Deborah Nelson – författare
Visar alla böcker från författaren Deborah Nelson. Handla med fri frakt och snabb leverans.
7 produkter
7 produkter
Häftad, Engelska, 2017
284 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
This book focuses on six brilliant women who are often seen as particularly tough-minded: Simone Weil, Hannah Arendt, Mary McCarthy, Susan Sontag, Diane Arbus, and Joan Didion. Aligned with no single tradition, they escape straightforward categories. Yet their work evinces an affinity of style and philosophical viewpoint that derives from a shared attitude toward suffering. What Mary McCarthy called a "cold eye" was not merely a personal aversion to displays of emotion: it was an unsentimental mode of attention that dictated both ethical positions and aesthetic approaches.Tough Enough traces the careers of these women and their challenges to the pre-eminence of empathy as the ethical posture from which to examine pain. Their writing and art reveal an adamant belief that the hurts of the world must be treated concretely, directly, and realistically, without recourse to either melodrama or callousness. As Deborah Nelson shows, this stance offers an important counter-tradition to the common postwar poles of emotional expressivity on the one hand and cool irony on the other.Ultimately, in its insistence on facing reality without consolation or compensation, this austere "school of the unsentimental" offers new ways to approach suffering in both its spectacular forms and all of its ordinariness.
Inbunden, Engelska, 2001
2 501 kr
Skickas inom 3-6 vardagar
Pursuing Privacy in Cold War America explores the relationship between confessional poetry and constitutional privacy doctrine, both of which emerged at the end of the 1950s. While the public declarations of the Supreme Court and the private declamations of the lyric poet may seem unrelated, both express the upheavals in American notions of privacy that marked the Cold War era. Nelson situates the poetry and legal decisions as part of a far wider anxiety about privacy that erupted across the social, cultural, and political spectrum during this period. She explores the panic over the "death of privacy" aroused by broad changes in postwar culture: the growth of suburbia, the advent of television, the popularity of psychoanalysis, the arrival of computer databases, and the spectacles of confession associated with McCarthyism. Examining this interchange between poetry and law at its most intense moments of reflection in the 1960s, '70s, and '80s, Deborah Nelson produces a rhetorical analysis of a privacy concept integral to postwar America's self-definition and to bedrock contradictions in Cold War ideology.Nelson argues that the desire to stabilize privacy in a constitutional right and the movement toward confession in postwar American poetry were not simply manifestations of the anxiety about privacy. Supreme Court justices and confessional poets such as Anne Sexton, Robert Lowell, W. D. Snodgrass, and Sylvia Plath were redefining the nature of privacy itself. Close reading of the poetry alongside the Supreme Court's shifting definitions of privacy in landmark decisions reveals a broader and deeper cultural metaphor at work.
Häftad, Engelska, 2001
677 kr
Skickas inom 3-6 vardagar
Pursuing Privacy in Cold War America explores the relationship between confessional poetry and constitutional privacy doctrine, both of which emerged at the end of the 1950s. While the public declarations of the Supreme Court and the private declamations of the lyric poet may seem unrelated, both express the upheavals in American notions of privacy that marked the Cold War era. Nelson situates the poetry and legal decisions as part of a far wider anxiety about privacy that erupted across the social, cultural, and political spectrum during this period. She explores the panic over the "death of privacy" aroused by broad changes in postwar culture: the growth of suburbia, the advent of television, the popularity of psychoanalysis, the arrival of computer databases, and the spectacles of confession associated with McCarthyism. Examining this interchange between poetry and law at its most intense moments of reflection in the 1960s, '70s, and '80s, Deborah Nelson produces a rhetorical analysis of a privacy concept integral to postwar America's self-definition and to bedrock contradictions in Cold War ideology.Nelson argues that the desire to stabilize privacy in a constitutional right and the movement toward confession in postwar American poetry were not simply manifestations of the anxiety about privacy. Supreme Court justices and confessional poets such as Anne Sexton, Robert Lowell, W. D. Snodgrass, and Sylvia Plath were redefining the nature of privacy itself. Close reading of the poetry alongside the Supreme Court's shifting definitions of privacy in landmark decisions reveals a broader and deeper cultural metaphor at work.
E-bok
Engelska, 2001390 kr
Läs direkt efter köp
Pursuing Privacy in Cold War America explores the relationship between confessional poetry and constitutional privacy doctrine, both of which emerged at the end of the 1950s. While the public declarations of the Supreme Court and the private declamations of the lyric poet may seem unrelated, both express the upheavals in American notions of privacy that marked the Cold War era. Nelson situates the poetry and legal decisions as part of a far wider anxiety about privacy that erupted across the social, cultural, and political spectrum during this period. She explores the panic over the "death of privacy" aroused by broad changes in postwar culture: the growth of suburbia, the advent of television, the popularity of psychoanalysis, the arrival of computer databases, and the spectacles of confession associated with McCarthyism.
Examining this interchange between poetry and law at its most intense moments of reflection in the 1960s, ''70s, and ''80s, Deborah Nelson produces a rhetorical analysis of a privacy concept integral to postwar America''s self-definition and to bedrock contradictions in Cold War ideology. Nelson argues that the desire to stabilize privacy in a constitutional right and the movement toward confession in postwar American poetry were not simply manifestations of the anxiety about privacy. Supreme Court justices and confessional poets such as Anne Sexton, Robert Lowell, W. D. Snodgrass, and Sylvia Plath were redefining the nature of privacy itself. Close reading of the poetry alongside the Supreme Court''s shifting definitions of privacy in landmark decisions reveals a broader and deeper cultural metaphor at work.
E-bok
Tyska, 2022198 kr
Läs direkt efter köp
Von Frauen wird Tröstung verlangt. Deborah Nelson nähert sich sechs beeindruckenden Denkerinnen, die sich weigerten, die harte Realität im Meer der Gefühle untergehen zu lassen.Diane Arbus, Hannah Arendt, Joan Didion, Mary McCarthy, Susan Sontag und Simone Weil haben heute den Status von Ikonen. Doch während sie wegen ihres Eigensinns und ihrer Stärke mittlerweile als weibliche Identifikationsfiguren gelten, schlugen ihnen lange Zeit massive Anfeindungen entgegen, die bis zu Vorwürfen charakterlicher Deformation reichten. Angeprangert wurde der kalte und unsentimentale Blick, der ihre Werke prägte – für Frauen damals wie heute ein Skandal.Deborah Nelson spürt in ihren konzentrierten Porträts der Künstlerinnen und Denkerinnen systematisch dem Anstößigen ihres Weltzugangs nach. Jenseits von Leidenseinfühlung und ironischer Coolness bildeten sie eine Ethik ohne Tröstung aus, die auch in unseren Zeiten geforderter Identifikation und abgefragter Identität ihren Stachel behält.Deborah Nelson rekonstruiert eine bislang kaum beachtete Gegenströmung zu den etablierten intellektuellen Reaktionsmustern auf die Verheerungen des 20. Jahrhunderts: eine herausfordernde Kultur-, Gefühls- und Geschlechtergeschichte gegen den Strich, die zeigt, wie begrenzt die emotionalen Spielräume für Frauen waren und sind.
Häftad, Tyska, 2022
275 kr
Skickas inom 3-6 vardagar
Del 70 - Fronesis
Fronesis 70-71. Vänskap
Svenska, 2021
148 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
VÄNSKAP I Fronesis nr 70–71 sätts frågan om vänskap i ett vidare samhälleligt och politiskt sammanhang. Vad vänskap är och vilken roll den spelar varierar ju efter den typ av samhälle som relationen uppstår i. Den amerikanske filosofen Todd May menar att sociala relationer under nyliberalismen tenderar att reduceras till frågan om vilken nytta vi har av varandra, som om vänskap vore en tjänst som köps och säljs. Samtidigt har vänskap en särskild rytm som gör att den faktiskt kan tjäna som en form av motstånd mot ett samhälle som påför relationer en instrumentell marknadslogik. I liknande anda föreslår den franske filosofen Jacques Derrida att vänskap ger en skymt av en annan, ännu icke existerande demokratisk politik. Vänskap, som bygger på frivillighet och ansvarighet i ett samhälle präglat av individualism och kontraktsliknande relationer, pekar hän mot en annorlunda och jämlikare typ av sociala relationer. Den italienska filosofen Adriana Cavarero diskuterar betydelsen av personliga vänskapsband i feministiska medvetandehöjande grupper. En vän gör en annan till ett »berättningsbart själv« genom att tillskriva vännens privata och intima erfarenheter politisk betydelse. Men vänskap kan också ta sig helt andra uttryck. Den amerikanska litteraturvetaren Deborah Nelson visar hur vänskapen mellan författaren Mary McCarthy och den politiska teoretikern Hannah Arendt paradoxalt nog handlade om att odla en viss typ av ensamhet som gjorde dem rustade att vara sina egna i de många politiska kontroverser de var inblandade i. En svår fråga som följer av att jämlikhet och ömsesidighet så ofta framhålls som en förutsättning för vänskap är den om huruvida människor med olika status över huvud taget kan vara vänner. Med utgångspunkt i intervjuer med aktiva i föreningen Vän i Umeå undersöker genusforskaren Hanna Bäckström Olofsson och sociologen Johan Örestig vilka typer av vänskaper som uppstår när nyanlända matchas med etablerade svenskar och hur de ojämlika förutsättningarna påverkar möjligheterna att utveckla nära personliga band. De diskuterar också vad som händer när allt större ansvar för integrationspolitiken läggs över på civilsamhället. Innehåll i Fronesis nr 70–71 (233 sidor): Johan Örestig: Vänskapens olydiga rytm Erik Lindman Mata och Lisa Marainen: Snus & Nejlika Lina Lundström: Inkludering och exkludering i vänskap och politik. Introduktion till Myrebøe och Derrida Synne Myrebøe: Hjärtat som politiskt organ. Martha Nussbaum, vänskap och politik Jacques Derrida: Vänskapens politik Johan Örestig: Vännerna mot världen, för världen. Introduktion till Deborah Nelson och Raymond Williams Deborah Nelson: Mary McCarthy: faktumets estetik Raymond Williams: Bloomsburygruppen som klassfraktion Hanna Bäckström Olofsson: Vänskap och gränser. Introduktion till avsnittets texter Leela Gandhi: Manifest. Antikolonialt tänkande och vänskapens politik Adriana Cavarero: I utkanten av Milano Hanna Bäckström Olofsson och Johan Örestig: På gränsen till vänskap. Ojämlikhetens betydelse i mötet mellan etablerade svenskar och nyanlända Josefin Olsson: Vänskapens (o)möjlighetsvillkor. Introduktion till avsnittets texter Mats Hilte: Moderniteten och den intima vänskapens slut? Cathrine V. Felix: Onlinevänskap: är det verkligen vänskap? Todd May: Vänskap som motstånd Redaktörer: Johan Örestig och Linda Alamaa. Redaktion: Johan Eriksson Thurn och Axel Vikström