Branko Milanovic – författare
255 kr
Skickas
338 kr
Skickas inom 3-6 vardagar
269 kr
Skickas inom 10-15 vardagar
183 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
291 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
254 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
200 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
258 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
327 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
401 kr
Läs direkt efter köp
We are used to thinking about inequality within countries--about rich Americans versus poor Americans, for instance. But what about inequality between all citizens of the world? Worlds Apart addresses just how to measure global inequality among individuals, and shows that inequality is shaped by complex forces often working in different directions. Branko Milanovic, a top World Bank economist, analyzes income distribution worldwide using, for the first time, household survey data from more than 100 countries. He evenhandedly explains the main approaches to the problem, offers a more accurate way of measuring inequality among individuals, and discusses the relevant policies of first-world countries and nongovernmental organizations. Inequality has increased between nations over the last half century (richer countries have generally grown faster than poorer countries). And yet the two most populous nations, China and India, have also grown fast. But over the past two decades inequality within countries has increased. As complex as reconciling these three data trends may be, it is clear: the inequality between the world''s individuals is staggering. At the turn of the twenty-first century, the richest 5 percent of people receive one-third of total global income, as much as the poorest 80 percent. While a few poor countries are catching up with the rich world, the differences between the richest and poorest individuals around the globe are huge and likely growing.
330 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
254 kr
Skickas
161 kr
Läs direkt efter köp
146 kr
Kommande
168 kr
Lyssna direkt efter köp
Globalization and Inequality
5 109 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
275 kr
Skickas inom 3-6 vardagar
187 kr
Skickas inom 3-6 vardagar
354 kr
Skickas inom 3-6 vardagar
243 kr
Skickas
139 kr
Skickas
Samhällskriser som pandemin, inflationschocker, en alltmer ansträngd välfärd och geopolitiska spänningar har under de senaste åren omförhandlat relationen mellan staten och andra samhällsaktörer.
Nyliberalismen ifrågasätts och statliga interventioner ökar, men inte genom utbyggd välfärd. I stället växer den repressiva statsapparaten och satsningar på försvar, polis och gränskontroll expanderar snabbt. Globaliseringens tillbakagång och stormakters omfattande stöd till inhemska företag markerar samtidigt nationalstatens återkomst. Internationella institutioner som FN och WTO försvagas, medan tech- och finanssektorns politiska inflytande snarare har stärkts.
Dagens politiska konflikter handlar därför allt mindre om valet mellan offentligt och privat. I stället har motsättningarna flyttat in i staten själv: det råder bred samsyn om att staten bör spela en stark roll, men oenighet om vad denna roll ska innebära. Frågan är inte längre om staten ska vara stark, utan hur.
I Fronesis nummer 90–91 riktas blicken mot denna utveckling och mot de motsägelsefulla riktningar den tar. Statens förändrade roller undersöks ur två övergripande perspektiv. Det ena rör statens kapacitet att organisera, kontrollera och forma vardagslivet. Det andra gäller statens natur och relation till kapitalismen.
Sedan den globala finanskrisen 2008 har intresset för statens roll, kapacitet och begränsningar vuxit inom såväl samhällsdebatt som forskning. Med detta nummer vill Fronesis bidra till den pågående renässansen för diskussioner om staten och kapitalet genom texter som ur historiska och samtida perspektiv utforskar statens räckvidd, dess gränser och dess relation till ekonomi, lag och folk.
Den serbisk-amerikanske ekonomen Branko Milanovic analyserar övergången från nyliberal globalisering till en mer merkantilistisk världsordning. De amerikanska statsvetarna Margaret Pearson, Meg Rithmire och Kellee S. Tsai undersöker Kinas politiska ekonomi som en auktoritär form av statskapitalism. Förvaltningsforskaren Andreas Asplén Lundstedt analyserar folkbokföringens historia som både välfärdsinstrument och kontrollverktyg i den moderna staten. Genusvetaren Evelina Johansson Wilén undersöker hur samtidens debatt om låga födelsetal präglas av moral, skuld och politiska konflikter kring reproduktion. Juristen Hugo Lundberg diskuterar staten som en historiskt specifik form för kapitalismens sociala relationer.
I numret medverkar även James C. Scott, Mikael Omstedt, Ilias Alami, Adam D. Dixon, Vanja Carlsson och Philip Abrams.
300 kr
Tillfälligt slut