Erik Bengtsson – författare

Under 1900-talet blev Sverige världens jämlikaste land. Inkomstfördelningen var jämn, klassresorna många och det politiska deltagandet stort och relativt jämnt fördelat i befolkningen. Sverige var ett föregångsland som debatterades över hela världen som en förebild eller ett skräckexempel. Men hur kom det sig att just Sverige blev så jämlikt?

Akademiker, debattörer och politiker över hela den politiska skalan har velat se den svenska jämlikheten som ett nationellt särdrag med djupa rötter i det gamla bonde­samhället. Men så hände något. När Sverige nu i rasande fart sedan 1980-talet går mot ökad ojämlikhet och halkar efter jämförbara länder kan det vara dags att fråga sig: Stämmer den här bilden?

I Världens jämlikaste land? ger ekonomi-historikern Erik Bengtsson en annan bild av Sveriges utveckling sedan 1700-talet och landets ekonomiska, sociala och politiska särdrag. Fram träder ett ovanligt ojämlikt land där överheten längre än i jämförbara länder stod emot folkets krav på förändring. 1900-talets jämlikhet och stora uppslutning bakom välfärdsstaten skapades istället av en bred koalition mellan de folkrörelser som växte fram från 1870-talet och framåt i opposition till ojämlikhetens konservativa försvarare. Samhället de skapade var någonting nytt och ett tydligt brott med det gamla Sverige.

Erik Bengtsson är docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Hans forskning är inriktad på politisk historia och fördelningen av förmögenheter och inkomster i Sverige från 1600-talet och framåt.

Decennierna kring förra sekelskiftet var en turbulent tid med stora omvälvningar i det svenska samhället. Här möter läsaren tio personer som var med och agerade politiskt i skeendet. Riksdagsledamöter som Nelly Thu¨ring finns med, men också skribenter som Elin Wägner, akademiker som Pontus Fahlbeck och folkrörelsepersoner som Martin Andersson. De porträtterade tillhörde olika politiska läger och slogs för skilda ideal men gemensamt hade de viljan att göra avtryck i en komplex och föränderlig politisk värld.

Författarna till boken beskriver tidens förändringar genom att visa hur aktörernas position och situation skiftade, och hur de själva reagerade på samhällsomvandlingen. Men skribenterna vill även lyfta fram själva aktörskapet och låta handlandet stå i fokus. I texterna blir det tydligt hur typiskt det var för perioden att politiskt aktiva rörde sig mellan olika handlingspositioner och sammanhang som riksdagen, medie- och affärsvärlden, universiteten eller organisationer och samfund på gräsrotsnivå. Fram träder en rik skildring av svensk politisk historia i en omvandlingstid.