Ernst Wigforss – författare

Det svenska välfärdssamhälle som byggdes upp under 1900-talet var ett storslaget samhällsexperiment. Det som tidigare i historien setts som ouppnåeliga drömmar blev nu plötsligt verklighet för många. Men sedan en tid tillbaka befinner sig detta samhälle i sönderfall: sociala reformer rullas till­baka, ojämlikheten ökar, massarbetslösheten har blivit en normalitet. Därför blir de texter av Ernst Wigforss som ställts samman i Kan dödläget brytas? inte bara av historiskt intresse. Här blottläggs de ideologiska källorna till de framgångsrika reform­erna. Här finns konkreta förslag att åter föra upp på dagordningen. Här döljer sig också en överraskande modern politisk metod. Målet för Ernst Wigforss var jämlikhet. Vägen dit gick över en fördjupad demokrati. Men frågan om hur det nya samhället skulle­ se ut i detalj lämnades öppen.­ Hans utopi var provisorisk. Och häri ligger­ dess styrka: hans jämlikhetsvision måste i varje tid formuleras på nytt. OM ERNST WIGFORSS Ernst Wigforss föddes 1881 i en hantverkarfamilj. Redan 1908 skrev han en bok om marxismens historiesyn och blev därigenom en man att räkna med i den politiska debatten. 1919 kom han in i riksdagen och 1920 i SAP:s partistyrelse. Sedan verkade han inom parti­ledning, regering och riksdag fram till 1952. ­Under tre perioder var han finansmini­ster, varav den viktigaste perioden ­sträckte sig mellan åren 1936 och 1949. Då blev han måltavla för borgerlighetens hat. I sin fanatiska strävan efter jämlikhet påstods Wigforss ha satt avunden i system. Ernst Wigforss var författare till en mängd böcker och artiklar. Han var verksam fram till 1975 och avled den 2 januari 1977 UR DANIEL SUHONENS FÖRORD Paradoxen är alltså att dagens socialdemokrati befinner sig allt längre från Wigforss idéer och strategier om demokratisk socialism samtidigt som vår tids problem allt mer liknar de som Ernst Wigforss brottades med och sökte lösningar på. Just därför framstår Ernst Wigforss texter idag som så angelägna och aktuella. UR NIKLAS NÅSANDERS INLEDNING Det vilar en tystnad över dagens politiska debatt. Man upptäcker den kanske inte mitt i mediebruset. Där kivas det och vänslas, där prasslas det, putsas och fejas. Där råder det till synes en febril aktivitet. Det är först när man tar ett steg åt sidan som den stora tystnaden blir påtaglig. Ingen talar om vart vi är på väg. Ingen talar om vilka värden vi vill förverkliga eller vilket samhälle vi innerst inne skulle vilja leva i. Det är som om den liberala profetian om historiens slut slagit in och blivit det politiska samtalets grund. Att i detta läge återvända till en av det svenska 1900-talets centrala tänkare är livgivande och lärorikt. Hos Ernst Wigforss finner man det mesta av det som saknas i samtidsdebatten. Där finns visioner och praktisk politik. Där finns förnuft, fantasi, utopi och ett prövande jordnära tänkande som det råder sådan brist på idag.

EGENDOM Utifrån en rad nyskrivna och översatta texter gör vi historiska och samtida nedslag i frågor som rör egendom, egendomsrelationer och äganderätt. Texterna diskuterar egendom i förhållande till bland annat staden, kolonialism, nyliberalism, socialism, jämlikhet, statuspolitik, motstånd, reglering och avreglering. Läsaren får följa med till platser och händelser som haft avgörande betydelse för tillkomsten av dominerande egendomsrelationer eller som visar på viktiga konsekvenser av deras införande. Texterna tar oss bland annat till den athenska demokratin under 500-talet f. Kr., till den haitiska revolutionen i slutet av 1700-talet och till kronotorpen under deras framväxt i Norrland i slutet av 1800-talet. Med inspiration från franciskanermunkarnas kamp mot privategendom i slutet av 1200-talet formulerar den tyske filosofen Daniel Loick ett försvar för rätten att slippa äga. Den amerikanske filosofen George Caffentzis och den italiensk-amerikanska forskaren i politisk teori Silvia Federici skriver om vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att allmänningar ska kunna tjäna som verktyg i kampen för ett antikapitalistiskt samhälle. Statsvetaren Ulrika Waaranperäs visar hur gruvbrytningen i Gállok utanför Jokkmokk och i skånska Hörby och Österlen skapar intressekonflikter och aktualiserar frågor om lokal bestämmanderätt och urfolks rättigheter. Sônia Guajajara beskriver i en intervju hur olika uppfattningar om egendom har krockat i samband med Jair Bolsonaros expansiva jordbrukspolitik i delar av Amazonas regnskogar, som lett till upptrappad förföljelse av folkgruppen Guajajara. Innehåll i Fronesis nr 68–69 (201 sidor): Vanja Carlsson, Maryam Fanni och Carl Wilén: Jämlikhetsbacklash och socialistisk draksådd Leila Brännström: Egendom, reglering och klassmakt, 1920–2020. En kort historia om globalister och den nyliberala marknadsmoralen Anna Kaijser och Carolina Pettersson: Från afternoon tea till koloniala tvångsförflyttningar. Introduktion till avsnittets texter Ulrika Waaranperä: Är mark egendom? Hur gruvfrågan aktualiserar andra markbegrepp Imri Sandström: Skapelsens kr. Carolina Pettersson och Anna Kaijser: Inte en blodsdroppe till. En intervju med Sônia Guajajara Maryam Fanni, Carolina Pettersson och Hannes Rolf: Urbana rörelser mot den globala finanskapitalismen. Introduktion till avsnittets texter Maryam Fanni och Klara Meijer: Skyskrapan som tecken på kris och katastrof Hannes Rolf: Hyresgäster mellan krigen. Organisering under marknadshyrornas tid Dominika V. Polanska: Vems är staden? Husockupationer som ett sätt att ifrågasätta äganderätten George Caffentzis och Silvia Federici: Allmänningar emot och bortom kapitalismen Vanja Carlsson och Tormod Otter Johansen: Inkludering, makt och social förändring. Introduktion till avsnittets texter Ernst Wigforss: Äganderätt och socialism Evelina Johansson Wilén: Statuspolitikens villkor under kapitalistiska egendomsförhållanden Jevgenij Pasjukanis: Varan och subjektet Daniel Loick: Missbruk av egendom Carl Wilén: Jämlikhet i egendomens ruiner. Tre kritiska alternativ Redaktörer: Vanja Carlsson, Maryam Fanni och Carl Wilén. Redaktion: Anna Kaijser, Tormod Otter Johansen, Carolina Pettersson och Hannes Rolf.