Karl Magnus Johansson – författare

This book offers a systematic inquiry into how, why, and with what consequences media affects governments and the standing of prime ministers. It aims at an understanding of how media has caused institutional effects in government, as well as at advancing a unified theory of government communication. The author develops a logic of centralization and applies it to one case, Sweden. Government communication has been institutionalized, tightened and centralized with the prime minister and has changed irreversibly. Analysis of how the government communication system has evolved, mainly in its institutional structures, suggests that the shift to centralization arose more out of necessity than choice. For prime ministers most of this is about finding ways to ensure that the entire government respond to media uniformly. As governments face a set of functional demands from media, different kinds of media, uniformity has been a paramount objective. Nevertheless, thisdevelopment involves shifting dynamics of intra-executive relations and a shift of power away from ministries to the prime minister’s office; the apex of political power. The prime minister has been empowered at the expense of ministers through the concentration of power and resources to the executive centre. That is partly because of media, which reinforces political hierarchies. That and the centralized control of government news in turn raises further questions about democratic governance and the nature of modern-day governing. 

Norden -- fem självständiga länder i Europas nordvästra hörn. Det är det hårda Norden. Men det finns också ett mjukt Norden, som är en ideologisk och medial konstruktion, inte sällan med kommersiella förtecken. Det handlar om jämlikhet, tillit, kort distans till makten, inklusivitet, flexibilitet, kärlek till naturen, luthersk arbetsetik samt sparsmakad och ljus estetik. Vi häruppe är inte så lite övertygade om de egna lösningarnas universella förträfflighet. Men varför är de tre baltiska länderna inte med i gemenskapen? Har det med den svenska stormaktstiden att göra, med arvet efter Sovjettiden eller med något annat? I regionernas Europa kan det också finnas plats för ett fördjupat nordiskt samarbete kanske rentav en politisk union? Det finns argument både för och emot. En ännu svårare fråga är vad som är nordiskt. Handlar det om historia, nutidskultur eller samhällsekonomi? Vad har vi gemensamt som skiljer oss från omvärlden? Kanske mer än vi tror. Eller möjligen tvärtom.

Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2011/2012, Ett nordiskt rum, vrider och vänder på Norden. Årsboken utsträcker det nordiska i sydöstlig riktning, men undersöker också den exotiska periferin norr om norr. Med stora övergripande penseldrag, både historiskt och i nutid, och med nedslag i belysande detaljer målas ett nordiskt rum upp som är på en gång välbekant och helt nytt.

Författare: Andres Andresen Peter Aronsson Nicholas Aylott Stuart Burch Inger Damsholt Björn Fjæstad Lizette Gradén Norbert Götz Jonas Harvard Karl Magnus Johansson Lisbeth Lewander Pärtel Piirimäe Valters Scerbinskis Kadri Simm Sverker Sörlin Sanna Turoma Gunnar Wetterberg Susanne Österlund-Pötzsch