I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. Journalistiken har dessutom en särskild ställning både i och gentemot samhället genom att den speglar samhällsutvecklingen samtidigt som den är med om att forma den.I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistikforskningen för en svensk publik. I 34 kapitel redogör ledande svenska forskare för journalistikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel aktualiserats och två nyskrivna kapitel har tillkommit. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap, men också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

Den som vill förstå dagens mediesamhälle har mycket att hämta genom att återvända till tidigare analyser, teorier och idéer – till medie­vetenskapens idétraditioner. Den här antologin både inventerar och förmedlar ett förråd av olika traditioner och texter som har haft stor betydelse för ämnet. Den är fylld av verktyg som behövs för att navigera i det samtida medielandskapet. Varje kapitel behandlar en klassisk medievetenskaplig text, placerar den i sitt historiska och vetenskapliga sammanhang, presenterar en närläsning av dess centrala innehåll och diskuterar dess relevans idag. Bokens kapitel är tänkta att erbjuda ett stöd till egen läsning av original­texterna, inte att ersätta sådan läsning. Denna andra upplaga är reviderad efter de senaste forskningsrönen och utökad med fyra nya kapitel.Boken riktar sig främst till studenter och lärare i medie- och kommunikations­vetenskap med närliggande ämnen, men också till andra som intresserar sig för medievetenskapens idétraditioner.

What is necessary for minority media to be picked up on the radar of mainstream media? This report analyses Swedish media coverage of the Stockholm-based Radio Islam, and German media coverage of the Berlin-based AYPA-TV. Analysis is given from a difference-theoretical point of view, as developed by Niklas Luhmann. The case of Radio Islam, the repeatedly banned – for its broadcasts of hate – community radio station, takes its rightful place in Swedish history. It received intense media attention in the 1990s and provokes reaction even today. The second case, that of the local German-Turkish AYPA-TV, was not covered by the mainstream media to the same degree, but met the media’s criteria for being unusual. What caused these two cases to be taken on by the mainstream media?

I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. Journalistiken har dessutom en särskild ställning både i och gentemot samhället genom att den speglar samhällsutvecklingen samtidigt som den är med om att forma den.I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistikforskningen för en svensk publik. I 34 kapitel redogör ledande svenska forskare för journalistikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel aktualiserats och två nyskrivna kapitel har tillkommit. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap, men också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

Den som vill förstå dagens mediesamhälle har mycket att hämta genom att återvända till tidigare analyser, teorier och idéer – till medie­vetenskapens idétraditioner. Den här antologin både inventerar och förmedlar ett förråd av olika traditioner och texter som har haft stor betydelse för ämnet. Den är fylld av verktyg som behövs för att navigera i det samtida medielandskapet. Varje kapitel behandlar en klassisk medievetenskaplig text, placerar den i sitt historiska och vetenskapliga sammanhang, presenterar en närläsning av dess centrala innehåll och diskuterar dess relevans idag. Bokens kapitel är tänkta att erbjuda ett stöd till egen läsning av original­texterna, inte att ersätta sådan läsning. Denna andra upplaga är reviderad efter de senaste forskningsrönen och utökad med fyra nya kapitel.Boken riktar sig främst till studenter och lärare i medie- och kommunikations­vetenskap med närliggande ämnen, men också till andra som intresserar sig för medievetenskapens idétraditioner.

What is necessary for minority media to be picked up on the radar of mainstream media? This report analyses Swedish media coverage of the Stockholm-based Radio Islam, and German media coverage of the Berlin-based AYPA-TV. Analysis is given from a difference-theoretical point of view, as developed by Niklas Luhmann. The case of Radio Islam, the repeatedly banned – for its broadcasts of hate – community radio station, takes its rightful place in Swedish history. It received intense media attention in the 1990s and provokes reaction even today. The second case, that of the local German-Turkish AYPA-TV, was not covered by the mainstream media to the same degree, but met the media’s criteria for being unusual. What caused these two cases to be taken on by the mainstream media?