Leif Holmstrand - Böcker

År 2014 gick Leo Sörlin, Sofi Bornheim och Leif Holmstrand in på en bilskrot i Malmö med några få medhavda material och fler suddiga, halvuttalade visioner. På plats improviserades lekfullt och allvarligt scener dels framsprungna ur konstens performancehandlingar, dels ur den fotografiska berättelsens traditioner. Leo Sörlin dirigerade förloppet och dokumenterade det med kamera. Det hela blev gradvis rituellt och ceremoniellt snarare än nyktert sökande efter narrativ. Kanske ett halvår senare kom prosalyrik och verser till under en arbetsresa till Tokyo företagen av Leif Holmstrand. Orden tog sig i stort sett upp ur fotomaterialet på egen hand, för att senare strös över bildytorna och där skapa genklanger, korsvägar och sammanhang. Den visuella slutformuleringen skall tillskrivas Leo Sörlin och Sofi Bornheim. Och efter detta hopmonterande av dikt och foto kändes boken »Platsen där bilarna köar döda« alltmer oundviklig. Innan den kunde förverkligas behövde projektet dock presenteras någon annanstans, i en annan form. För att testa sin bärighet. Det skedde under happeningserien »Asami Kannon 2015« på Inter Arts Center i Malmö, som utställning, händelse, podcast, bildvisning, scenografi. Sen gick tiden, och nu är boken här.

I Gläntas nya nummer samtalar den palestinska författaren Adania Shibli med Balsam Karam & Elisabeth Hjorth & Hanna Nordenhök. Tre samtal som har blivit en enda text. Här finns också konstkollektivet HAWAF som till Glänta producerat en specialversion av deras museum för Gaza, Sahab Museum, som går att vika ut ur numret. Dessutom ett kapitel ur Gloria Anzaldúas klassiska verk Borderlands / La Frontera, samt förintelseöverlevaren Jean Amérys text om självmordet. Samt dikter av Doaa Kamel, Sofia Junes, Leif Holmstrand och UKON. Och den tyska medieteoretikern Bernhard Siegerts genomgång av dörrar, och deras materiella och symboliska betydelser.

Två decennier av Leif Holmstrands konstaktiviteter skildrade i bild. Språk: engelska. Two decades of Leif Holmstrand's art activities.

COMMUNITY är en stor dikt eller kollagetext med flera inblandade genrer, till övervägande delen dock POESI och LYRISK DRAMATIK. Somliga diktdelar är sedan tidigare publicerade i annan form och somliga pjäser har för länge sedan satts upp, och nyligen omarbetats för läsning. Nu har tjugofem års skrivarbete resulterat i en virusmosaik eller kalejdoskopväv. Mycket är självbiografiskt och det mesta har hämtat byggstenar från internetcommunites och chattar. Några få av avsnitten: ETT RUM PÅ TREDJE VÅNINGEN skrevs ömt för Bo I. Cavefors, och handlar om gemensamma erfarenheter av prostitution. RYCKNINGSHÄNDERNA innehåller porrtitlar som Oscar Guermouche en gång noga samlat till konceptkonstverk om bland annat maskulinitet och begär. RÖSTER SOM FLUGOR RUNT VÅRT FINA HUVUD bygger på näthat mot Yoko Ono och har satts upp av teater mutation på Skånes Konstförening. RECEPT gavs i sin första version ut av förlaget Chateaux och har även presenterats som textljudkomposition. Allt detta är nu omvandlat och infogat i en ny överordnad helhet. COMMUNITY handlar om uppluckrad samtid, litteraturhistorien, fjärran människor och om den egna familjens sjukdomar och frånfällen. Kända versepos som Abol-Qasem Ferdousis SHAHNAMEH, John Miltons PARADISE LOST och James Merrils THE CHANGING LIGHTS AT SANDOVER adresseras. Datumsatta dagboksanteckningar pressas över versmaterial som har byggts ut sedan 1998. Det handlar om världen och hur den drabbar, kollektivt och enskilt. Poeter och författare som uppmärksammas och bestjäls är till exempel Maurice Maeterlinck, Deborah Gordon, Eugène Marais, Stéphane Mallarmé, Gaspara Stampa och Aischylos. Och diverse namnlösa och ofta grälsjuka människor på dejtingsajter och Facebook, och sjuka röster, covid, alzheimers, ALS, bukspottskörtelcancer, parkinsons. COMMUNITY är mestadels uppdelad i två spalter. Enklast vore att läsa ett sjok vänsterspalter för sig och sedan ett sjok högerspalter för sig. Vilket också är mest givande. Men att simultant ta in texten dubbelspaltigt lönar sig det också – då blir samklanger och komplementära motsägelsefullheter uppenbara och en annan sorts helhet uppstår. COMMUNITY finns även som en tidigare diktbok (en annorlunda) och kommer i framtiden att skrivas om till roman (om något decennium). LEIF HOLMSTRAND (1972–) är konstnär, musiker och författare. Hen arbetar antistraight med motiv från konst- och litteraturhistorien – och med avfall, skräp och samtida populärkulturella referenser. Holmstrand har gett ut ett fyrtiotal böcker, och COMMUNITY är en ny diktbok med prosaliknande lyriska partier. Senaste utgivna diktsamlingen var INTE VÄRLDEN (Bonniers) och senaste romanen KARTRITARTORNET (Pequod).

Bilden framträder i sammeten genom att den kammats mothårs med fingrarna eller med olika sorters verktyg och penslar. I denna subtila teknik samarbetar ljuset med sammetsfibrernas olika riktningar och framkallar motivet. Utgångspunkten för David Svenssons sammetsmålningar är de fyra tidiga italienska renässanskonstnärerna Giotto, Masaccio, Piero della Francesca och Fra Angelico. I sammetsmålningarna återges delar och detaljer från de historiska målningarna. Gemensamt för alla verken är att de avbildar draperingar, klädedräkter och mantlar, i den textila sammetens respektive färg, som om det ursprungliga avmålade materialet nu återbördas i den nya målningen. Endast det tunna glaset skyddar den ömtåliga bilden, som annars skulle kunna suddas ut i ett enda svep. Det handlar alltså om något mycket flyktigt, om verkets poetiska kvalité. Men också om en meditation över ljuset – det ljus som omger målningen och faller på dess yta och låter seendet ta form, det ljus som vår blick skänker, men även det ljus som målningen emanerar själv. I boken möter David Svenssons samtida verk och detaljer de italienska förlagorna, sida vid sida i bokens rum.

Se mig hoppa över är en samling splittrade prosastycken, föränderligt sammanfogade i ett kalejdoskop. Perspektiv och möjliga läsarter tycks föröka sig och ta över. Reseskildringar med verklighetsförlust som nödvändig språklig förutsättning glider samman med drömlika, självmotsägande minnesfragment, fantasier, konkreta övergrepp. Med Se mig hoppa över inleder Leif Holmstrand en prosasvit.

Domningskanten består av autentiska dagboksanteckningar från författarens barndom, där ett främmande material successivt drivs in. Monologer, prosa­lyrik, förvrängda skillingtryck vrider sönder barnets röst och öppnar berättelsen mot ett sårigt inre. Barndom och vuxet liv blandas samman, kroppen förändras och går sönder, växer ihop.

Ett självporträtt byggs gradvis upp av minnesanteckningar och korta essäer, allt i bokstavsordning. Det motsägelsefulla och det upprörda varvas med kärlek och sorg. Författaren har valt att främst spegla sig i sin omvärld, och tycker inte alltid om den gestalt som uppträder. Men gesten är vänskapligt menad. Leif Holmstrand är författare, konstnär och musiker, född 1972. Resultaten av hans verksamheter bör nå ögonen genom ilsket halvtransvestitiska, gyllene kontaktlinser, och öronen genom en filtrerande människa som är ledsen.

Förkylningen är en tudelad och spräckt roman i många skikt. Vad inledningsvis en apokalyptisk förkylningsepidemi kan betyda för den ensamma människans utplåning och uppgående i en annan, speglas senare i virrvarret kring konstnärsparet Unica Zürn och Hans Bellmer. Förkylningen vill både kärleksfullt förstå och ilsket upplösa parbildning sedd som saga och realitet, och låter denna dubbla tråd vira sig runt vitt skilda sorters begär med tillhörande, ofta våldsamma, komplikationer.

Nummer 17 i bokförlaget Trombones prisbelönta svavel-serie är Avstå från tragedierna av Leif Holmstrand. En tweet får innehålla max 140 tecken. Denna diktsvit hålls ihop av fjorton tankeväckande tweets som kompletterats med lyriska, kursiva verskommentarer (dikter) och poetiskt hållna svarstweets. Leif Holmstrand är poet, prosaförfattare och konstnär. Han debuterade 2002 med diktsamlingen Stekelgång och har sedan dess utkommit med tjugoåtta titlar. Svavel är en handgjord, småskalig och alltid sextonsidig skriftserie innehållande koncentrerad och högklassig litteratur. Böckerna i serien är häftade och i A6-format. Utgivna titlar i Svavel: 1. PETER LUCAS ERIXON Fotismer (2012) 2. MORTEN SONDERGAARD Akut sol (2013) 3. KENNETH KOCH Om estetik (2013) 4. JONAS ELLERSTRÖM Antecknat i Albion (2013) 5. DAN GUSTAVSSON Naturlyrik (2013) 6. CHRISTER BOBERG Haiku (2013) 7. LOUISE JUHL DALSGAARD Att spela squash i ett rum utan väggar (2015) 8. JONAS RASMUSSEN Det hemska vi har gjort (2015) 9. MARIA KÜCHEN Varg (2015) 10. LAWRENCE FERLINGHETTI Genom eldslågorna (2015) 11. PETRA MÖLSTAD Omloppstid (2015) 12. SIDDHARTHA SEBASTIAN LARSSON Jag har 33 aforismer och du är en av dem (2016) 13. VÄRLDENS KORTASTE ANTOLOGI (2016) 14. JONAS ELLERSTRÖM Antipoderna (2016) 15. RAINER MARIA RILKE Urljud (2016) 16. JONAS RASMUSSEN Därur orden (2016) 17. LEIF HOLMSTRAND Avstå från tragedierna (2017) 18. VÄRLDENS KORTASTE ESSÄSAMLING (2017) 19. EVA RIBICH Kvar (2018) 20. CIA RINNE Vad angår meningar är jag förtvivlad (2020) 21. RUNE CHRISTIANSEN Transamorem Transmortem (2021) 22. FREDRIK AHLFORS Väderobservationer (2021) 23. CHARLOTTA LJUNG A B C D E (2021) 24. LUISA FAMOS På väg (2022) 25. LINA HAGELBÄCK Låt oss aldrig tala ut (2022) 26. WILLIAMS CARLOS WILLIAMS Som denna blomma framhärdar jag (2023) 27. KENNET KLEMETS eller som när jag blundar (2023)

I Ord&Bild nr 4 2010 riktar vi ljuset mot andra sidor. Andra sidor av ord, bilder, stater, stängsel, kärlek, ränder och kreativa processer. Läs. Du hittar säkert fler. Ur innehållet: Leslie Kaplan, Hela mitt liv har jag varit kvinna Lászlo F Földényi, Från kris till kris Johanna Maxl, Det femte barnet Pär Thörn, Utdrag ur kommande manus Meira Ahmemulic, Lokum Karin Wiklund, Femte maj Malin Nord, Jag vill samla allt vatten vid dina fötter Helena Granström, Det frånvarande är närvarande i allt som skrivs Julie Sten-Knudsen, Två dikter Jonas Ellerström & Adolph Törneros, Sättet att sluta brev Matilda Södergran, Utplåna. Utrota. Radera. Stryka. Sudda ut. Förinta. Förstöra Signe Vad, Woke up sticky Thomas Wiczak, Zaun

Susanne Christensen flätar hår, John Swedenmark läser Olof?Lagercrantz dagböcker, Naima Chahboun besöker Sparta, Martin Högström städar, Beata Agrell gräver på tvären, Jesper Brygger som sin egen läsare, Leif Holmstrand hatar... I ett Ord&Bildnummer som skrapar lite på litteraturkritikens genregränser.

Vid en promenad i stadsparken i Lund i maj 2017 hittade vi en anteckningsbok som tillhörde en viss Linus Andersen. Anteckningsboken var grön och den röda kulspetshandstilen mycket lättläst. På baksidan fanns en prislapp (29.90). Innehållet bestod uteslutande av kortfattat nedtecknade idéer till märkliga och fantasieggande science fiction-romaner. Två per sida. Ett horisontellt streck som klöv sidorna skilde idéerna åt. Då vi kom hem till Leifs lägenhet i Malmö skrev vi ett brev till samtliga Linus Andersen som vi kunde finna via Eniro. Vi frågade om de hade förlorat en anteckningsbok i Lundatrakten och lät dem veta att en sådan kunde återfås mot beskrivning. När vi nu ett halvår senare inte fått svar från någon av dessa herrar Andersen väljer vi att offentliggöra mikronarrativen, även om de måhända inte är menade att läsas av någon annan än sin upphovsman. Vem som döljer sig bakom namnet Linus Andersen, om denne fabulatör överhuvudtaget existerar eller om han i själva verket är en pseudonym, vet vi alltså ej. För tydlighetens skull har vi valt att numrera idéerna och bortsett från Andersens ibland uppseendeväckande disposition och okonventionella stavning. Leif Holmstrand och Pär Thörn, Pizzeria Rex, Malmö, december 2017 Detta är andra utgåvan av en bok som ursprungligen kom ut på förlaget Chateaux 2014.

Konstnären Bunny Rogers tillhör en generation som vuxit upp med internet. Tillsammans med Filip Olszewski har hon broderat logotyper på snuttefiltar. Märken som känns igen från de skräpiga pop-up-fönster, som brukar dyka upp så fort en film ska streamas eller en googlesökning tar en till en mer perifer plats än Wikipedia. En visuell kultur som lockar till uppmärksamhet och begär materialiseras. De broderade logotyperna medvetandegör kontexten: Om utsatthet, exploatering och förnedring. Dessa filtar visar vi i det här numrets bildgalleri. I det redaktionella arbetet har vi emellanåt ställt oss frågan i vilken utsträckning försöken att använda mode som teoretiskt och konstnärligt verktyg förskjuter och ifrågasätter dominerande världsordningar. Det mest brännande i våra krängande samtal på redaktionen har handlat om vad som bjuder motstånd mot ett system och vad som bekräftar det. Dessa sonderingar av begär, och av tekniska och ekonomiska strukturer i samtiden, har i alla fall hjälpt oss att tolka hur vissa tecken hänger ihop med andra. Och att mode både kan betraktas som ett fält som fångar upp samtiden, och också i sig självt rymmer former för radikalt tänkande. Som Otto von Busch och Per Herngren visar i detta nummer går det att genom mode förstå samhällspolitiska förändringar. »Motståndets motståndskraft består till stor del av förmågan att smitta. » En förmåga som förstås utgör en del av modets själva essens.

Bo Ignatius Sigge Cavefors gick bort 14 november 2018. Cavefors var förläggare, skribent, performancekonstnär och mytomspunnen kulturpersonlighet med ett säreget livsöde. Men han var också människa. I Riv ned din fåfänga samlas texter och bilder av några av Bos och hans hustru Mariannes vänner som sammantaget tecknar en bild av människan Cavefors. Riv ned din fåfänga innehåller texter av Leif Elggren, konstnär och musiker, Leif Holmstrand, poet och konstnär, Lisa Svensson, doktorand i idéhistoria vid Göteborgs Universitet, C. M. Lundberg, konstnär och Mårten Björk doktor i teologi och research fellow vid Oxfords Universitet.

Disassembled Dictionary är en växande serie böcker som var och en, på olika sätt, diskuterar ett utvalt ord. “Science fiction” består av texter av: Leif Holmstrand och Pär Thörn, Jerry Määttä, Niklas Wallenborg, Sandra Praun, Tessa Praun och Oscar Guermouche