Lisa Ehlin – författare

Vilken funktion hade egentligen sociala medier under den arabiska våren? Vilka är den digiala underklassen? Och hur har en handfull teknikföretag i Silicon Valley lyckats sprida ryktet om sig själva som det fria ordet och kunskapens främsta förespråkare När internet ska diskuteras används ofta begrepp som frihet, demokrati och delaktighet. Att internet har haft en otrolig betydelse tvivlar ingen på, men samtidigt finns en mängd löst grundade föreställningar att internet kommer infria alla förhoppningar, en sorts tekno-utopi. Internet är på ett plan öppet och fritt, men lika mycket är det skapat av offentliga regleringar, teknik och affärsintressen. 85 procent av de så kallade stadsnäten ägs av kommunala bolag. Den grundläggande infrastrukturen för nätet i Sverige är alltså i allmän ägo, tvärtemot den gängse bilden att internet drivs av marknadskrafterna. I Myten om internet har såväl svenska som internationella namn samlats för att nyansera bilden av internet, och inte minst blottlägga vilka som har gynnats av de rådande föreställningarna. Bland skribenterna märks egyptiska Mariam Kirollos, aktivist och doktorand, som starkt ifrågasätter hyllningarna av sociala mediers roll i den arabiska våren, och Robert Levine, amerikansk författare och journalist, som utkom med den mycket uppmärksammade boken Free Ride 2011.

Vilken funktion hade egentligen sociala medier under den arabiska våren? Vilka är den digitala underklassen? Och hur har en handfull teknikföretag i Silicon Valley lyckats sprida ryktet om sig själva som de främsta förespråkarna för kunskap och yttrandefrihet? Internet och vår användning av det förknippas med begrepp som öppenhet, delaktighet och frihet. Men på vems villkor? Internet är på ett plan öppet och fritt, men lika mycket är det skapat av offentliga regleringar, teknik och affärsintressen. I ”Myten om internet” har redaktörerna Pelle Snickars och Per Strömbäck samlat såväl svenska som internationella journalister, författare, forskare och aktivister för att granska några av de myter som skapats i den ständigt aktuella debatten om internet. Bland skribenterna märks egyptiska Mariam Kirollos, aktivist och doktorand, som starkt ifrågasätter hyllningarna av sociala mediers roll i den arabiska våren, och Robert Levine, amerikansk författare och journalist, som utkom med den mycket uppmärksammade boken ”Free Ride” 2011.

»Vad är det som är allra roligast att läsa? Det är – vill jag påstå – texter som man inte visste att de fanns, om ämnen som man aldrig tänkt på som ämnen. Just den sortens texter möter man i antologin Making cultural history … ett fynd för den som vill förstå vad som format den tid vi lever i … Det som kanske imponerar allra mest med boken är hur uppenbart engagerade, ja, inte sällan passionerade skribenterna är.« Merete Mazzarella, Svenska Dagbladet English info text: Cultural history tends to elude positive definition. It deals in some sense with culture, and with history, combined in a creative and often critical analysis. But its strength and analytical potential is to be found in its slipperiness, in its critical attitude to authoritative categorization, and its relentless movement towards new angles, new spaces beyond the evident and the canonical. This volume has sprung out of the Research School for Studies in Cultural History at the Faculty of Humanities of Stockholm University, a five-year interdisciplinary research programme focusing on interplays between past and present. The Research School has provided a productive space for border-crossing academic enterprises. And as a result, the seventeen essays of this volume display just as many innovative approaches to traditional academic subjects such as celebrity, literary genre, prehistoric remains, television, and historic monuments. All stem from unexpected combinations and sliding perspectives, focusing on obscure corners and gaps between the illuminated centres of traditional academic knowledge. From such sliding perspectives follows the realization that all narratives, representations, and claims of culture and history are in some sense political. The seventeen essays in this volume demonstrate how a shifting kaleidoscope of the academic subjects makes new knowledge possible, and enables the formulation of new critical questions. Challenging, disturbing, inspirational, these essays all make cultural history. Svensk text om boken: Det är svårt att definiera kulturhistoria. Det handlar om kultur och historia, som kombineras på ett kreativt sätt och ofta med en kritisk analys. Forskningsområdet kulturhistorias styrka och analytiska potential finns just i dess gränsöverskridande karaktär, och i dess kritiska attityd mot snäva klassificeringar. Kulturhistorisk forskning strävar efter nya infallsvinklar bortom de givna och kanoniska. Essäsamlingen Making Cultural History har vuxit fram ur Forskarskolan för kulturhistoriska studier (FoKult) vid humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Forskarskolan, ett femårigt tvärvetenskapligt forskningsprogram som fokuserar på samspelet mellan dåtid och nutid har givit spelrum för kreativa tvärvetenskapliga verksamheter. Som ett resultat av denna verksamhet finner vi här sjutton essäer som är fyllda av nyskapande metoder och infallsvinklar på traditionella akademiska discipliner såsom litteraturvetenskap, arkeologi och medievetenskap. Skribenterna arbetar utifrån oväntade ämneskombinationer och lyfter fram det dolda och oanade som befinner sig i den traditionella forskningens periferi. Med dessa nya perspektiv följer insikten om att allt historiskt berättande och alla utsagor om kultur och historia i viss mån är politiskt. De sjutton essäerna som utgör Making Cultural History visar hur nya infallsvinklar på de akademiska ämnena gör ny kunskap möjlig, och även gör det möjligt att formulera nya kritiska frågor. Essäerna är utmanande, irriterande och inspirerande, och alla skapar de ny kulturhistoria.

Hur ser konstnärlig forskning ut? I detta nummer publicerar vi utdrag ur två avhandlingar i ämnet, en pågående och en avslutad. Tina Carlssons text "Utsikt från en grästuva" ingår som en av flera essäer i the skye is blue, som bland annat också består av fotografier och en utställning. Fredrik Nyberg skriver om Ilmar Laaban, och även om det sätt den konstnärliga forskningen ? som ofta presenteras även i andra former än skrift ? inte alltid går att göra rättvisa i en tidskrift, söker sig här ett gestaltande skrivande in i avhandlingens traditionella form. Mer i detta nummer: Lisa Ehlin framhåller hackern som den nya filologen, Erik Andersson skriver om Frans G Bengtssons polaressäistik. Marie Norin om Dorothee Elmigers bok Inbjudan till de våghalsiga, Sara Hallström om Aase Bergs Liknöjd fauna. Nyskriven novell av Mats Kolmisoppi, poesi av Kristofer Folkhammar, Eivind Hofstad Evjemo och Jonas Brun.

There is no offline space. Or at least the experience of the Internet so deeply affects media users today that it influences their perspectives of the world outside the Web. This situation has been described as post-Internet, a term that has loosely emerged as an approach within contemporary art, defined by the social and technological conditions of networked society. The Regional State Archives in Gothenburg invited the artist Ida Lehtonen to let her artistic practice encounter the archives. In Communicating the Archive: Physical Migration, Lehtonen's work is presented and examined from an archival and media archaeological standpoint. Somewhat disregarding traditional archival values such as preservation, security and authenticity, this volume reconsiders the archive post-Internet through contributions from scholars and practitioners of diverse fields: art, psychology, digital culture, archaeology and fashion.