Research Reports – serie

Går det att vara sexuellt aktiv på äldreboendet? Hur kan man öka sexlusten när man blir äldre? Hur påverkar kroppens hormoner sexualiteten när man åldras? Vad är äldres sexuella rättigheter? Vad kan bidra till förbättrad sexuell hälsa hos äldre hbtq-personer? Och kan man ha sex med en slak penis?   Denna antologi synliggör och ökar kunskapen om äldres sexualitet. Sexuell hälsa är en grundläggande del av hälsan och välbefinnandet under hela livet men många som arbetar med äldre saknar kunskap om äldres sexualitet. Boken är ett samarbete mellan forskare och erfarna sexualupplysare där läsaren får ta del av både forskning och kliniska erfarenheter från området.  Antologin utgår från normkritiska perspektiv och synliggör den mångfald som finns av både äldre personer och av sexualiteter. Den har en positiv och bekräftande syn på sexualitet samtidigt som den också behandlar problem och utmaningar som kan uppstå. Boken riktar sig till alla som arbetar med äldre och kan användas inom utbildningar i hälso- och sjukvård, omsorg och socialt arbete. Den ger både kunskap och konkreta verktyg för att kunna främja äldres sexualitet. Boken innehåller även kunskap och råd riktade till äldre själva.  Bokens redaktörer är forskaren Linn Sandberg, docent i genusvetenskap och verksam vid Södertörns högskola, och Suzann Larsdotter, auktoriserad sexolog och legitimerad hälso- och sjukvårdskurator. Sandberg har under många år forskat om äldres sexualitet och Larsdotter har lång erfarenhet av att föreläsa och utbilda kring området.

Margareta bor på demensboende och beskriver sig som en ”stolt lesbian”. Ändå är det oklart om personalen känner till hennes lesbiska liv. Gustav och Märta är vana att stå upp för sina hbtq-rättigheter, men hur kommer deras demenssjukdomar att påverka möjligheterna att tala för sig själva i framtiden? Agneta, vars fru har vaskulär demens, känner ständig stress över att behöva avgöra om hon ska komma ut för hemtjänsten – eller låta bli. Vad händer med identiteter och relationer för hbtq-personer som lever med eller nära demenssjukdom? Hur upplevs demensomsorgen? Hur kan medarbetare möta hbtq-personers behov och erfarenheter på ett tryggt och inkluderande sätt? Denna bok bygger på forskningsstudien HBTQ och demens i policy och praktik i svensk demensomsorg. Här återges röster från hbtq-personer med demenssjukdomar, anhöriga och medarbetare i omsorgen tillsammans med en analys av nationella och lokala riktlinjer för demensomsorg. Boken ger också konkreta förslag och rekommendationer för en mer queer och inkluderande demensomsorg. Anna Siverskog och Linn Sandberg är forskare i genusvetenskap vid Södertörns högskola och har lång erfarenhet av forskning om kön, sexualitet, åldrande, demenssjukdom och äldre hbtq-personers livsvillkor.

This anthology presents perspectives on the political, social and economic transformation of rural life on the periphery of Western Europe and the Baltic Sea area 1880–1939. Rural populations living in these peripheries adopted various strategies in response to rapid political and economic change, while they themselves were the subject of activist and elite political mobilization and nation-building rhetoric. The anthology discusses the impact of the re-organization of production and distribution of agricultural products and property on gender, ethnic and class relationships, including analyses of the relatively unsuccessful movements such as Agrarianism. We look at the evolution of peasant politics, both in areas with long traditions of peasant political participation (Sweden) and those with short and problematic histories of rural politicization (Austrian Galicia). The anthology also analyzes the rhetoric fuelling peasant mobilization. Imagining and visualizing the peasant by non-rural social classes was an important element of modern nation-building; while a pair of unlikely bedfellows – romantic nationalism and Enlightment thinking – may be viewed as cornerstones in the emancipation agenda of 19th and early 20th century rural activists. The anthology thus provides new, comparative scholarship on the content and impact of modern rural movements, both economic, social and political; as well as the ideologies which sought to mobilize, and incorporate, the peasant population into national politics and history.

What is necessary for minority media to be picked up on the radar of mainstream media? This report analyses Swedish media coverage of the Stockholm-based Radio Islam, and German media coverage of the Berlin-based AYPA-TV. Analysis is given from a difference-theoretical point of view, as developed by Niklas Luhmann. The case of Radio Islam, the repeatedly banned – for its broadcasts of hate – community radio station, takes its rightful place in Swedish history. It received intense media attention in the 1990s and provokes reaction even today. The second case, that of the local German-Turkish AYPA-TV, was not covered by the mainstream media to the same degree, but met the media’s criteria for being unusual. What caused these two cases to be taken on by the mainstream media?

In the spring of 1782 a group of peasants of Swedish origin reached their destination on the right bank of Dnipro River in Ukraine. The village they founded became known as “Gammalsvenskby” (Russian “Staroshvedskoe,” English “Old Swedish Village”). In the 1880s links were established with Sweden and Swedophone Finland where the villagers were seen through a nationalistic-romantic prism and in broad circles became known as a brave group of people who had preserved their Swedish culture in hostile surroundings; in the terminology of this volume, a “lost Swedish tribe”. The village remained largely intact until 1929, when in the aftermath of the Russian revolution a majority of the villagers decided to leave for Sweden. When they arrived, there was disappointment. Neither Sweden nor the lost tribe lived up to expectations. Some of the villagers returned to Ukraine and the USSR. This book offers an alternative perspective on Gammalsvenskby. The changing fortunes of the villagers are largely seen in the light of two grand top-down modernization projects – Russia’s imperial, originating in the latter half of the eighteenth century, and the Soviet, carried out in the early 1920s – but also of the modernization projects in Sweden and Finland. The story the book has to tell of Gammalsvenskby is a new one, and moreover, it is a story of relevance also for the history of Russia, Ukraine, Sweden and Finland.

How were fishponds introduced, farmed and spread in Scandinavia and the Baltic Region in early modern times? What was their economic, social and religious importance? Which fish species were significant and why? This book uncovers a long, now broken, tradition that barely left traces in the written record or physical environment. Its broad and multidisciplinary scope highlights the situation from medieval times until the late nineteenth century. Besides Scandinavia and the Baltic States, insights from England are also introduced. Several socio-cultural domains have been identified: late medieval monastic fishponds; late medieval aristocratic fishponds associated with castles and manors; seventeenth and eighteenth century ponds rectory ponds as well as urban ponds from the seventeenth century to the nineteenth century.

Unga station Vårberg är en mötesplats för barn, ungdomar, föräldrar och deras nätverk i södra Stockholm. Den här rapporten bygger på materialet från ett aktionsforskningsprojekt där forskare och medarbetare tillsammans samlat in kunskap om verksamheten och dess arbete. En central fråga har handlat om förankringsprocessen och i vilken utsträckning verksamheten är värdeskapande, det vill säga grundar sig på målgruppens behov. Rapporten visar att en deltagarorienterad verksamhet som utgår från en noggrann behovsinventering möjliggör ett värdeskapande socialt arbete för och med målgruppen. Precis som socialt arbete överlag kännetecknas emellertid Unga Station Vårbergs verksamhet av en oförutsägbarhet som gör det svårt att planera och leva upp till krav på mätbarhet. Vårberg som plats kännetecknas vidare av osäkra bostadsförhållanden, vilket komplicerar arbetet med att motivera människor att engagera sig lokalt.

When the early modern society of the Baltic area is studied, towns and urban life are often overlooked since only a minority of the population lived in towns. Although conditions varied widely between the sparsely populated areas in the northern part of Scandinavia and the more urbanised areas on the south and southeast borders of the Baltic sea, towns and their inhabitants were nevertheless of great importance in the Swedish empire and other states contiguous to the Baltic Sea. Thus, in researching the state-building processes taking place in early modern Europe, towns and activities relating to towns are important cornerstones.

Förort och integration har de senaste decennierna utvecklat sig till ett mäktigt motsatspar i svensk samhällsdebatt. Miljonprogrammets medialt uppmärksammade bostadsområden runt de stora städerna har lyfts fram som välfärdssamhällets baksida: Det segrerade Sverige. I boken presenterar Adolphe Lawson sin tolkning av den svenska modellen för segregationsbekämpning. Därtill ger han en noggrann framställning av praktik och teori i storstadssatsningens bostadsområden och kommuner. Demokrati på förortska behandlar "Storstadssatsningen" i Stockholm, Haninge, Huddinge och Södertälje - En process för segregationsbekämpning, demokratiutveckling och förvaltningsförnyelse.

Vem satte dagordningen inför EU-omröstningen 1994? Hur mobiliserades politiskt stöd, hur finansierades mobiliseringen? Vem påverkade oss, hur gick det till och vad ville man få oss att tänka? Respekterades vi som medborgare? I denna undersökningn av demokratins struktur och medborgarskapets villkor 1990-94 inriktas analysen på ja-sidan, på organisationssverige, på massmedia och på staten. En detaljerad historisk grund läggs för fortsatt analys av ett avgörande skede i Sveriges europeisering.

How do young people deal with dramatic cultural, economic and political changes? These questions are addressed in this report which is based on field studies in the city of L'viv in western Ukraine. The study investigates how they conceive of their identity and how it is formed in the Ukrainian context a decade after the collapse of the Soviet union.

De artiklar som samlats i denna antologi berör alla på olika sätt rysk kulturdebatt i medier under perestrojkan (1985-91) och den postsovjetiska perioden. Perestrojkadebatten och 90-talets postsovjetiska debatt skiljer sig starkt från varandra. Den senare saknar målmedvetenheten och de klara politiska motsättningarna, det liberala lägrets kamp för yttrandefrihet och demokrati i tro på Ordets, den uttalade sanningens, läkande förmåga. Med ett citat anfört ur en liberal artikel 1991: ”Perestrojkan som började med en anti-alkoholkampanj har avslutats med en svår baksmälla.” Det postsovjetiska 90-talet är präglat av övergångens svårigheter, av identitetssökande som tar sig många olika uttryck. Ett av dessa uttryck är att den ryska intelligentsians roll och egenskaper blir ett av huvudämnena i debatten under den första hälften av decenniet. Det är denna debatt som fokuseras i antologins artiklar om den postsovjetiska perioden.

How have people in the three Baltic states changed after the fall of the Soviet Union? Do they trust the new political institutions? How do they look upon gender equality, homosexuality or abortion? What differences are there between the three countries, and how can they be explained? These are some of the questions addressed in this report.

Vad är ett professionellt möte, vem arrangerar, vem är kunden, vilken plats används? Hur kan infrastruktur och planering skapa bättre möten? Hur inverkar image- och relationsmarknadsföring på att sälja in platsen? Detta är några av de frågor som Göran Andersson behandlar i denna rapport, som dels är en studie av det komplexa fenomenet professionella möten, dels beskriver och förklarar förutsättningarna för professionella möten i en storstadsregion som Stockholm.

Contemporary European life seems to require new ways for people to combine family life and career. There is a fear among European governments and the European Union, however, that such changes will alter received patterns of child rearing and may, in the long run, threaten social cohesion, integration and solidarity between generations. In current discussions how to make childcare generally available, as a social service, without posing a threat to social cohesion, the Swedish post-war experience may serve as a point of reference. This study traces and analyses the development of Swedish childcare which, in order to cater to two-career families,has changed from rudimentary and scarce to sophisticated and comprehensive.

En antologi om naturförutsättningar och resursuttnyttjande på båda sidor av Östersjön cirka 800-1800. Projektet »Förmoderna kustmiljöer« handlar om samspelet mellan kustmiljöernas förändring och människornas liv huvudsakligen under de senaste 1500 åren. Projektet ställer naturprocesser mot samhälleliga förändringar i ett försök att förstå samspelet mellan människa och miljö. Kustens resurser bildar en fond mot vilken vi försöker förstå människornas verksamheter, strategier och tänkande. Naturens utmaning möter människors kamp och anpassning, och i den processen skapas landskap och miljöer. Förändringarna är ofta smygande, nästan omärkligt gradvisa, men ibland också kortsiktiga, tillfälliga och dramatiska. Projektet strävar efter att belysa utvecklingen ur båda dessa tidsperspektiv, i ett försök att se historiens riktning, upptäcka brytpunkter och eventuella »systemskiften«.

Sedan Nollvisionen antogs av den svenska riksdagen hösten 1997 har dödsfallen i trafiken minskat avsevärt trots en ökad trafikmängd. Nollvisionen anses ha haft en väsentlig betydelse för den utvecklingen. Nollvisionen har även varit framgångsrik i andra avseenden. Den har spridits till ett antal länder och flera andra politikområden. Den har dessutom blivit ett varumärke för Trafikverket och en del av Sverigebilden, med trygghet och säkerhet, entreprenörskap och ingenjörskonst samt samverkan mellan politik, marknad och civilsamhälle som centrala komponenter. Men trots framgångarna fanns redan från starten ett antal spänningar och olösta spörsmål som alltjämt präglar Nollvisionsarbetet. Den här boken handlar om vilka dessa spänningar och konfliktlinjer är och hur de påverkat styrningen mot noll.