YTTRANDEFRIHET
Fronesis nr 78–79 är ett fullspäckat nummer utan döda punkter. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tecknar historien om yttrandefrihetens reglering i Sverige under de senaste tjugo åren – och det är ingen uppmuntrande läsning. Arbetsrättsspecialisten Friedrich Heger skriver om konflikten mellan lojalitetsplikt och kritikrätt i det privata arbetslivet. Vi publicerar den ursprungliga versionen av den skotske upplysningsfilosofen David Humes essä om tryckfriheten. Den amerikanske kulturhistorikern Robert Darnton jämför censurens sätt att fungera i Frankrike fram till 1789 och i Östtyskland fram till 1989. Tidningen Arbetets siste chefredaktör Bo Bernhardsson skriver om den avsomnade A-pressen och frågar sig hur den nuvarande ägarkoncentrationen påverkar möjligheterna till opinionsbildning. Professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Anne Kaun diskuterar den nya digitala halvoffentligheten utifrån den tyske filosofen Jürgen Habermas nya skrift.
Vidare: den ungerska historikern Andrea Petö skriver exklusivt för tidskriften om den avskaffade akademiska friheten i Ungern. Den finländska filosofen Nora Hämäläinen belyser hoten mot forskningens frihet i form av bland annat politiskt styrd finansiering och toppstyrning. Queerteoretikern Jack Halberstam uppfattar triggervarningar som ett sätt att osynliggöra marginaliserade grupper. Översättaren Johanna Hedenberg diskuterar strykning av känsliga ord i äldre texter som ett svek mot verk, författare och läsare. Den politiska filosofen Teresa M. Bejan utreder innebörden av parrhesia och isegoria i antikens Athen och knyter dem till dagens yttrandefrihetsdiskussioner. Och vi publicerar en klassisk text av den tysk-amerikanske sociologen Lewis A. Coser om den politiska eller religiösa sekten, där man inte kan säga någonting alls.
