DE REAKTIONÄRA Fronesis nr 76–77 belyser denna utveckling utifrån en rad nyskrivna och översatta texter. Numret inriktar sig särskilt på ideologin och den politiska strategin hos de reaktionära rörelser som är på frammarsch. Vi undersöker deras historiska rötter och deras olika nutida politiska projekt, och vi gör tematiska fördjupningar av reaktionära rörelser som förknippas med antifeminism, högerradikalism och klimatförnekelse. Om reaktionära rörelser ofta sätts i samband med ideologier som reducerar olika samhällsfenomens komplexitet, visar numrets texter att rörelserna som sådana är allt annat än okomplicerade, att deras idéer utgör ett hopkok av stoff från det politiska, det psykologiska och det filosofiska registret. Den amerikanska statsvetaren Wendy Brown menar att dagens reaktionära rörelser bör förstås mot bakgrund av nyliberalismens förnekande av »det sociala«, som gjort det möjligt att avfärda alla rörelser som säger sig kämpa for social rättvisa: högern kan göra anspråk på att försvara de »naturliga friheterna« gentemot den »onaturliga sociala rättvisan«. Ytterligare en amerikansk statsvetare, Cara Daggett, frågar sig vad som händer när det fossiltyngda sättet att leva hotas samtidigt som den typ av maskulinitet som skapats genom fossilkapitalismen upplevs vara i upplösning. Dessa krafter förstärker varandra och skapar en förödande psykosocial cocktail som hon benämner »petromaskulinitet«. Mansforskaren Lucas Gottzén visar hur dagens antifeministiska mansrörelser i västvärlden i själva verket växte fram ur andra vågens feministiska rörelse, hur frågan om könsmakt därefter polariserats och hur grupperingarna utvecklats mot de olika mansrörelser som i dag utmärks av en starkt konservativ ideologi och i vissa fall en mycket våldsam politisk strategi.

DE REAKTIONÄRA Fronesis nr 76–77 belyser denna utveckling utifrån en rad nyskrivna och översatta texter. Numret inriktar sig särskilt på ideologin och den politiska strategin hos de reaktionära rörelser som är på frammarsch. Vi undersöker deras historiska rötter och deras olika nutida politiska projekt, och vi gör tematiska fördjupningar av reaktionära rörelser som förknippas med antifeminism, högerradikalism och klimatförnekelse. Om reaktionära rörelser ofta sätts i samband med ideologier som reducerar olika samhällsfenomens komplexitet, visar numrets texter att rörelserna som sådana är allt annat än okomplicerade, att deras idéer utgör ett hopkok av stoff från det politiska, det psykologiska och det filosofiska registret. Den amerikanska statsvetaren Wendy Brown menar att dagens reaktionära rörelser bör förstås mot bakgrund av nyliberalismens förnekande av »det sociala«, som gjort det möjligt att avfärda alla rörelser som säger sig kämpa for social rättvisa: högern kan göra anspråk på att försvara de »naturliga friheterna« gentemot den »onaturliga sociala rättvisan«. Ytterligare en amerikansk statsvetare, Cara Daggett, frågar sig vad som händer när det fossiltyngda sättet att leva hotas samtidigt som den typ av maskulinitet som skapats genom fossilkapitalismen upplevs vara i upplösning. Dessa krafter förstärker varandra och skapar en förödande psykosocial cocktail som hon benämner »petromaskulinitet«. Mansforskaren Lucas Gottzén visar hur dagens antifeministiska mansrörelser i västvärlden i själva verket växte fram ur andra vågens feministiska rörelse, hur frågan om könsmakt därefter polariserats och hur grupperingarna utvecklats mot de olika mansrörelser som i dag utmärks av en starkt konservativ ideologi och i vissa fall en mycket våldsam politisk strategi.