Ord&Bild 1-2(2014) Mode

Konstnären Bunny Rogers tillhör en generation som vuxit upp med internet. Tillsammans med Filip Olszewski har hon broderat logotyper på snuttefiltar. Märken som känns igen från de skräpiga pop-up-fönster, som brukar dyka upp så fort en film ska streamas eller en googlesökning tar en till en mer perifer plats än Wikipedia. En visuell kultur som lockar till uppmärksamhet och begär materialiseras. De broderade logotyperna medvetandegör kontexten: Om utsatthet, exploatering och förnedring. Dessa filtar visar vi i det här numrets bildgalleri.

I det redaktionella arbetet har vi emellanåt ställt oss frågan i vilken utsträckning försöken att använda mode som teoretiskt och konstnärligt verktyg förskjuter och ifrågasätter dominerande världsordningar. Det mest brännande i våra krängande samtal på redaktionen har handlat om vad som bjuder motstånd mot ett system och vad som bekräftar det. Dessa sonderingar av begär, och av tekniska och ekonomiska strukturer i samtiden, har i alla fall hjälpt oss att tolka hur vissa tecken hänger ihop med andra. Och att mode både kan betraktas som ett fält som fångar upp samtiden, och också i sig självt rymmer former för radikalt tänkande. Som Otto von Busch och Per Herngren visar i detta nummer går det att genom mode förstå samhällspolitiska förändringar. »Motståndets motståndskraft består till stor del av förmågan att smitta. » En förmåga som förstås utgör en del av modets själva essens.