Förlossningsvård

Boken beskriver de reproduktiva organens anatomi och fysiologi samt de tillstånd och sjukdomar som kan drabba dessa. Den skildrar även graviditet och förlossning, omvårdnaden av mamma och barn samt amning och bröstkomplikationer. Den tar också upp reproduktiv och sexuell hälsa, hbtqi-frågor, våld och våldsutsatthet i relation till reproduktiv och sexuell hälsa samt kvinnlig könsstympning.

Målgruppen är i första hand studenter på sjuksköterskeprogrammet, varför boken inleds med en översikt över sjuksköterskans kompetensbehov och ansvarsområden inom området. Boken är även lämplig för annan vårdpersonal som arbetar inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa.

FörfattarnaBeata Molin är barnmorska, leg. farmaceut och med. dr vid Karolinska institutet. Hennes forskning fokuserar på långvarig smärta relaterad till graviditet och förlossning. Hon har mångårig erfarenhet av undervisning på både grund- och avancerad nivå och arbetar för närvarande som lektor på Röda korsets högskola.

Gynekologi är leg. sjuksköterska och leg. barnmorska med närmare 40 års klinisk erfarenhet samt med. dr vid Karolinska institutet. Hennes forskningsområde är smärta i samband med elektivt kejsarsnitt samt infertilitet och pedagogik. Hon är lektor på Sophiahemmet högskola där hon under lång tid har undervisat i bland annat gynekologi och obstetrik.

Bok om fosterövervakning – ett värdefullt stöd i den kliniska vardagen.

Den här boken går igenom när och i vilken omfattning fostret bör övervakas under förlossningen. Författarna utgår från olika omständigheter och redogör för åtgärder att vid påverkan på förlossningsförloppet och på fostret till följd av komplikationer som till exempel värksvaghet, feber hos den födande, blödning och mekonium i fostervattnet. Med tydliga exempel, figurer och konkreta råd blir boken ett värdefullt stöd i den kliniska vardagen.

Syftet med fosterövervakning under förlossning är att tidigt upptäcka tecken på syrebrist hos fostret. Därmed är det möjligt att förebygga syrebrist av så allvarligt slag att den leder till risk för att barnet får kvarstående neurologiska skador eller i värsta fall inte överlever.

Kardiotokografi (CTG) är tillsammans med intermittent auskulation den vanligaste fosterövervakningsmetoden under förlossning. För att förstå det hjärtfrekvensmönster ett foster uppvisar och göra rätt bedömning i varje enskilt fall behövs kunskap om fostrets fysiologi, de fyra parametrarna av fosterhjärtfrekvensen och livmoderkontraktioners effekt på syretillgången till fostret.

Boken vänder sig till barnmorskestudenter och ST-läkare i obstetrik och gynekologi men kan också läsas med behållning av barnmorskor och obstetriker som vill färska upp sin kunskap inom CTG-området.

Författare är Malin Holzmann, docent och överläkare i obstetrik och disputerad inom området CTG och laktatkoncentration hos foster, och Maria Jonsson, professor och överläkare i obstetrik och disputerad inom området värkstimulering och fosterasfyxi under förlossning. Båda har deltagit i det nationella arbetet med 2016/2019 års reviderade CTG-klassificering.

Rättelse s. 99: I sista stycket i avsnittet Abnormt kontraktionsmönster står följande att läsa: "Om däremot oxytocinstimulering leder till fler än tio värkar per tio minuter ska infusionstakten sänkas eller pausas." Det korrekta är fem värkar per tio minuter vilket också framgår tidigare i avsnittet.

Svensk förlossningsvård är i kris och runtom i landet betalar födande kvinn­or priset med sina kroppar. Onödiga interventioner har blivit rutin när budget- och effekt­iv­iserings­krav ska mötas. Samtidigt, eller kanske just därför, råder en tystnads­kultur. En utbredd konsensus om att det är bäst att hålla tyst om sina negativa, ofta livsomvälvande, upplevelser för att inte skrämma andra. Även kvinnor som söker alternativa vägar som hemförlossning skammas till tystnad av såväl vårdpersonal som av ledar­skribenter. Deras positiva upplevelser och den vetenskap och statistik som stödjer deras val ska gömmas och glömmas. Idén om att kvinnor inte klarar av att fatta informerade beslut är en av patriarkatets äldsta. Men nu är det dags att ta bladet från munnen, det är dags för revolution i BB-fabriken!

Maria Bengtsson och Kristina Turner har skrivit en heltäckande genomgång av förlossningsvårdens brister och fallgropar och ger handfasta instruktioner på hur du kan ta tillbaka makten över din kropp och föda friskt i ett sjukt system. Det här är en mångfacetterad guide genom misogyna snår som innehåller information, vägledning och fakta, men inte några pekpinnar. I grund och botten är det du själv som är experten på din egen kropp och din bebis.

”Sannerligen pågår det ett krig om kvinnokroppen och sannerligen är förlossningsvården av i dag byggd på fundamentalt fel grund. Denna bok synliggör allt detta. In i minsta detalj får vi som läsare kännas vid det som många av oss kanske anar någonstans inuti, men som många inte orkat eller vågat titta på, inte kunnat sätta ord på eller ens varit i närheten av att ha förstått.”

– Kajsa Åkesdotter, barnmorska

”Bengtsson och Turner säger det som ingen annan vågar säga lika klart och tydligt, men som många vet. Det är alldeles nödvändigt att vi drar fram och avtäcker den misogyni som finns inbakad i det system som dagens förlossningsvård bygger på. Innehållet i den här boken är anledningen till att jag inte arbetar som barnmorska inom förlossningsvården idag.”

– Märta Cullhed Engblom, barnmorska

När filmproducenten Kerstin Übelacker födde sitt första barn vändes tillvaron upp och ner. Istället för bebislycka väntade utmattning och mörker. Efter en lång återhämtning kvarstod frågor och tvivel. Kunde hon själv ha gjort något annorlunda för att må bättre? Varför hade hon en gnagande känsla av att vården kunde ha gjort mer?För att förstå sina egna upplevelser bestämmer hon sig för att ta reda på mer om det tillstånd som drabbar upp till en femtedel av alla födande kvinnor i Sverige. Varför är förlossningsdepression så vanligt, varför finns det så lite hjälp att få och vad kan vi göra åt det?

Mamma i mörker och ljus är en personlig berättelse om vägen tillbaka till livet och samtidigt en uppgörelse med seglivade myter om kvinnors hälsa. För att säkra en god vård åt alla måste vi först göra upp med dess blinda fläckar.

Gudrun Abascal har hjälpt mängder av kvinnor att hitta kraften att föda och varit med då deras barn kommit till världen. Med sin långa erfarenhet som barnmorska har hon upplevt det mesta i förlossningsrummet – ingen förlossning är den andra lik – och hon har sett trender, hierarkier och medicinsk praxis skifta genom åren. Hela tiden har hon kämpat för kvinnornas rätt att få föda på det sätt som de själva önskar och för att förlossningen ska bli en bra start på föräldraskapet.

I Mitt liv som barnmorska berättar hon med hjälp av medförfattaren Carolina Setterwall om yrkesvalet som blev en identitet och om sin livslånga strävan efter att förbättra svensk förlossningsvård.

  "Årets bästa reportagebok kan bli en historisk vändpunkt" Aftonbladet

  "En kris för jämställdheten och ett tecken på seglivade patriarkala strukturer" Expressen

  "Inte en dag för tidigt" Journalisten

  "Boken är den första i sitt slag (...) tar upp en efterlängtad plats som en beskrivning av kvinnors villkor, i Sverige, i dag" Göteborgs-Posten

  "Berättelserna finns, genom Lisa Bjurwalds gedigna arbete har de nu också fogats in i en journalistisk granskning som lämnar en både förtvivlad, förbluffad och ursinnig men också med samma förlösande hopp som när metoo sprängde sig lös." Västerbottens-Kuriren

  "En granskning som framkallar förlossningssmärtor" Hela Hälsingland

Den första djupgående granskningen av krisen i svensk förlossningsvård  

Gravida som tvingas föda i snödrivor längs norrländska landsvägar. Spädbarn och mödrar som skadas vid kaotiska förlossningar. Vårdpersonal som gång på gång slår larm om patientsäkerheten utan att något händer.   

Hur kunde det gå så fel och hur kan det största som sker i människans liv värderas så lågt?

I BB-krisen sveket vid livets börjansöker journalisten och författaren Lisa Bjurwald svaren. I denna unika granskning intervjuas mödrar, barnmorskor, läkare, psykologer och politiker från hela Sverige. Bilden är tydlig: Det handlar inte om en tillfällig kris, utan om ett permanent nödläge. Spädbarn dör eller hjärnskadas för livet och berättigad oro viftas bort som sjuklig fobi. Kvinnor utsätts för övergreppsliknande, ifrågasatta metoder och får sina kroppar förstörda. Utan chans till upprättelse, och utan att deras skador förs in i statistiken.    BB-krisenavtäcker en verklighet som är värre än vad som hittills varit känt. Men boken är också berättelsen om ett folkligt uppror och en skarp appell för hur förlossningsvården måste förändras.

  "Årets bästa reportagebok kan bli en historisk vändpunkt" Aftonbladet

  "En kris för jämställdheten och ett tecken på seglivade patriarkala strukturer" Expressen

  "Inte en dag för tidigt" Journalisten

  "Boken är den första i sitt slag (...) tar upp en efterlängtad plats som en beskrivning av kvinnors villkor, i Sverige, i dag" Göteborgs-Posten

  "Berättelserna finns, genom Lisa Bjurwalds gedigna arbete har de nu också fogats in i en journalistisk granskning som lämnar en både förtvivlad, förbluffad och ursinnig men också med samma förlösande hopp som när metoo sprängde sig lös." Västerbottens-Kuriren

  "En granskning som framkallar förlossningssmärtor" Hela Hälsingland

Den första djupgående granskningen av krisen i svensk förlossningsvård

Gravida som tvingas föda i snödrivor längs norrländska landsvägar. Spädbarn och mödrar som skadas vid kaotiska förlossningar. Vårdpersonal som gång på gång slår larm om patientsäkerheten utan att något händer.

Hur kunde det gå så fel och hur kan det största som sker i människans liv värderas så lågt?

I BB-krisen sveket vid livets börjansöker journalisten och författaren Lisa Bjurwald svaren. I denna unika granskning intervjuas mödrar, barnmorskor, läkare, psykologer och politiker från hela Sverige. Bilden är tydlig: Det handlar inte om en tillfällig kris, utan om ett permanent nödläge. Spädbarn dör eller hjärnskadas för livet och berättigad oro viftas bort som sjuklig fobi. Kvinnor utsätts för övergreppsliknande, ifrågasatta metoder och får sina kroppar förstörda. Utan chans till upprättelse, och utan att deras skador förs in i statistiken.

BB-krisenavtäcker en verklighet som är värre än vad som hittills varit känt. Men boken är också berättelsen om ett folkligt uppror och en skarp appell för hur förlossningsvården måste förändras.

I flera länder är det vanligt att en och samma barnmorska eller en grupp av barnmorskor ombesörjer vården för och följer kvinnor under graviditet, förlossning och den första tiden efter barnets födelse. I Sverige är vården mer fragmenterad, med god kontinuitet under graviditeten där kvinnor oftast träffar samma barnmorska vid besöken. När det är dags att föda träffar kvinnan oftast en eller flera okända barnmorskor. Vården efter förlossning är oftast kort och uppföljning ser olika ut i landet.

På senare år har olika initiativ för att öka graden av kontinuitet genom vårdkedjan startats i Sverige. Vissa projekt riktar sig främst till förlossningsrädda kvinnor, andra projekt bjuder in alla kvinnor. Ofta är forskning knutet till projekten.

I den här boken förmedlas erfarenheter och resultat från olika forskningsprojekt, men boken ger även tips hur en kan gå tillväga för att initiera och arbeta i kontinuitetsbaserade vårdmodeller, beroende på lokala förutsättningar.

Boken baseras på erfarenheter av vårdmodeller med barnmorskekontinuitet, från en barnmorskemottagning i en större stad, från samtalsverksamhet för förlossningsrädsla vid tre sjukhus, och från ett projekt som startade efter att förlossningsavdelning stängts ner i en mindre stad i norra Sverige.

Förlossningsrädsla är vanligt förekommande bland gravida kvinnor och ses även bland en del partners. Förekomst av rädsla beror på hur den definieras och mäts. Förlossningsrädsla kan påverka livet på olika sätt och är ofta en konsekvens av en negativ förlossningsupplevelse och resulterar ibland i önskemål om kejsarsnitt.

Barnmorskan som kvinnan träffar inom mödrahälsovården är ofta den som uppmärksammar förlossningsrädsla. Detta kan ske genom samtal eller genom ett screeningförfarande där oro och rädsla mäts. Barnmorskan på mottagningen kan hjälpa kvinnan vidare om rädslan är svår.

Vid samtliga förlossningssjukhus i Sverige erbjuds samtalsstöd med barnmorska. Kvinnor är oftast nöjda med samtalsstödet och uppger att rädslan avtar, men få studier har visat några effekter när det gäller nedgång av andelen kejsarsnitt efter genomgånget samtalsstöd. Om kvinnan har en svårare problematik kopplas ofta psykolog in. Om det finns önskemål om kejsarsnitt på grund av förlossningsrädsla får kvinnan träffa en förlossningsläkare för diskussion kring förlossningssätt.

På senare år har olika förslag till behandlingar för förlossningsrädsla provats. Kognitiv beteendeterapi, psykoedukation, krisorienterad terapi och vårdmodeller med barnmorskekontinuitet är några alternativ.

I den här boken förmedlas erfarenheter och resultat från internationell och nationell forskning. Boken beskriver även upplevelser bland kvinnor som fått behandling av förlossningsrädsla samt erfarenheter bland olika professioner som arbetar med förlossningsrädsla. En gemensam nämnare är vikten av att LYSSNA på det kvinnan vill förmedla.

Mina barns mödrar är en varm och annorlunda skildring av svensk nutidshistoria som lyfter fram röster som vanligtvis ignoreras eller hamnar i skymundan. Katarina Svensson Flood har intervjuat kvinnor ur den egna släkten födda mellan 1925-1990 och skapat ett unikt tidsdokument som redogör för livet i Sverige de senaste 100 åren. Fokuset ligger på kvinnornas upplevelser av menstruation, graviditet, förlossning och föräldraskap och genom deras vittnesmål får vi ta del av hjärtskärande livsöden, vardagsutmaningar och hur mödraskapet, förväntningar och normer påverkas av tiden de lever i. Berättelserna kontextualiserar också Svensson Floods egna upplevelser när hon naket och öppenhjärtigt redogör för sina tre egna graviditeter och förlossningar.

Genom berättelserna i Mina barns mödrar får vi se hur det svenska folkhemmet och den moderna förlossningsvården växer fram och hur politiska beslut, kulturella skiftningar och teknisk utveckling påverkar människor i praktiken. Bokens unika infallsvinkel ger en bredare förståelse av vår samtid och lämnar ingen oberörd.

Katarina Svensson Flood är författare, föreläsare och barnmorska med flera års erfarenhet av att arbeta på ungdoms- och barnmorskemottagning. Hon har beskrivits som en av landets kändaste barnmorskor efter att hon slog larm om porrens negativa påverkan på ungas syn på sex och relationer, något som uppmärksammades stort i media under hösten 2020. 2021 var hon en av författarna bakom antologin ”Stora porrboken” och senare samma år belönades hon med ett stipendium för sitt engagemang i frågor rörande kvinnors rätt i samhället.