Marie Norin - Böcker

Igår kom en ny syster. Det var sådär. Kan vi byta till en häst, undrade Maja.

Ingen verkar bry sig om Maja när den nya bäbisen kommer. Så Maja går, med två bananer och en muffins i väskan. Hon går och går, långt in i skogen, och allra längst inne bland träden står en häst och mumsar. Hästen och Maja ger sig av över berg och stup och hav och fält. Och när allt är som vackrast och sorgligast vet hästen precis vad det är Maja behöver.

Insiktsfullt och trösterikt om ett av livets stora ögonblick -- att få ett litet gulligt syskon.

Man reser, hela tiden med vattnet till höger, neråt, hemåt.Man tänker ankomst, tänker långsamt infogad tillhörighet, man tänkertid undantagen, ansikten som framträder ur det minst väntade (föreställersig en grusgång, träd buskar till höger, äng till vänster, föreställersig berg fält hav sjöar att alltid alltid nu somna vakna intill dig) minnasallt, framdeles.Marie Norin debuterade 1996. Hon har givit ut diktsamlingar, kortprosa samt ett antal barnböcker.

»När jag drog på mig vänsterstrumpan lade jag märke till att ankeln var lite svullen. Mitt armbandsur verkade ha stannat. Jag skakade på det några gånger och såg att minut- och timvisaren gungade slappt över urtavlan.«Marie Norin debuterade 1996. Hon har givit ut diktsamlingar, kortprosa samt ett antal barnböcker. Kupa (2007) nominerades till Sveriges Radios romanpris.

Och ord som förtvivladOch att förstå att den som först säger ordet är den som är mestförtvivladOch att säga om andras liv att han var förtvivladOch att sitta på stolen i hallen vid bordet med luren i handenoch titta på rösten som säger att han var förtvivladMarie Norin debuterade 1996. Hon har givit ut diktsamlingar, kortprosa samt ett antal barnböcker.

»Disken är platsbyggd, den har alltid stått där, en knappt manslång ekmöbel, kompakt, som huggen i ett stycke. Mattan var rätt sliten. Linoleum. Ett jävla skitmaterial.«Marie Norin debuterade 1996. Hon har givit ut diktsamlingar, kortprosa samt ett antal barnböcker.

»Han hade fått en kamera. Inte för att han önskade sig en, men nu hade han den. Han tog några bilder, på morsan och på rummet, på sig själv i spegeln. Det var ett bra ljud i den när knappen gick ner, det taxade till, tjck lät det, han gillade det.«Marie Norin debuterade 1996. Hon har givit ut diktsamlingar, kortprosa samt ett antal barnböcker.

»Tomas har så små händer. När man ser honom tänker man det på en gång: vilka små händer, tänker man. Kanske för att kroppen är så stor.«Marie Norin debuterade 1996. Hon har givit ut diktsamlingar, kortprosa samt ett antal barnböcker.

När din morsa mamma osv ska in på sin andra hjärtoperation (akut) vill du åka ner till Malmö samma dag, på samma sätt som du gjorde när din far farsan pappan osv skulle begravas. Men din mor morsa osv vill inte vara till besvär, så du åker senare, som planerat.Ligga lik skildrar mer än en förflyttning i rummet, det är en färd genom minnet och medvetandet, en resa från barndomen till medelåldern och hur allt existerar samtidigt. Den handlar om duets oro, vrede och främmandeskap för och inför morsan mamma osv, om saknaden, vreden och främmandeskapet inför och efter en far farsan osv, om att aldrig slippa ifrån eller gå fri från sin bakgrund, allt det som lagts på, handlingar, beslut, erfarenheter, om att vara främmande eller bli utanförgjord bland de överläkar-osv-bekanta som pratar om skärgårdssemestrar och lever i livspussel och som undrar om duet verkligen kommer från "det Rosengård?", mindervärdes- och äckelkänslorna i finkulturens Stockholm som slår över i ett bottenlöst hat, om skam, värde, värdelöshet. Och om skrivandet som moralisk akt: handlar det om sanning, vittnesmål och ärlighet eller istället om att skita ner, förstöra, förråda andra människor?Ligga lik är första delen i en tänkt autofiktiv trilogi.

Jag brukar tänka mig min kropp, det vill säga mitt liv, som en mängd hålrum utan möjlighet till avskiljning. Finns det dörrar är det svängdörrar, finns det fristående delar är det delar likt de Frankenstein byggdes av. Kanske är ordet ”tillgång” centralt. ”Tillgång till något eget.” Jag förstår inte ordet ”eget”. Säger jag det högt rodnar jag. Rodnaden måste alltså hänga ihop med något av allt detta.

Spela död är andra delen i en trilogi, som inleddes 2021 med den hyllade Ligga lik. Den förra hade undertiteln "hatet" och berör bland annat klass, familjerelationer och utåtriktad ilska. Jaget i Spela död, med undertiteln "äcklet", rannsakar känslorna inför sig själv, sin kropp, sitt ansikte, sina närmaste relationer, självkontroll, våld, våldtäkt och självhat.

För Ligga lik (2021) tilldelades Marie Norin både De Nios Vinterpris och Albert Bonniers stipendium.

"Norin tillför alltså någonting nytt till samhällskritiken, och hon gör det genom att i detalj dissekera känslan av värdelöshet." DN

"Du skriver en bok. Den som ska recensera boken blir så omskakad att ingen distansering hjälper." Expressen

"Det är smutsigt, bittert och skoningslöst." Borås Tidning

Marie Norins nya diktsamling undersöker språkligt och existentiellt värdet av ett människoliv, livslögn och skam, nödvändigheten i att släppa taget, följa med i raset.jag minns att vi sa att vi aldrig skulle krympa varandrajag minns att vi sa att allt det här kommer att finnas kvarordet du, ordet vi, ordet ossdu andas ännu inuti mighänderna har dina händermunnen har din munjag drömmer att jag faller, saker faller bort från mig, lossnar från mig, händerna, fingrarna, läpparnakan jag lämna tillbaka det?

Rally och Lyra är kompisar. De leker alla dagar. Först på förskolan. Sen hemma. Ibland hos Rally. Ibland hos Lyra. Idag har Rally med sig sin nalle Nalla hem till Lyra. De leker och leker. När Rally går hem glömmer hon Nalla. Hon ligger där på golvet och är så fin och mjuk och luktar gott. Hon får sova hos Lyra. I alla fall i natt.

Rally och Lyra är en både poetisk och vardaglig berättelse om djup vänskap, avundsjuka, kärlek och ägande, och hur det kan bli när saker bara - blir!

"En finstämd och klok berättelse om vänskap, att vilja ha och att kunna dela med sig." Anna Matzinger, Vi föräldrar

En dag när det kändes ensamt knackade det på dörren. Det var Bettan. Hon var jättetrevlig, och hade en stor bil full med grejer som verkligen var fina och bra att ha. Det var roligt att Bettan stannade och det gjorde inget att jag fick flytta på alla mina saker. Till en början i alla fall.

Färgstarkt och kul om längtan, gemenskap och att skapa det liv man vill ha.

"... det är hejdlöst roligt i allt det osagda. En mycket fin berättelse om vad möten mellan två människor kan erbjuda och kräva, hur det som blir kvar efteråt ofta kan vara något värdefullt, och om kraften i att säga nej." DN

"Det här är en kul bilderbok om ensamhet, ny vänskap, vikten av att sätta gränser." Vi läser

"En riktig fullträff" SR P4

Vi hämtade Sally en fredag. De första dagarna åt och bajsade och sov hon mest. Det var när hon var vaken som katten bestämde sig för att flytta. Vi tänkte att vi också skulle vilja flytta. "Hejdå", skulle vi ropa. "Vi kommer tillbaka när du är stor." Vi var så utmattade att vi måste ha somnat. När vi vaknade var Sally borta ...

En rolig och finurlig berättelse om två barn som plötsligt får en liten hundvalp på halsen. Jättegullig och skitjobbig!