningen ligger i sättet att berätta, i rikedomen i materialet som sådant och i hur Hermele förhåller sig till det och resonerar kring det. Det är alltid prövande och alla typer av förenklingar undviks. Det gör att boken är oerhört läsvärd och viktig. Helhetsbetyg: 5 (av 5)." BTJ, Mats K.G. Johansson

"Hermele är en seriös, resonerande och noggrann författare, och de många utflykterna gör boken väl värd att läsa, inte minst när han berättar mer eller mindre okända historier, som till exempel den om de judiska hedersdomstolarna som upprättades efter kriget i många uppsamlingsläger, med syfte att straffa judiska kollaboratörer, som kapos, poliser och medlemmar i de judiska råden." Svenska Dagbladet, Ricki Neuman

"När Kenneth Hermele som en slags fortsättning på sin föregående och mycket läsvärda bok "Inte som lamm till slakt", om judiskt motstånd mot Förintelsen, nu skriver om faktiskt hämnande judar gör han det återigen för att belysa något tämligen okänt. (...) "Den vilda rättvisan. Judisk hämnd efter Förintelsen" innehåller en del ögonbrynshöjande uppgifter." Expressen, Charlotte Wiberg

"Hermele ställer en rad frågor i sin bok som både känns allmängiltiga och brännande aktuella." VLT, Dag Hedberg

I maj 2011 tar två dussin Navy SEAL-soldater sig in i Usama bin Ladins hemliga bostad i Pakistan. Efter den dramatiska operationen var det endast ett namn som offentliggjordes: Cairo, en belgisk malinois och militär tjänstehund. Det här är berättelsen om Cairo och hans hundförare Chesney, en SEAL team-soldat vars liv kom att bli sammanflätat med Cairos.

År 2008 gick Chesney med i The SEAL Canine Program. Han och Cairo började då  att arbeta tillsammans och lära sig att lita blint på varandra under hundratals kritiska uppdrag i kriget mot terrorismen. Men plötsligt, år 2011, kom samtalet: Hämta hunden och ta dig till Virginia. Nu.

Vad som sedan följde var flera veckors intensiv träning inför ett hemligt uppdrag. Det uppdagades snart att det inte handlade om ett vanligt militärt uppdrag. Under Operation Neptune Spear var Cairo en av de första på plats i Pakistan och en viktig del i den militärinsats som resulterade i Usama bin Ladins död.

Då Cairo fick sin roll som tillförlitlig reservhund, återgick Chesney till sin tjänst som DEVGRU-operatör. Men 2013 gav en granatexplosion Chesney en hjärnskada samt posttraumatiskt stressyndrom. Efter månader av smärta, behandlingar och psykisk ohälsa var det bara Cairo som, än en gång, kunde rädda Chesneys liv. 

Den sanna historien bakom kidnappningen som skakade Nordirland

I december 1972 förs den 38-åriga änkan Jean McConville bort från sitt hem i Belfast av ett maskerat gäng, inför ögonen på sina tio barn. Hon kommer aldrig tillbaka. Försvinnandet – och det ouppklarade mordet – blir ett av de mest omtalade fallen under konflikten i Nordirland, det som kommit att kallas The Troubles. Ett öppet sår i en konflikt präglad av rädsla, lojaliteter och tystnad.

I Säg inget (originaltitel Say Nothing) väver Patrick Radden Keefe samman Jean McConvilles öde med en större berättelse om IRA, motståndskamp, hemliga operationer och moraliska gråzoner. Genom intervjuer, arkivmaterial och en journalistisk precision i världsklass blottlägger han hur våldet normaliserades – och hur tystnaden blev ett vapen.

Det är både en nervkittlande true crime-berättelse och en djuplodande skildring av konflikten i Nordirland, där gamla lojaliteter fortfarande påverkar dagens politik i Storbritannien och Irland. Samtidigt är det en modern detektivhistoria som steg för steg närmar sig sanningen om vad som hände Jean McConville.

Säg inget har hyllats internationellt som ett banbrytande reportage och en av de främsta böckerna om The Troubles. En omskakande och tankeväckande berättelse om skuld, idealism och priset för politisk övertygelse.

Sverige har länge varit känt för öppenhet. Men idag får vi internationell kritik för hemlighetsmakeriet kring politiska beslut. Förändringar som angår oss alla drivs igenom med minimal offentlig debatt, helt enkelt eftersom påverkan sker i tysthet. Det kanske tydligaste exemplet återfinns i Visby, där lobbyarbetet försiggår i solnedgångarna under Almedalsveckan.

I Skuggspel beskrivs hur dolda kampanjer påverkar hela samhällsutvecklingen, inom områden som miljö, sjukvård, skola, energi och EU. Utan förståelse för detta är det nästintill omöjligt att se mekanismerna bakom de maktfaktorer som ätit sig in och blivit en del av det politiska maskineriet. På sikt urholkar det förtroendet för demokratin, och banar väg för populismen.

Med utgångspunkt i forskning, intervjuer och internationella exempel tecknar Mats Engström en oroande helhetsbild som visar vilka reformer som skulle behövas för att dra fram lobbyisterna ur skuggorna.

Hela samhällen har lagts i ruiner, tiotusentals har dödats och nästan två miljoner människor har tvingats fly sina hem på ett område motsvarande en fjärdedel av Öland. Israels krig mot Gaza är en av vår tids mest brutala konflikter.

Det drama som utspelar sig inför våra ögon rättfärdigas som ett krig mot terror. Men historien började inte den 7 oktober 2023. Den systematiska förstörelsen av Gaza, svälten och massgravarna kan bara förstås som kulmen på decennier av israelisk ockupation, landstöld och etnisk rensning.

Shora Esmailian skriver om Gaza, kampen för ett fritt Palestina och vikten av solidaritet med det palestinska folket inför ett pågående folkmord när västvärldens makthavare sviker.

Shora Esmailian, född 1981 i Teheran, bor i Malmö och arbetar som kulturjournalist och författare. I över 20 år har hon bevakat och skrivit om Mellanöstern, med fokus på Palestina/Israel och Iran. I övrigt skriver hon bland annat om klimat, migration, gränser, rasism och litteraturkritik med inriktning på barn- och ungomdslitteratur.

Det påstås att ungefär 14 500 krig har utkämpats sedan år 3 500 f.Kr. Mänskligheten har bara erfarit 300 år av fred på jorden. Under 1900-talet dödades fler människor i krig än något tidigare sekel. Relativt sett dödar vi dock varandra mer sällan. Håller vi gradvis på att bli mer fredliga? 

Oavsett hur många som dödas, och med vilken metod, kan vi vara säkra på att krig kommer att fortsätta utkämpas. Ligger orsakerna till krig i samhället eller i biologin, i tävlan om ekonomiska resurser eller sexuella, i historiska omständigheter eller i en universell våldsinstinkt? Allt sedan antiken fram till dagens terrorism har krig varit förstörare och skapare av stater och civilisationer. 

Essäerna i denna antologi har sitt ursprung i det internationellt välrenommerade Engelsbergsseminariet 2015 och är skrivna av historiker, journalister, tänkare, forskare och författare från hela världen. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Alexander Linklater. 

Kometer, norrsken, jordbävningar, drakar, missbildningar och andra märkligheter ofta uppfattades de som så kallade järtecken som varslade om kommande olyckor.

I sin 400 sidor långa bok från 1500-talets andra hälft beskriver kyrkoherden Joen Petri Klint i ord och bild dessa bisarra tecken, deras uppkomst och betydelser. Han försöker finna sambandet mellan dem och efterföljande händelser såsom Johan III:s död och slaget vid Stångebro. Intresset för järtecken delade Klint med sin omvärld, inte minst med det lutherska prästerskapet i Europa. Naturfenomen betraktades av de flesta som en reaktion från Gud på människornas synder i värsta fall ett tecken på den annalkande apokalypsen.

I Järtecken analyserar historikern Sofia Gustafsson Klints tidigare förbisedda järteckenbok i ljuset av tidens lutherska föreställningsvärld. Varför skrev Klint boken och hur typiska var berättelserna i boken för sin tid?

När en konservativ salafistisk kultur spred sig i Sverige i början av 2010-talet valde de flesta medier och journalister att inte rapportera om utvecklingen. Varför? Rädslan att gå rasistiska ärenden eller ytterligare peka ut en redan utsatt grupp gjorde att man undvek detta viktiga arbete.

I Den omhuldade islamisten berättar Magnus Sandelin om sin unika och ofta halsbrytande kartläggning av personerna som bildade nätverken. Fram stiger en berättelse om en i Sverige både missionerande salafism, som ekonomiskt och ideologiskt stödjer IS och andra terrorgrupper, liksom en rekryterande salafism som sänder ungdomar och familjer att strida utomlands.

Sedan terrorn på Drottninggatan 2017 har radikaliseringen i Sverige ändrat skepnad, men det betyder inte att faran är över.

I många skeenden som påverkat säkerhetsläget i världen de senaste 30 åren har Magnus Ranstorp haft ett finger med i spelet. Från hemliga uppdrag som medlare i Mellanöstern, ledande internationella forskaruppdrag, expert vid 11-septemberkommissionen till att stå öga mot öga med världens mest eftersökta terrorister.

Det offentliga intresset för terrorism följer i spåren av de fruktansvärda dåden, men Magnus Ranstorp har istället konsekvent försökt att se runt nästa hörn där ett hot kan ta form. Nu berättar han sin egen historia om uppdragen bakom terrorns frontlinje.

»Otroligt lärorikt och spännande om man vill lära sig om terrorism av någon som vigt sitt liv åt att studera terrororganisationer. Läste ut den på två dagar.«Pascal Engman

*

Magnus Ranstorp (f. 1965) är docent i statsvetenskap och terrorforskare vid Försvarshögskolan, samt särskild rådgivare vid EU:s Radicalisation Awareness Network. Han är även ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin.

Konflikten mellan judar och palestinier över rätten till området ­Palestina har pågått i mer än hundra år. Lika länge har diskussionen pågått om hur den mest rättvisande ska beskrivas.

I Hundraårskriget mot Palestina hävdar den pale­stinsk-amerikanske historikern Rashid Khalidi att konflikten bäst förstås som en sentida utlöpare av den västerländska bosättarkoloniala modellen.* Med utgångspunkt i historisk forskning, och utifrån sina och sin familjs erfarenheter, beskriver författaren konfliktens historia, alltifrån Balfourdeklarationen 1917 till Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 och det efterföljande israeliska angreppet på Gaza.

Avkoloniseringens epok. Så har decennierna efter andra världskriget kallats. Det var en tid då urinvånare reste sig mot koloniala förtryckarregimer och många länder utropade sin självständighet. Men i ett område vid ­Medelhavets östra strand gick utvecklingen i rakt motsatt riktning. Här underkuvades eller fördrevs istället den ­inhems­ka befolknings­majoriteten av ett annat folk, som ville lägga beslag på hela territoriet och där upprätta en stat bara för sig självt.

»Istället för att skriva en sammanfattande översikt över Pale­stinas historia har jag valt att fokusera på sex olika vändpunkter i kampen om Pale­stina. Dessa händelser belyser den koloniala karaktären i det hundraåriga kriget mot Palestina och den avgörande roll som yttre krafter har spelat. Framställningen bygger på erfarenheter hos ­palestinier som överlevt kriget, liksom på ögonvittnesskild­ringar, egna minnen och material från min egen och andras släkter. Huvudsyftet är att visa att konflikten måste ses ur en annan synvinkel än de som numera dominerar.« Rashid Khalidi

* Bosättarkolonialism avser en specifik form av kolonisering där utländska bosättare anländer till ett redan bebott område med avsikt att där permanent bosätta sig och etablera ett nytt samhälle. Kännetecknande för denna form av kolonialism är bl.a. att de befintliga invånarna fördrivs eller elimineras och att deras samhälle undanträngs eller förstörs.

OM FÖRFATTAREN

Rashid Khalidi är en palestinsk-amerikansk historiker vid Columbia University i New York, där han innehar Edward Said-professuren. Han är en av redaktörerna för Journal of Palestine Studies och har framträtt som skribent i New York Times, New York Review of Books och en rad andra publikationer. Rashid Khalidi har tidigare skrivit bl.a. böckerna British Policy towards Syria and Palestine, 1906-1914 (1980), Under Siege: PLO Decision-making during the 1982 War (1986), Palestinian Identity: The Construction of Modern National Consciousness (1997), The Iron Cage: The Story of the Palestinian Struggle for State­hood (2006), Sowing Crisis: The Cold War and American Dominance in the Middle East (2009), Brokers of Deceit: How the U.S. has Undermined Peace in the Middle East (2013).

SAGT OM BOKEN

»Måsteläsning för det växande antalet männi­skor som är intresserade av att förstå de verk­liga rötterna till den israelisk-­palestinska konflikten.« John Mearsheimer 

»I sin smärtsamt nyktra analys av vad som gjorde sionismen så framgångsrik visar Khalidi också hur palestinierna trotsar sitt öde och vägrar att försvinna. Hans bok är både en hyllning till och ett uttryck för hans folks stora uthållighet.« Amira Hass, israelisk journalist

»Detta enastående historiska verk rymmer också dramatik och fascine­rande berättelser ... en milstolpe i litteraturen om den arabisk-israeliska konflikten.« Avi Shlaim, israelisk historiker, Oxford University

»Ytterst väldokumenterad ...« Chris Hedges, Pulitzerprisbelönad journalist

»En lyckad sammanflätning av tre distinkta trådar: en djupgående undersökning om kampen mellan sionistiska ambitioner och pale­stinskt motstånd, ett analytiskt ramverk som knyter konflikten till bosättarkolonialism, och en personlig familjehistoria som ger berättelsen liv.« William B. Quandt

»[Khalidi] balanserar skickligt sin professio­nella ana­lys av historiska och diplomatiska dokument med in­sikter från sina egna och sin familjs erfarenheter ... Rekommenderas varmt.« Library Journal

»Khalidi har ett välförtjänt rykte som en av de mest framstående nu levande histori­kerna som behandlar det palestinska folkets öde ...« Literary Review

»På ett klokt och insiktsfullt sätt gör Rashid Khalidi upp med illusionerna hos både israeler och palesti­nier. Han kombinerar briljant historisk undersökning med förmedlingen av omfattande förstahandserfa­renheter av krig och diplomati. Han pläderar för ömsesidig acceptans och lika rättigheter som enda sättet att avsluta ett århundrade av konflikter. En märkvärdig bok.« Eugene Rogan

Den 21 december 1988 exploderade en bomb på en Boeing 747 över den skotska byn Lockerbie. Samtliga ombord, 243 passagerare och 16 i besättningen, omkom. Ett av offren var den svenske diplomaten Bernt Carlsson, FN:s biträdande generalsekreterare och kommissarie för Namibia. Han var på väg till New York där Trepartsfördraget som gav Namibia självständighet skulle skrivas på.

Lockerbieattentatet blir en av världens största brottsutredningar, både till yta och omfattning, och den skotska polisen får snart sällskap av både FBI och brittisk säkerhetstjänst. Misstankarna riktas till en början mot palestinska terrorister men till slut döms en libyer för dådet. En dom som blivit allt mer ifrågasatt genom åren. Men om det inte var Libyen som låg bakom terroristattacken, vem var det då? Var det bara en slump att Bernt Carlsson var ombord? Och vem kan tjäna på att sanningen inte kommer fram?

Jan Stocklassas bok Mannen som föll från himlen skildrar den spännande jakten på gåtans lösning, men blir också en berättelse om konspirationsteorier och stormaktskonflikter, om Sveriges plats i världen och mördade svenska diplomaters insatser för fred och självständighet.

Stocklassa har tidigare skrivit den kritikerrosade Stieg Larssons arkiv: Nyckeln till Palmemordet (2018) som översatts till 27 språk och sålt i en halv miljon exemplar. HBO:s tv-serie The Man Who Played with Fire, som bygger på boken, har vunnit flera europeiska priser, bland annat EBU:s Guldrosen (Rose d’Or) för bästa dokumentär.

Efter tio år med Palmemordet hade Stocklassa lovat sig själv att aldrig mer låta hypoteser, konspirationsteorier eller tankescheman uppta år av hans liv. Men så läser han en tweet om Lockerbieattentatet och minns en intervju han genomförde för många år sedan. Han hittar inspelningen och återigen leder dokument från Millenniumförfattaren Stieg Larssons arkiv honom vidare på en vindlande resa av lögner, undanhållna bevis och tystade röster.

***** BETYG 5 AV 5 - Bibliotekstjänst

Den 11 september 2012 gick terrorister till attack mot det amerikanska konsulatet och ett närbeläget CIA-annex i libyska Benghazi.

Ett team på sex kontraktsanställda amerikanska säkerhetsoperatörer ingrep för att slå tillbaka attackerna och skydda de amerikaner som tjänstgjorde på de båda anläggningarna. I stridens hetta tvingades dessa män fatta en rad tuffa beslut för att avvärja en ännu större tragedi.

I 13 timmar berättar de för första gången om den dramatiska händelseutveckling som har väckt så många frågor runt om i världen. Det är en personlig och fängslande redogörelse från slagfältet om de 13 timmar när kulorna ven, byggnader brann och liv räddades, förlorades och förändrades för alltid.

13 timmar är en ärlig, insiktsfull och mycket intensiv förstahandsredogörelse om en natt som länge har varit höljd i mystik och kontroverser.

Mitchell Zuckoff är biträdande professor i journalistik vid  Boston University och har tidigare publicerat sex facklitterära verk. Säkerhetsteamet består av de fem överlevande CIA-operatörer som deltog i räddningsinsatsen vid konsulatet i Benghazi den 11 september 2012 och de efterföljande  angreppen mot CIA-annexet.

"De våldsamma attackerna beskrivs genom operatörernas upplevelser och allt förmedlas i boken 13 timmar av Mitchell Zuckoff (...) Boken är utmärkt översatt från engelska till svenska av Mikael Dahlgren. Det är oerhört närgångna beskrivningar, en närmast plågsamt gripande läsning när de detaljerade stridsögonblicken lyfts fram. Krigssituationens fasor kunde knappast ha återgetts tydligare eller bättre i all sin realism." Håkan Philipsson, Bibliotekstjänst, BTJ-häftet nr 22, 2022

Omkring 20 000 norska flyktingar rekryterades i Sverige under andra världskriget till hemlig militärutbildning. Flera bataljoner dolda bakom det vilseledande namnet polititroppene började rustas 1943, bakom ryggen på den svenska samlingsregeringen och militärledningen. Det krävdes mod, pengar och fräckhet för att mitt under brinnande krig upprätta en hemlig armé på neutral mark.

Vid krigsslutet i maj 1945 stod cirka 15 000 norska soldater redo på svenska sidan av gränsen.

Den glömda armén är sedan länge slutsåld och kommer nu i en prisvärd och efterlängtad nyutgåva med nytt förord av författaren.    

ANDERS JOHANSSON har varit journalist på Dagens Nyheter i 35 år, främst utrikesreporter, bland annat som tidningens första utrikeskorrespondent i Afrika. Han har tidigare utkommit med De glömda agenterna samt De glömda blockadbrytarna. Hösten 2020 utges hans biografi Mysteriet Malcolm Munthe - Churchills agent i Norden.

"Johansson ger nya perspektiv på Sveriges neutralitet under kriget. Hans skildring kastar nytt ljus över svenskarnas agerande." Nerikes Allehanda  

"Anders Johansson sätter i Den glömda armén med spets och kunnighet fingret på en oerhört intressant och märklig företeelse i det neutrala Sverige krigsåren 1943-1945." Eskilstuna-Kuriren

Det här huset ska vi ta!

Sedan 1968 har hus ockuperats i Sverige. Från Kårhuset, Mullvaden och Gamla Bro via Haga till senare ockupationer som Sollefteå BB. Boken berättar om husen och människorna som skred till handling och är resultatet av flera års dokumentation och kartläggning.

Detta är första gången det svenska husockupationsfenomenet greppas i sin helhet. Analyser och tidsdokument varvas med nyskrivna redogörelser och intervjuer. Boken innehåller en heltäckande lista över alla kända husockupationer i Sverige samt flera sedan tidigare okända fotografier. Ockuperat! vänder sig till alla som är intresserade av stadsomvandling, bostadspolitik och konflikter kring rätten till staden.

I många skeenden som påverkat säkerhetsläget i världen de senaste 30 åren har Magnus Ranstorp haft ett finger med i spelet. Från hemliga uppdrag som medlare i Mellanöstern, ledande internationella forskaruppdrag, expert vid 11-septemberkommissionen till att stå öga mot öga med världens mest eftersökta terrorister.

Det offentliga intresset för terrorism följer i spåren av de fruktansvärda dåden, men Magnus Ranstorp har istället konsekvent försökt att se runt nästa hörn där ett hot kan ta form. Nu berättar han sin egen historia om uppdragen bakom terrorns frontlinje.

»Otroligt lärorikt och spännande om man vill lära sig om terrorism av någon som vigt sitt liv åt att studera terrororganisationer. Läste ut den på två dagar.«Pascal Engman

*

Magnus Ranstorp (f. 1965) är docent i statsvetenskap och terrorforskare vid Försvarshögskolan, samt särskild rådgivare vid EU:s Radicalisation Awareness Network. Han är även ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin.

På sin resa från Afghanistan till Marocko ger Magnus Norell en inblick i människors vardagsliv bakom storpolitikens kulisser. Utifrån dagböcker och forskaranteckningar berättar han om möten som ger läsaren en förståelse för dessa länder och regioner.

Det är allt från möten med militären och specialstyrkan i Sri Lanka till samtal med människor i Marocko som var en nyckelplats efter elfte september. Författaren får oss att inse att ett fritt sinne och en öppenhet för det oväntade är avgörande egenskaper. Det är chauffören till Coca-Cola-lastbilen som känner en sårig gränskonflikt bäst, eftersom han är den ende som rör sig fritt. Det avslutande kapitlet handlar om hur Sverige och Mellanöstern påverkar varandra idag.

Precis som Magnus Norells forskning rör sig boken i ämnen som terrorism, politiskt våld, demokratifrågor och säkerhetspolitik. Han är forskare, tongivande expert och driver Mellanösternpodden tillsammans med Ricki Neuman.

Magnus Norell är forskare, tongivande expert och har specialiserat sig på frågor som rör terrorism, politiskt våld, demokratifrågor och säkerhetspolitik i Mellanöstern, Nordafrika och Centralasien. Han har bott och jobbat i USA och är knuten till tankesmedjan The Washington Institute for Near East Policy. Sedan 2020 driver han tillsammans med journalisten och författaren Ricki Neuman Mellanösternpodden, där de för samtal och intervjuer med inbjudna gäster.

I december 1968 rekryterade de unga sociologerna Svante Lundberg och Sven-Axel Månsson några deltagare i en demonstration i Malmö till att intervjuas i en sociologisk undersökning. Det blev början på Sveriges sannolikt längsta forskningsprojekt, som nu, femtio år senare, sammanfattas i denna bok.

I boken Demonstranter, som kom ut 1970, var syftet att ge en rättvisare bild av den politiskt medvetna ungdomen än den som medierna hade spridit under de turbulenta åren i slutet av sextiotalet. Tjugo år senare sökte författarna upp sina intervjupersoner på nytt och kunde då konstatera att deras politiska aktivitet hade klingat av, men att de ändå kände sig tillhöra en alldeles speciell politisk generation "sextioåttor" hade blivit ett begrepp och en kollektiv identitet. Den andra boken, 68:or, kom ut 1993.

I Den politiska generationen fortsätter samtalet mellan författarna och demonstranterna, ytterligare ett kvarts sekel senare. Vad har bestått och vad har förändrats? Vilka lär­domar har intervjupersonerna dragit på det personliga och det politiska planet? Och vartåt pekar deras politisk-moraliska kompass idag?

Efter Hamas terrorattack 2023 hade en del debattörer svårt att entydigt fördöma antisemitism, liksom mord och kidnappningar av civila. Debatten om Israel, liksom om till exempel Lars Vilks och Ukrainakriget, har färgats av en uppfattning om västvärldens skuld.

I denna bok tecknas en historisk bakgrund till dessa ställningstaganden. På 1960-talet presenterade intellektuella som Göran Palm och Jan Myrdal en ny syn på världen. Herbert Tingsten hade hävdat att huvudkonflikten i världen var mellan demokrati och diktatur. Palm och Myrdal menade att den viktiga striden istället stod mellan väst och tredje världen.

Med skuldkänslan som drivkraft gavs ut första gången 2017. Till denna utgåva har författaren skrivit ett nytt förord.

Resultatet är utmärkt och kan ses som en fortsättning på Per Ahlmarks tidigare arbeten [ ] Här har Timbro förlag [ ] gjort en betydelsefull insats. Att det galna kvartsseklet verkligen var galet visar också David Anderssons genomgång av böcker och artiklar.   - Paulina Neuding, Axess Magasin   

För mig är boken spännande läsning [ ] Den ger mig en förhistoria till det som hänt innan jag själv kom in i branschen   Håkan Lindgren, Svenska Dagbladet   En klargörande, fint balanserad och nyanserad genomgång, lika stimulerande som värdefull. Jag fängslades starkt ej minst för att jag var med de åren och ju efterträdde Lagercrantz som chefredaktör och kulturchef.   - Per Wästberg 

David Andersson är född 1972 och redaktör på tidskriften Axess. Han har tidigare skrivit böcker om Gunnar Ekelöf, Arthur Koestler och Henry Kissinger. Han utkom 2021 med Vi vill nytt, vi begär plats . Om traditionens vänner och fiender i svensk 1900-talsdebatt.