Karin Boye – författare

I denna utgåva finns extramaterial: BREV av Karin Boye om Kallocain, DIKTER, Roy Fribergs ILLUSTRATIONER, en ESSÄ av litteraturvetaren Barbro Gustafsson Rosenqvist och förstås romanen Kallocain. Denna dystopi skrev Karin Boye 1940, nio år före George Orwells dystopi "1984". Romanen blev Karin Boyes sista bok, den har översatts till många språk och är en ständig klassiker i nya generationer.

Barbro Gustafsson Rosenqvist skriver i förordet: "Kallocain, jämsides med hennes bästa lyrik, är höjdpunkter i Karin Boyes författarskap. Dessa tillkom till större delen i Alingsås under några månader av denna inte minst för författaren hektiska och oroliga tid, närmast ett under av skaparkraft."

Människors innersta tankar blottläggs när kemisten och uppfinnaren Leo Kall injicerar sanningsdrogen kallocain. Statens nya förhörsmetod tar kontroll över människor, statsfientliga tankar avslöjas, och då tränger oväntat hoppet om en frihetlig Ökenstad fram, ett hopp om gemenskap och kärlek. Redan innan kallocainet började injiceras fanns kameror och avlyssningsutrustning i alla hem och på offentliga platser. Angiveriet var utbrett. Som medsoldat i Världsstaten ska du hänge dig åt kollektivet, i kamp mot en inre och yttre fiende. Lojalitet är makthavarnas lag i denna polis- och militärstat.

Kemisten Leo Kall har uppfunnit drogen som ska garantera att även de mest obekväma ställs i Statens tjänst - kallocain får människor att avslöja sina innersta tankar. Redan vid första testerna på frivilliga chockas Kall över vad som döljer sig under ytan även hos absolut lojala medsoldater. När allt kommer omkring hyser kanske även Kall känslor och önskningar han helst inte vill veta av. Vid tiden för sin död stod Karin Boye på höjden av sin litterära skaparkraft. Året innan gav hon ut den mästerliga romanen Kallocain [1940], om ett totalitärt samhälle där alla står under övervakning. Om fångenskap och konformism. Men också om en frihetslängtan som är organisk; i grunden ostoppbar. 

KARIN BOYE [1900-1941] hör till våra mest klassiska författare och poeter. Boye har blivit folkkär, mest för det universalistiska uttrycket i hennes dikt. Samtidigt reser hennes språks innersta ett uppror mot sin civilisations normer, vilket märks tydligt i Kallocain [1940], som är hennes mest lästa roman. Romanen brukar kallas »dystopisk« och »science fiction«, men kan lika gärna läsas som en samtidsroman. 

Novellix – stora ord i litet format. Vid glädje och sorg, i möten och avsked, vid högtider och de stora ögonblicken som formar våra liv – i alla dessa stunder kan poesin sätta ord på det vi känner. Samlade kring fyra teman rymmer denna ask över 70 av våra mest älskade dikter. Här möter vi poeter som Karin Boye, Edith Södergran, Tomas Tranströmer, Pär Lagerkvist och Nils Ferlin, vars dikter följt generationer av läsare. Ord att läsa, återvända till och bära med sig hela livet. Innehåller fyra böcker:”Vart ord av dig” och 21 andra dikter om kärlek och längtan”Lyckans minut” och 16 andra dikter om barndom och livets början ”Aftonen” och 17 andra dikter om sorg och saknad ”Min tysta granne” och 15 andra dikter om livet och människan på jorden

I denna helt unika antologi för barn i lågstadieåldern låter vi 60 dikter ur den glimrande svenska poesiskatten möta 15 nutida svenska illustratörer. Deras texter och bilder blir tillsammans en helt ny upplevelse som väcker nya tankar, initierar samtal och öppnar upp helt nya världar för såväl stora som små.

En nyskapande och spännande poesisamling utgiven av Svenska Akademien! 

Svensk poesi handlar ofta om naturen och i den här antologin följer vi årets växlingar från skolstarten till sommaren. Men dikter är ju ett universellt språk som kan lyfta precis allt mellan himmel och jord: fotboll, kärlek, rädsla, döden, livet, mat, en trasig tallrik, ett skeppsbrott och miljoner år.

Dikturvalet är gjort av Ann Boglind (f.d. lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet) och Anna Nordlund (docent i litteraturvetenskap och lektor i didaktik vid Uppsala universitet) och består av svenska dikter från 1600-talet och fram till idag. 

Medverkande poeter är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Carl Jonas Love Almqvist, Bengt Cidden Andersson, Werner Aspenström, Kaj Beckman, Aase Berg, Bo Bergman Författare Erik Blomberg, Anna Rydstedt, Bruno K Öijer, Daniel Boyacioglu, Hjalmar Gullberg, Jila Mossaed, Mecka Lind, Nils Ferlin, Tomas Tranströmer, Anders Österling, Pär Lagerkvist, Tua Forsström, Ann Jäderlund, Barbro Lindgren, Brita af Geijerstam, Britt G Hallqvist, Elmer Diktonius, Gunnar Ekelöf, Harry Martinson, Ingrid Sjöstrand, Lennart Hellsing, Maria Wine, Mårten Melin, Siv Widerberg, Sonja Åkesson, Tage Danielsson, Karin Boye, Vilhelm Ekelund, Gustaf Fröding, Albert Teodor Gellerstedt, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt, Thekla Knös, Israel Kolmodin, Anna Maria Lenngren, Erik Lindorm, Harriet Löwenhjelm, Henry Parland, Gunnar Mascoll Silverstolpe, Edith Södergran. Henry Parland, August Strindberg

Medverkande illustratörer är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Elisabet Ericson, Sofia Falkenhem, Lotta Geffenblad, Hanna Gustavsson, Per Gustavsson, Joanna Hellgren, Jenny Karlsson, Hanna Klinthage, Johanna Kristiansson, Sara Lundberg, Sven Nordqvist, Anna Sandler, Erik Svetoft

Kallocain är en framtidvision över ett polisstyrt och militariserat övervakningssamhälle. Med sin sanningsdrog har kemisten Leo Kall funnit en väg in till medborgarnas själar. Det visar sig att de flesta hyser heta drömmar om uppror mot Världsstaten och en önskan om Ökenstaden – en avlägsen plats för frihet och kärlek. Leo Kall börjar själv tvivla på Staten och ifrågasätta sin roll som lojal medsoldat.

Karin Boye har med Kallocain målat upp ett 1984, nästan ett decennium före George Orwell. En kuslig dystopi, men samtidigt en tro på människans förmåga att skapa en annan, levande värld.

KARIN BOYE kom ut med denna sin tredje roman Kris 1934. Den är ett modernistiskt formexperiment. Hon kände ett inre tvång att skriva romanen och försöka förstå sig på sina egna inre kval.

Malin Forst är ett alter ego i romanen. Boken kom ut tretton år efter de egentliga händelserna. Karin Boye hade tagit studenten och började på lärarseminariet. Under året, i sin sena tonårstid, drabbades hon av både fysiska och psykiska kval. Hon var djärv som satte sig upp mot olika auktoriteter.

När det i Sverige fortfarande var olagligt med homosexualitet bejakade Malin Forst sin förälskelse i en studiekamrat. Och när hon var en av den kvinnliga rektorns favoritelever trotsade hon ändå henne, hon hävdade att psykologi var viktigare än kristendom. Uppgörelsen med den bokstavstrogna religionen eskalerade under seminarieåret.

Extramaterialet i denna specialutgåva är två förord, det ena av LENNART KOSKINEN, före detta biskop på Gotland, och det andra av BIRGITTA HOLM, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Också brev och dikter av Karin Boye ingår, precis som funderingar författarkollegan HARRY MARTINSON hade om Karin Boyes livssituation. 

KARIN BOYE (1900-1941) tillhör våra klassiska författare, både med ofta citerade dikter och romanen Kallocain. När hon vann ett nordiskt pris 1931 för sin debutroman Astarte var hon en etablerad författare. Snart följde fler romaner, bland annat Kris, och sist men inte minst Kallocain. På Lindelöws bokförlag finns också ett urval av hennes mer okända noveller, med titeln Snäckors sorl. Plus de tre romanerna.

Karin Boye hör till vår litteraturs mest älskade och mest lästa poeter. Dikten »Ja, visst gör det ont när knoppar brister«, som ingår i samlingen För trädets skull, är troligtvis den mest citerade dikten i svenskspråkig poesi. Boyes människoideal är ett individuellt uttryck så långt drivet att det uppgår i det kollektivas »träd«, samtidigt som det i hennes språks innersta finns ett motstånd mot civilisationens normer. Den dubbelheten, det universella tilltalet och ett känslans motstånd, skapar en spänning i verket, som gör Boyes dikter lika aktuella i dag som när de skrevs. Här samlas Karin Boyes samtliga diktsamlingar: Moln [1922], Gömda land [1924], Härdarna [1927], För trädets skull [1935], samt den postumt utgivna De sju dödssynderna & andra efterlämnade dikter [1941]. Ett oumbärligt verk för alla med intresse för svensk poesi.

KARIN BOYE, född 1900 i Göteborg, död 1941 i Alingsås, var poet, romanförfattare, novellist och översättare. Som prosaist är hon mest känd för sin dystopiska roman Kallocain [1940]. Men allra främst är Karin Boye poet. Hennes dikter handlar ofta om en önskan om att leva riktigt, en längtan efter klarhet och rättvisa, samtidigt som hennes språk genom sina anpassningar till kulturens normer visar fler bottnar, inte minst när det gäller temat kärlek.

Karin Boye (1900-1941) är en av den svenska 1900-talslitteraturens förnämsta lyriker. Hon ger en intensiv och originell tolkning åt det inre livets konflikter eller stämningar av befrielse. Hennes lyrik har med sitt äkthetskrav behållit sin livskraft, stark och uppfordrande talar hennes röst till oss.

Ur Ja visst gör det ont

Ja visst gör det ont när knoppar brister.

Varför skulle annars våren tveka?

Varför skulle all vår heta längtan

bindas i det frusna bitterbleka?

Höljet var ju knoppen hela vintern.

Vad är det för nytt, som tär och spränger?

Ja visst gör det ont när knoppar brister, ont för det som växer

och det som stänger.

Nu finns Karin Boyes samlade dikter i ny fin klassikerutgåva från Albert Bonniers Klassiker. Omslagen har författarporträtt av Jan Landqvist, känd för sina eleganta bokstöd av författarsiluetter. Nyskrivet förord av författaren och Boyekännaren Jessica Kolterjahn.

Här hittar du fyra noveller skrivna av Sveriges största och mest älskade författare. Selma Lagerlöf och Karin Boye skriver om kvinnlig frigörelse, Hjalmar Söderbergs berättelse är en existentiell exposé, medan August Strindbergs text är ett upprört svar på Henrik Ibsens för tiden kontroversiella pjäs Ett dockhem. Ett måste för alla litteraturälskare - inte minst för dem som ännu inte har stiftat bekantskap med dessa klassiska författarskap. Asken innehåller fyra böcker:August Strindberg - Ett dockhemKarin Boye - Ella gör sig friHjalmar Söderberg - Med strömmenSelma Lagerlöf - Spökhanden

"Finaste gå-bort-presenten"Femina

"En litterär pralinask."Svenska Dagbladet

Novellix ger ut stora läsupplevelser i litet format! En novell per bok, och alltid med originalomslag av svenska formgivare, illustratörer och konstnärer. Novellerna säljs både styckvis och förpackade i fina presentaskar.

I denna utökade utgåva av KARIN BOYE:s första roman Astarte har Boyekännaren JOHAN SVEDJEDAL skrivit förordet: Den förgylldafantasin. Här finns också brev som handlar om romanen - och dikter. Dessutom essän Dagdrömmeriet som livsåskådning där Karin Boye utvecklar sina tankar kring innehållet i boken. Astarte blev en av romanerna i den svenska modernismen. Den rör sig snabbt i olika miljöer, en hög berättarpuls och har siktet inställt mot falsk avgudadyrkan och ytlighet.

Romanen tar oss från reklamexperternas beslut till damekiperingen på Strandvägen, från veckotidningens redaktion till drömmen i biosalongen, från småstadens gator till storstadens folkvimmel. Karin Boye berättar om klädernas ursprung i tweedens hemland Skottland, och barnarbetets sidenfabrik i Kina: Puh-li heter hon och sköljer kokongen. Hon är en av de hundrafemtio småflickorna i sidenfabriken, som alla sköljer kokonger. Det är barnöga. Vattnet, där bindeämnet ska lösas upp och silkestrådarna bli fria, är skållande hett, och förutom det att barn är billigare, så uthärdar också deras fingrar mer än vuxnas.

När Karin Boye skrev sin första roman hade den titeln Skyltdockan. Som utgiven bok 1931 hette den Astarte, efter den antika världens stora kvinnliga gudom. Den utvalda skyltdockan målades i guld och kläddes i skyltfönstret i spets. Karin Boye skriver: Ljuv kvinnlighet är och förblir ändå den nyckel, som öppnar kärlekens slutna dörrar. Köp sex meter spetsar, sex meter kvinnlighet, och nyckeln är din, och lyckan!  

I JOHAN SVEDJEDAL:s förord, Den förgyllda fantasin, skriver han: "Mest känd har hon nog blivit för sin sista roman, den isande framtidsskildringen Kallocain. Där fanns en kritik mot totalitära samhällen som hängde samman med 1900-talets fasor och det kalla krigets världsbild. I samtidsromanen Astarte finns en annan slags samhällskritik, en som riktar sig mot konsumtionssamhället, medieindustrin och det vi numera kallar globalisering. Nittio år efter utgivningen är den fortfarande en mycket modern roman. Den har en rörlighet och skärpa som innebär en storvädring av romanens möjligheter."

Den tjugoåriga Malin Frost är student på folkskoleseminariet i Stockholm. När hon förälskar sig i studiekamraten Liv hamnar hon i en djup existentiell kris som får henne att ifrågasätta sin tro och hela sin tillvaro. Kris [1934] var Karin Boyes tredje roman, efter Astarte [1931] och Merit vaknar [1933]. I en tid när homosexualitet fortfarande var olaglig skriver hon personligt och ingående om kärleken mellan två unga kvinnor och går till hårt angrepp mot samhällets och kyrkans rådande ideal.

KARIN BOYE [1900-1941] var poet, kritiker och författare, en förgrundsgestalt inom den svenska modernismen och än i dag internationellt känd för romanen Kallocain med dess dystopiska framtidsskildring.

Återupptäck julens glädje genom ett urval av tidlösa berättelser som fångar högtidens anda. I denna samling hittar du några av de bästa klassiska texter som skrivits om jul och nyår. Underhållande, glädjefyllda, tankeväckande och stundtals sorgliga noveller eller textstycken som tar med läsaren på en resa bland tomtar, snöklädda skogar, slädfärder, gästabud, julklappar och dopp i grytan. Väck julstämningen till liv genom att läsa stämningsfulla texter från bland andra bröderna Grimm, Selma Lagerlöf, Frans G. Bengtsson, Viktor Rydberg och Charles Dickens.

Klassiska berättelser om julen är en vacker bok med texter som passar perfekt under granen.

Karin Boye är en av Sveriges mest älskade poeter. Hon var också romanförfattare, novellist och översättare. Som prosaist är hon mest känd för sin dystopiska roman Kallocain, medan hennes noveller till stor del fallit i glömska. I denna utgåva samlas för första gången samtliga Karin Boyes noveller i en volym. Novellerna är genomgående idéburna - något de även kritiserats för - men de är samtidigt egenartade och skrivna på en kärnfull, extatisk prosa som ger en inblick i Boyes liv och den medelklassmiljö hon rörde sig i. Utmärker sig gör till exempel Preludium, om ett barndomsminne konkretiserat genom psykoanalys, och Gudarnas spår, som utforskar brytningen mellan det hedniska och det kristna. Här finns även den ofullbordade Uppsalaskildringen Asketer, ett av Boyes främsta prosaverk.Texterna är hämtade ur originalsamlingarna Uppgörelser [1934], Ur funktion [1940], samt Bebådelse [1941], som utkom en kort tid efter Boyes död och innehåller romanfragment och skisser, såväl som noveller. Tillsammans kompletterar de bilden av ett av den svenska litteraturens stora författarskap.

KARIN BOYE, född 1900 i Göteborg, död 1941 i Alingsås. Hon debuterade 22 år gammal med diktsamlingen Moln [1922]. Hennes dikter handlar ofta om en önskan om att leva riktigt, en längtan efter klarhet och rättvisa, samtidigt som hennes språk genom sina anpassningar till kulturens normer visar fler bottnar, inte minst när det gäller temat kärlek. Som prosaförfattare är hon mest känd för romanen Kallocain [1940].

Fyra romaner i ny, samlad utgåva

Karin Boye är en av det svenska 1900-talets mest lästa och älskade poeter. Som romanförfattare är hon mindre känd. Framtidsskildringen Kallocain från 1940 har blivit en tidlös klassiker, men den föregicks av fyra andra romaner, skrivna i snabb följd under åren 1931-1936. Astarte var debutromanen, en egensinnig uppgörelse med det moderna konsumtionssamhället, så som det gestaltar sig runt en vacker skyltdocka. I Merit vaknar skärskådas äktenskapet med samma skarpa, skeptiska blick, och Boyes sanningslidelse når sedan en höjdpunkt i den delvis självbiografiska Kris, som med modernistiskt raffinerad form skildrar en ung lärarstudents religiösa brottning och sexuella uppvaknande. I För lite har 1930-talets ekonomiska kris tvingat författaren Harald att överge sina konstnärliga ideal, och världen mörknar. Tillsammans ger dessa fyra romaner en sammansatt bild av en författare med starka inre drivkrafter som också är mottaglig för impulser från alla håll - och av en konfliktfylld värld på väg mot katastrofen.

KARIN BOYE, född 1900 i Göteborg, död 1941 i Alingsås, var poet, romanförfattare, novellist och översättare. Som prosaist är hon mest känd för sin ständigt återutgivna roman Kallocain [1940]. Hennes övriga romaner - Astarte [1931], Merit vaknar [1933], Kris [1934] och För lite [1936] - samlas här i en volym.

Under sina nitton år som verksam författare visade Karin Boye att hon hade en självklar plats i den svenska litteraturen. Här är hennes dikter samlade i en volym.

Karin Boye (1900–1941) är en av den svenska 1900-talslitteraturens förnämsta lyriker. Hon ger en intensiv och originell tolkning åt det inre livets konflikter eller stämningar av befrielse. Hennes lyrik har med sitt äkthetskrav behållit sin livskraft, stark och uppfordrande talar hennes röst till oss.

Karin Boyes noveller handlar om kvinnans frigörelse, förälskelser, självständighet, sökande efter sexuell identitet, men också om skilsmässor, ensamhet och mobbning. Ibland finns det annalkande världskriget i bakgrunden, ibland svartsjukan eller självmordet. Några av titlarna är: Snäckorna, Världssmärta och Gåtans lösning. Det är en resa till människors hemligheter, till snäckors sorl. Två av novellerna ingår inte i hennes postumt utgivna Samlade verk, men de finns med här.

Bokens förord har Barbro Gustafsson Rosenqvist skrivit: "Bland 1900-talets svenska novellister tillhör Karin Boye utan tvivel de största. Mycket sällan får läsaren veta hur en person är klädd eller hur ett rum är inrett. Men Karin Boyes prosa blir fördenskull inte stel, torftig eller själlös. Gestalternas inre, och den ofta tillspetsade och livsavgörande situation som hon placerar dem i, är nog för att fängsla och fascinera."

Recensioner:

I Karin Boyes prosakonst, och kanske särskilt i hennes omfattande produktion av noveller, märks en djup psykologisk insikt och frätande humor. / Aftonbladet

Det är om en operasångerska, om en läkare, om en konstnär, om en sjuårig flicka. Om klasskamp, maktkamp, könskamp. Om kamp! Människor talar helt i den nya tidens anda med varandra om sina drömmar. / Expressen

Karl-Gunnar vantrivs i skolan. En dag kommer han till en snickeriverkstad. Doften av trä och ljudet av sågen får honom att känna sig hemma. Han möter Åström, en snickare som låter honom hjälpa till och ser hans talang. Åström uppmuntrar pojken att följa sitt intresse. Men hemma möts han av ett bestämt svar. Min son blir inte snickare, säger hans far.

Karin Boyes novell är en stillsam och vemodig berättelse om drömmar, förväntningar och hur svårt det kan vara att gå sin egen väg i livet. Novellen ingår i samlingen Bebådelse (1941), som gavs ut efter Boyes död.

Karin Boye (1900–1941) är en av Sveriges mest älskade poeter. Hon var också romanförfattare, novellist och översättare. Som prosaförfattare är hon mest känd för sin dystopiska roman Kallocain (1940).

I Merit vaknar låter Karin Boye kravet på renhet kollidera med strävan efter hängivenhet. Merit har blivit änka. Hon känner Sunes närvaro och fortsätter att leva i hans närhet. Sune har burit på en mörk hemlighet, som Merit nu får reda på. Merit hamnar i chocktillstånd. Men Merit lär känna paret Rut och Håkan. Hon beundrar Rut, såväl till det yttre som till det inre. Rut ser Merit som en sällsynt själsfrände och bjuder henne till sitt hem. 

I hög grad dominerar psykologiska och etiska frågor Karin Boyes prosa, inte minst berättelsen om Merits uppvaknande. Inte bara Rut utan också hennes make har känt intuitiv kontakt. Förvånansvärt nog är Merit den enda han betror sin hemlighet, säkert i mångas ögon svartare och tyngre än Sunes.

Precis som i Lindelöws andra Boye-utgåvor så ingår extramaterial, denna gång en novell som handlar om Merit vaknar, Författaren som ljög, dikter med anknytning till romanen, brevcitat och ett förord av författaren och psykologen Lydia Sandgren. Utgåvan avslutas med ett efterord av Barbro Gustafsson Rosenqvist.