Välkommen till framtiden! Men vilken framtid? Framtiden som begrepp är både mångtydigt och politiskt laddat. Å ena sidan framställs den som en naturlig förlängning av det förflutna och som något som kan planeras, styras och förutses. Å andra sidan öppnar begreppet framtider i plural för en kamp mellan olika visioner och en omförhandling av de historieskrivningar som legitimerar vissa framtider framför andra. I den bemärkelsen handlar framtiden inte bara om tiden som ligger framför oss, utan också om att omskriva förfluten tid för att göra vissa framtider tänkbara och andra otänkbara. I nummer 86–87 av Fronesis utforskas framtidsbegreppet i en tid då grundvillkoren för politiskt arbete drastiskt förändrats. Vi står inför det som kallas en metakris: klimatförändringar, växande auktoritära krafter och skenande ojämlikhet som alla är förbundna med varandra. Numret problematiserar den västerländska modernitetens linjära framstegstanke och granskar hur »smarta framtider« och accelerationspolitik riskerar att fördjupa samtidens kriser. Men här erbjuds också alternativ genom perspektiv som betonar långsamhet framför acceleration och kollektiv omsorg framför individuell överlevnad. I numret publiceras en intervju med den belgiska filosofen Isabelle Stengers om snabb och långsam vetenskap, en klassisk text av den brittiske marxisten Raymond Williams om hur överlevnadskalkyler ersatt framtidstro och den tysk-nigerianske psykologen Báyò Akómoláfés reflektion över aktivism och aktörskap. Här finns också texter av bland andra aktivisten adrienne maree brown, kollektivet Gesturing Towards Decolonial Futures (GTDF), författaren Ursula K. Le Guin, forskaren i miljöhumaniora Kati Lindström och teologen Jayne Svenungsson.
