Robert Nilsson – författare

Vintern 1969–70 strejkade gruvarbetarna vid det statliga LKAB:s järnmalmsgruvor i Malmfälten i norra Sverige. Deras strejk har framställts flera gånger och i många genrer. Ofta har strejkens författare använt sig av röster från dess deltagare för att berätta om den. I den här avhandlingen undersöks gruvarbetarnas röster i bland annat Sara Lidman och Odd Uhrboms Gruva, pocketrapporten Strejken: Röster, synpunkter, dokument från en storkonflikt och Teater Narrens pjäs Solidaritet – arbetarmakt. Avhandlingen analyserar också en ny samling intervjuer (muntlig historia) med deltagare i strejken, samt med människor som solidariserade sig med de strejkande arbetarna. Bland intervjupersonerna finns både sådana som valdes till strejkkommittéerna och människor som var aktiva i strejkens bas, däribland några av de första kvinnorna som arbetade i LKAB:s gruvor. Även personer som organiserade stödmöten i Stockholm, och som reste till Malmfälten i syfte att dokumentera strejken finns bland de intervjuade. Robert Nilsson Mohammadi har varit doktorand vid Historiska institutionen och en del av Forskarskolan i kulturhistoriska studier (FoKult) vid Stockholms universitet. Den stora gruvstrejken i Malmfälten: En muntlig historia är hans avhandling. Stockholm Studies in History 107 Detta är en doktorsavhandling i historia vid Stockholms universitet 2018

»Vad är det som är allra roligast att läsa? Det är – vill jag påstå – texter som man inte visste att de fanns, om ämnen som man aldrig tänkt på som ämnen. Just den sortens texter möter man i antologin Making cultural history … ett fynd för den som vill förstå vad som format den tid vi lever i … Det som kanske imponerar allra mest med boken är hur uppenbart engagerade, ja, inte sällan passionerade skribenterna är.« Merete Mazzarella, Svenska Dagbladet English info text: Cultural history tends to elude positive definition. It deals in some sense with culture, and with history, combined in a creative and often critical analysis. But its strength and analytical potential is to be found in its slipperiness, in its critical attitude to authoritative categorization, and its relentless movement towards new angles, new spaces beyond the evident and the canonical. This volume has sprung out of the Research School for Studies in Cultural History at the Faculty of Humanities of Stockholm University, a five-year interdisciplinary research programme focusing on interplays between past and present. The Research School has provided a productive space for border-crossing academic enterprises. And as a result, the seventeen essays of this volume display just as many innovative approaches to traditional academic subjects such as celebrity, literary genre, prehistoric remains, television, and historic monuments. All stem from unexpected combinations and sliding perspectives, focusing on obscure corners and gaps between the illuminated centres of traditional academic knowledge. From such sliding perspectives follows the realization that all narratives, representations, and claims of culture and history are in some sense political. The seventeen essays in this volume demonstrate how a shifting kaleidoscope of the academic subjects makes new knowledge possible, and enables the formulation of new critical questions. Challenging, disturbing, inspirational, these essays all make cultural history. Svensk text om boken: Det är svårt att definiera kulturhistoria. Det handlar om kultur och historia, som kombineras på ett kreativt sätt och ofta med en kritisk analys. Forskningsområdet kulturhistorias styrka och analytiska potential finns just i dess gränsöverskridande karaktär, och i dess kritiska attityd mot snäva klassificeringar. Kulturhistorisk forskning strävar efter nya infallsvinklar bortom de givna och kanoniska. Essäsamlingen Making Cultural History har vuxit fram ur Forskarskolan för kulturhistoriska studier (FoKult) vid humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Forskarskolan, ett femårigt tvärvetenskapligt forskningsprogram som fokuserar på samspelet mellan dåtid och nutid har givit spelrum för kreativa tvärvetenskapliga verksamheter. Som ett resultat av denna verksamhet finner vi här sjutton essäer som är fyllda av nyskapande metoder och infallsvinklar på traditionella akademiska discipliner såsom litteraturvetenskap, arkeologi och medievetenskap. Skribenterna arbetar utifrån oväntade ämneskombinationer och lyfter fram det dolda och oanade som befinner sig i den traditionella forskningens periferi. Med dessa nya perspektiv följer insikten om att allt historiskt berättande och alla utsagor om kultur och historia i viss mån är politiskt. De sjutton essäerna som utgör Making Cultural History visar hur nya infallsvinklar på de akademiska ämnena gör ny kunskap möjlig, och även gör det möjligt att formulera nya kritiska frågor. Essäerna är utmanande, irriterande och inspirerande, och alla skapar de ny kulturhistoria.