I Karin Boyes dystopiska framtidsvision Kallocain har alla fria nationer ersatts av två antagonistiska och totalitära supermakter. Individerna saknar egenvärde, och deras handlingar och till sist även deras tankar kontrolleras noga av myndigheterna. Den hjärntvättade och entusiastiske kemisten Leo Kall uppfinner en sanningsdrog som gör det möjligt att under förhör avslöja vad människorna egentligen tycker och tänker. De förhördas berättelser får honom så småningom att vackla i sin övertygelse och att innerst inne börja längta bort från det samhälle, präglat av misstänksamhet människor emellan, som han är en kugge i.
