Politisk aktivism

Den 7 oktober 2023 mördades 1 200 människor i den brutalaste attacken mot judar sedan Förintelsen. Men kriget som följde utkämpades inte bara i Gaza och så småningom i Iran – utan också i medier, på universitet, i internationella domstolar och i den västerländska offentligheten.

Statsvetaren och mellanösternexperten Magnus Norell visar hur ett Tunnelseende vuxit fram – ett sätt att se på konflikten där komplexa skeenden reduceras till enkla förklaringar. Han analyserar Hamas attack, Israels krig mot Hamas och den ideologiska och mediala reaktion som följde. Hur juridiska och moraliska principer satts under press och hur antisemitism normaliserats i delar av västvärlden.

Men konflikten stannar inte där. Iran – som finansierat och beväpnat Hamas och andra proxygrupper – försvagades samtidigt. Massiva protester mot regimen under 2025–2026, brutalt nedslagna, har sammanfallit med ökade militära spänningar och omfattande intervention från Israel och USA. Regionens maktbalans är i rörelse. Och världens.

Från massakern i Hebron 1929 till Gaza 2023 löper en historisk linje. Från Gaza till Iran sträcker sig konsekvenserna.

Tunnelseende är en genomlysning av det militära kriget – men också av kriget om verkligheten och de geopolitiska skiften som nu formar Mellanöstern.

"Johannes Klenell har skrivit en viktig bok - som tack vare sitt lätta anslag dessutom har potentialen att nå många" Falu- Kuriren"Klenell har skrivit en ovärderlig bok"Svenska Dagbladet

Dörrarna mellan politik, välfärdsföretag och pr-byråer står vidöppna. De tre före detta statsministrarna Göran Persson, Carl Bildt och Stefan Löfven är idag lobbyister, det är också mängder av tidigare ministrar och förtroendevalda på alla nivåer i samhället.

Samtidigt som politikerrollen professionaliserats och påverkansindustrin vuxit de senaste tjugo åren så har en exempellös privatisering av offentliga verksamheter pågått. I många fall har politikerna som beslutat om privatiseringen av skolan, avregleringen av vårdsektorn och utförsäljningen av samhällets fastigheter blivit förmögna på sina egna politiska beslut.

Nepotism och korruption breder ut sig – och frågan är vems intressen våra folkvalda tillvaratar, sina egna eller folkets. Är Sverige på väg att förvandlas till en Bananrepublik där vänskapsband och affärsrelationer styr snarare än folkets vilja?

Bananrepubliken Sverige är berättelsen om pr-byrån som tog över ett helt parti, om kampanjen för att göra SD till Sveriges mest privatiseringsälskande parti och socialdemokraten som köpte upp idrotts­föreningar i Umeå för skattemedlen till hans vanvårdade skolkoncern. Vi får den nakna skildringen av politikerna som avreglerade skolan och sedan blev miljonärer. Och om statsministern som idag styr över det Sverige som blev resultatet, med den allestädes närvarande Peje Emilsson redo att klappa honom på huvudet när han varit duktig.

Johannes Klenell har skrivit en oroande och underhållande bok om landet som inte trodde att det kunde bli kor­rupt.

"Underhållande, raljant - och viktigt."Gefle Dagblad"Det är en viktig bok om hur "folkvalda politiker kan idag samtidigt arbeta för byråer med inriktning på så kallad public affairs."Sydöstran

"Exemplen är så många att de bara av det skälet blir övertygande. Det ogrumlade förakt jag tidigare hyst för kapitalets legoknektar växer till avsky och efter Klenells genomgång drömmer jag om ett skepp med åtta segel och femtio kanoner som kan göra lobbyistregister"Aftonbladet 

"Efter att ha läst den här boken är det svårt att inte landa i samma slutsats: Vi kan inte ha det så här."Göteborgs-Posten

"Styrkan i Bananrepubliken Sverige ligger i den ambitiösa kartläggningen. I Klenells förmåga att sammanställa detta oändliga antal personer som på olika sätt lagt grunden till privatiseringen och dessutom förklara hur dessa hänger ihop med varandra."Dagens Nyheter

"Klenell visar hur skickligt de som tjänat pengar på den svenska skolan använt sig av PR-byråer och lobbying för att bevara möjligheten till vinstuttag."Kvartal"Det är en tankeväckande och väl genomförd analys av hur det demokratiska systemet i Sverige hotas av en alltmer utbredd nepotism och korruption."BTJ

”Det finns inga oskyldiga i Gaza!”, sa en israelisk väninna den 8 oktober 2023, dagen efter den värsta massakern på judar sedan Förintelsen. En tid senare sa den israeliske presidenten samma sak. Dessa ord blev ursäkten för ett chockerande brutalt och avhumaniserande krig.

Jag förstod tidigt att den 7 oktober skulle förändra Mellanöstern mer än 11 septemberattackerna mot USA. Att Hamas attack skulle leda till att Bashar al-Assad störtades i Syrien och att Hizbollah, Iran och den fruktade motståndsaxeln försvagades var knappast något Hamasledaren Yahya Sinwar kunnat ana. Men sannolikt hade han räknat med att Israels vedergällning skulle eka i generationer och leda till ett sällan skådat Israelhat. Om människorna i detta nya Mellanöstern vi nu ser, där allt har en smak av aska, handlar min bok.

Cecilia Uddén

Redan samma dag som Norge och Danmark invaderades av Tyskland, tisdagen den 9 april 1940 bildades en motståndsrörelse i Stockholm av ett hundratal antinazister ur svensk kulturelit: skribenter, advokater, höga ämbetsmän, rösträttskämpar, riksdagspolitiker, grevar och baroner. Bland medlemmarna kring grundaren och eldsjälen Amelie Posse fanns Ture Nerman, Vilhelm Moberg, Karin Boye, Ebba Bonde, Karl Gerhard och i bakgrunden verkade prins Eugen och andra kungligheter.

De kartlade svenska nazister och försökte påverka oerhört ovilliga myndigheter, de bedrev opinion i regeringskritiska tidningar som Trots allt! och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, och inför en befarad tysk invasion byggde de upp en stay behind-organisation av radioutbildade motståndsgrupper som skulle mota mörkret som kröp närmare dag för dag. De träffades varje tisdagskväll i en lokal på Smålandsgatan och kallade sig Tisdagsklubben.

Johan Erséus har letat igenom svenska och utländska arkiv, intervjuat ögonvittnen, läst memoarer, dagböcker, brev, interna dokument, hemligstämplade telegram och avlyssnade telefonsamtal mellan huvudpersonerna. Han tecknar i Tisdagsklubben. Svenskt antinazistiskt motstånd under kriget en sammansatt och medryckande berättelse om idogheten hos en grupp brinnande demokrater från samhällets alla skikt, som fick arbeta mot ett häpnadsväckande motstånd från såväl politiker som säkerhetspolis.

"Det är befriande läsning /.../ Storyn om Tisdagsklubben har allt." DN 

"Johan Erséus öppnar en värld som krigshistorisk litteratur rörande vårt land sällan tar upp på djupet, och visarvälskrivet på vilka privata initiativ som faktiskt togs. Han tecknar likaså ett fint porträtt av Amelie Posse själv." BTJ 

1900-talet brukar kallas det amerikanska århundradet. USA dominerade världen, inte bara militärt och ekonomiskt, utan även med sin mjuka makt: Hollywood, Harvard och Silicon Valley. Nu växer en ny världsordning fram, när USA äventyrar historiska allianser medan diktaturer som Kina, Ryssland och Saudiarabien expanderar sina globala ambitioner.

Det här är en bok om mjuk makt i en hård tid. Den visar hur de stora konflikterna inte enbart utspelas på konventionella slagfält, utan även präglas av dramatiska förändringar i kulturellt inflytande, informations-krigföring och strategisk påverkan.

Författaren och journalisten Martin Gelin tar med läsaren till länder som USA, Kina, Frankrike, Sydkorea och Qatar för att skildra hur kultur och propaganda formar en ny global spelplan. Om demokratin ska överleva måste demokratiska länder betraktas som attraktiva.

"Ett läsvärt och innehållsrikt försvar för globalisering och mångfald." Ulrika Knutson, Dagens Nyheter

"Martin Gelin visar att en annan kulturpolitik är nödvändig i Sverige." Thomas Götselius, Expressen

Hans bok är ett trotsigt och välskrivet försvar för mångfald och demokratisk pluralism. Robert Björkenwall, Arbetarbladet

"Högaktuell även i Sverige." Alba Mogensen, Göteborgs-Posten

"Ett slående exempel på hur mjuk makt kan spela en säkerhets­politisk roll. Hans budskap landar rätt i vår tid." Anders Q Björkman, Svenska Dagbladet

"En läsvärd bok [ ] med intressanta inblickar i länder där politikerna verkligen tar kulturen på allvar." Teodor Stig-Matz, Dagens ETC

"Alla som vill uttala sig om den här konflikten kan med fördel börja här."Weekendavisen

När solens första strålar bryter horisonten samlas terroristerna i svärmar. Några ropar Allah Akhbar medan motorcyklarna virvlar upp dammoln på vägarna. Genom sprakande walkie-talkies får de den avgörande ordern: anfall. Så rullar de iväg, mot en dag som ska förändra allt.

Strax innan den 7 oktober 2023 är Magnus Ranstorp, en av Sveriges främsta experter på terrorism och våldsbejakande extremism, på plats i Israel för att delta i en konferens om säkerhetsläget i regionen. Flera högt uppsatta politiker medverkar. Fullt fokus är på Hizbollah. Hamas nämns inte alls. Veckor senare är katastrofen ett faktum, och Hamas har chockat Israel och hela världen med sin brutala terror.

I Hamas ger Ranstorp en djupgående och personlig analys av rörelsens historia. Han träffar organisationens högsta ledare och kastar nytt ljus på Hamas drivkrafter: från rötterna i Gaza till den våldsamma framväxten som en av de mest inflytelserika och kontroversiella aktörerna i Mellanöstern.

*

Magnus Ranstorp (f. 1965) är docent i statsvetenskap och terrorforskare vid Försvarshögskolan, styrelseledamot i SIDA samt tidigare särskild rådgivare vid EU:s Radicalisation Awareness Network. Han är även ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin.

I maj 2011 tar två dussin Navy SEAL-soldater sig in i Usama bin Ladins hemliga bostad i Pakistan. Efter den dramatiska operationen var det endast ett namn som offentliggjordes: Cairo, en belgisk malinois och militär tjänstehund. Det här är berättelsen om Cairo och hans hundförare Chesney, en SEAL team-soldat vars liv kom att bli sammanflätat med Cairos.

År 2008 gick Chesney med i The SEAL Canine Program. Han och Cairo började då  att arbeta tillsammans och lära sig att lita blint på varandra under hundratals kritiska uppdrag i kriget mot terrorismen. Men plötsligt, år 2011, kom samtalet: Hämta hunden och ta dig till Virginia. Nu.

Vad som sedan följde var flera veckors intensiv träning inför ett hemligt uppdrag. Det uppdagades snart att det inte handlade om ett vanligt militärt uppdrag. Under Operation Neptune Spear var Cairo en av de första på plats i Pakistan och en viktig del i den militärinsats som resulterade i Usama bin Ladins död.

Då Cairo fick sin roll som tillförlitlig reservhund, återgick Chesney till sin tjänst som DEVGRU-operatör. Men 2013 gav en granatexplosion Chesney en hjärnskada samt posttraumatiskt stressyndrom. Efter månader av smärta, behandlingar och psykisk ohälsa var det bara Cairo som, än en gång, kunde rädda Chesneys liv. 

De senaste tjugo åren har hundratusentals arbetarväljare lämnat Socialdemokraterna för Sverigedemokraterna. I valen 2018 och 2022 gick det enskilt största väljarflödet från S till SD. Vad beror det på – och vad betyder det för den svenska socialdemokratins framtid?

När man verkligen lyssnar på vad de som gjort partibytet själva har att säga framträder en annan bild än den som, liksom det mesta i vår tid, ensidigt fokuserar på invandringsfrågan.

Karla Backlund och Stefan Sjöberg har intervjuat ett antal aktiva sverigedemokrater med arbetarbakgrund som tidigare varit socialdemokrater. Visst är invandringen ett närvarande tema i intervjuerna, men sällan ett isolerat sådant. Den kopplas till välfärdens försvagning, arbetslösheten och känslan av att samhällsgemenskapen har gått förlorad.

Missnöjet med invandringen flätas samman med en djupare kritik av samhällsutvecklingen och socialdemokratin. S upplevs ha övergett arbetarna och folkhemstanken för att i stället bli ett parti för medelklassen och eliten.

I skärningspunkten mellan personliga erfarenheter och breda samhällsförändringar visar författarna vad som står på spel när en folkrörelse tappar sin bas. För att åter bli den drivande och samlande kraften i svensk politik måste socialdemokratin formulera ett nytt framåtsyftande samhällsprojekt för frihet, jämlikhet och gemenskap.

Svenska Byggnadsarbetareförbundets ordförande Kim Söderström har bidragit med ett förord till boken som också är försedd med en studiehandledning för dem som vill läsa tillsammans i grupp.

Karla Backlund har en kandidatexamen i statsvetenskap och arbetar för Socialdemokraterna på kommunal nivå.

Stefan Sjöberg är doktor i sociologi och professor i socialt arbete och har tidigare medverkat i Katalys projekt och bok Klass i Sverige (2021) samt skrivit Katalysrapporten Alla får det inte bättre tillsammans med Markus Kallifatides (2023).

Länge hade världen gått mot en friare, tryggare och mer demokratisk framtid. Många menade att detta utgjorde historiens lyckliga slut. Men historien återkom. Bara veckor efter den 11 september gällde helt andra regler än tidigare. Kriget mot terrorismen ansågs kräva att alla resurser mobiliserades och alla statliga befogenheter användes.

Med CIA:s tortyrprogram och det fatala beslutet att invadera Irak etablerades en tro på att de mest omfattande och brutala statliga åtgärderna var de bästa. Frihetens land – USA – kom att kopiera tortyrmetoder från det kollapsade Sovjetunionen. En grupp målmedvetna jurister verkade för att presidenten i en allvarlig kris borde ha oinskränkt makt.

I denna bok skildrar Mattias Svensson hur västvärlden tappade tron på sin egen liberala samhällsmodell – och hur tillvaron på fler sätt än vi tror blev en värld i den mörka skuggan efter 11 september.

Röster om Så roligt ska vi inte ha det»En fenomenal uppgörelse med förmynderiet.« Per T Ohlsson, Sydsvenskan

»Mattias Svensson har gjort ett digert jobb i att beskriva den svenska alkoholpolitiska historien.« Johanna Nylander, Kristianstadsbladet

Röster om Glädjedödarna

»I stället för ytterligare en tradig högerbok om marknadsekonomins förträfflighet handlar Glädjedödarna om friheten från pekpinnar. Och gissa om den behövs; när vi suckar åt talibaners försök att förbjuda dans och nöjen är det lätt att glömma vår egen historia av förmynderi.« Sakine Madon, Expressen

»I Glädjedödarna frilägger Svensson mekanismerna bakom paternalismen och skärskådar effekterna av den förmenta omsorgen. Resultatet är en mycket god argumentsamling mot förbudspolitik.« Per Gudmundson, Svenska Dagbladet

I många skeenden som påverkat säkerhetsläget i världen de senaste 30 åren har Magnus Ranstorp haft ett finger med i spelet. Från hemliga uppdrag som medlare i Mellanöstern, ledande internationella forskaruppdrag, expert vid 11-septemberkommissionen till att stå öga mot öga med världens mest eftersökta terrorister.

Det offentliga intresset för terrorism följer i spåren av de fruktansvärda dåden, men Magnus Ranstorp har istället konsekvent försökt att se runt nästa hörn där ett hot kan ta form. Nu berättar han sin egen historia om uppdragen bakom terrorns frontlinje.

»Otroligt lärorikt och spännande om man vill lära sig om terrorism av någon som vigt sitt liv åt att studera terrororganisationer. Läste ut den på två dagar.«Pascal Engman

*

Magnus Ranstorp (f. 1965) är docent i statsvetenskap och terrorforskare vid Försvarshögskolan, samt särskild rådgivare vid EU:s Radicalisation Awareness Network. Han är även ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin.

Den sanna historien bakom kidnappningen som skakade Nordirland

I december 1972 förs den 38-åriga änkan Jean McConville bort från sitt hem i Belfast av ett maskerat gäng, inför ögonen på sina tio barn. Hon kommer aldrig tillbaka. Försvinnandet – och det ouppklarade mordet – blir ett av de mest omtalade fallen under konflikten i Nordirland, det som kommit att kallas The Troubles. Ett öppet sår i en konflikt präglad av rädsla, lojaliteter och tystnad.

I Säg inget (originaltitel Say Nothing) väver Patrick Radden Keefe samman Jean McConvilles öde med en större berättelse om IRA, motståndskamp, hemliga operationer och moraliska gråzoner. Genom intervjuer, arkivmaterial och en journalistisk precision i världsklass blottlägger han hur våldet normaliserades – och hur tystnaden blev ett vapen.

Det är både en nervkittlande true crime-berättelse och en djuplodande skildring av konflikten i Nordirland, där gamla lojaliteter fortfarande påverkar dagens politik i Storbritannien och Irland. Samtidigt är det en modern detektivhistoria som steg för steg närmar sig sanningen om vad som hände Jean McConville.

Säg inget har hyllats internationellt som ett banbrytande reportage och en av de främsta böckerna om The Troubles. En omskakande och tankeväckande berättelse om skuld, idealism och priset för politisk övertygelse.

”Det finns inga oskyldiga i Gaza!”, sa en israelisk väninna den 8 oktober 2023, dagen efter den värsta massakern på judar sedan Förintelsen. En tid senare sa den israeliske presidenten samma sak. Dessa ord blev ursäkten för ett chockerande brutalt och avhumaniserande krig.

Jag förstod tidigt att den 7 oktober skulle förändra Mellanöstern mer än 11 septemberattackerna mot USA. Att Hamas attack skulle leda till att Bashar al-Assad störtades i Syrien och att Hizbollah, Iran och den fruktade motståndsaxeln försvagades var knappast något Hamasledaren Yahya Sinwar kunnat ana. Men sannolikt hade han räknat med att Israels vedergällning skulle eka i generationer och leda till ett sällan skådat Israelhat. Om människorna i detta nya Mellanöstern vi nu ser, där allt har en smak av aska, handlar min bok.

Cecilia Uddén

Våren 1970 föds en revolutionär stadsgerilla i Västberlin. Under namnet Rote Armee Fraktion, RAF, går Ulrike Meinhof, Andreas Baader och Gudrun Ensslin till våldsam attack mot föräldragenerationen, Auschwitzgenerationen . Deras beslut att ta till vapen blev starten på en blodig våldsspiral som skakade Västtyskland i grunden. I en rad andra västländer växte liknande militanta organisationer fram ur 1960-talets blomsterdoftande fredsrörelse.

Bankrån, bombdåd, flygkapningar, kidnappningar, mord - listan av attentat blev lång och fick 1970-talet att gå till historien som terrorismens årtionde . Vad fick unga vänsteraktivister att förklara krig mot samhället? Varför såg de våld och terror som rättfärdiga medel i kampen för en ny, bättre värld?

Baserat på ett stort antal intervjuer med förövare, offer, politiker och poliser skildrar journalisten och författaren Jens Nordqvist i denna bok på ett överskådligt vis några av de dramatiska händelser som under 1970-talet framför allt drabbade Västtyskland, men även Sverige och en lång rad andra länder.

I bokserien Världens dramatiska historia kombinerar författarna kunskap och berättarglädje. Här ges en fängslande inblick i historiens mest kända perioder och personöden.

"Johannes Klenell har skrivit en viktig bok - som tack vare sitt lätta anslag dessutom har potentialen att nå många" Falu- Kuriren"Klenell har skrivit en ovärderlig bok"Svenska Dagbladet

Dörrarna mellan politik, välfärdsföretag och pr-byråer står vidöppna. De tre före detta statsministrarna Göran Persson, Carl Bildt och Stefan Löfven är idag lobbyister, det är också mängder av tidigare ministrar och förtroendevalda på alla nivåer i samhället.

Samtidigt som politikerrollen professionaliserats och påverkansindustrin vuxit de senaste tjugo åren så har en exempellös privatisering av offentliga verksamheter pågått. I många fall har politikerna som beslutat om privatiseringen av skolan, avregleringen av vårdsektorn och utförsäljningen av samhällets fastigheter blivit förmögna på sina egna politiska beslut.

Nepotism och korruption breder ut sig – och frågan är vems intressen våra folkvalda tillvaratar, sina egna eller folkets. Är Sverige på väg att förvandlas till en Bananrepublik där vänskapsband och affärsrelationer styr snarare än folkets vilja?

Bananrepubliken Sverige är berättelsen om pr-byrån som tog över ett helt parti, om kampanjen för att göra SD till Sveriges mest privatiseringsälskande parti och socialdemokraten som köpte upp idrotts­föreningar i Umeå för skattemedlen till hans vanvårdade skolkoncern. Vi får den nakna skildringen av politikerna som avreglerade skolan och sedan blev miljonärer. Och om statsministern som idag styr över det Sverige som blev resultatet, med den allestädes närvarande Peje Emilsson redo att klappa honom på huvudet när han varit duktig.

Johannes Klenell har skrivit en oroande och underhållande bok om landet som inte trodde att det kunde bli kor­rupt.

"Underhållande, raljant - och viktigt."Gefle Dagblad"Det är en viktig bok om hur "folkvalda politiker kan idag samtidigt arbeta för byråer med inriktning på så kallad public affairs."Sydöstran

"Exemplen är så många att de bara av det skälet blir övertygande. Det ogrumlade förakt jag tidigare hyst för kapitalets legoknektar växer till avsky och efter Klenells genomgång drömmer jag om ett skepp med åtta segel och femtio kanoner som kan göra lobbyistregister"Aftonbladet 

"Efter att ha läst den här boken är det svårt att inte landa i samma slutsats: Vi kan inte ha det så här."Göteborgs-Posten

"Styrkan i Bananrepubliken Sverige ligger i den ambitiösa kartläggningen. I Klenells förmåga att sammanställa detta oändliga antal personer som på olika sätt lagt grunden till privatiseringen och dessutom förklara hur dessa hänger ihop med varandra."Dagens Nyheter

"Klenell visar hur skickligt de som tjänat pengar på den svenska skolan använt sig av PR-byråer och lobbying för att bevara möjligheten till vinstuttag."Kvartal"Det är en tankeväckande och väl genomförd analys av hur det demokratiska systemet i Sverige hotas av en alltmer utbredd nepotism och korruption."BTJ

De senaste åren har kritiken mot marknadsskolan blivit allt hårdare. Det svenska skolsystemet ifrågasätts av opinionsbildare och politiker från alla ideologiska inriktningar och från skolans professioner och fackförbund. 

Det finns egentligen bara en grupp som fortfarande försvarar de expanderande skolkoncernernas rätt att verka fritt på skolmarknaden: koncernernas ägare och deras intresseorganisationer.

Marcus Larsson och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans är några av marknadsskolans främsta kritiker. Balans tar sin utgångspunkt i hur skolans medarbetare påverkas av den politiska styrningen av skolan. De har i återkommande granskningar visat hur styrningen leder till ökad arbetsbelastning för lärare. 

I sin förra bok, De expansiva, beskrev Marcus och Åsa skolkoncernernas tillväxt och hur den påverkar arbetsvillkoren för den kommunala skolans lärare och elever. Nu är de tillbaka med De gränslösa som problematiserar de nätverk som finns mellan före detta politiker som äger skolor, före detta politiker som bedriver lobbying för att bevara marknadsskolan och nuvarande politiker som bestämmer över skolan. 

Väljarna och lärarna är emot vinstdrivande skolor. Ändå har det hittills varit omöjligt att skapa en politisk majoritet för förändringar av skolsystemet. Enligt flera svenska forskare kan det bero på att det finns starka ekonomiska intressen som lobbar mot väljarnas vilja. I De gränslösa levereras fall efter fall som visar att forskarnas uppfattning är korrekt.