Maria Bühler – författare

Om Extrem kravkänslighet, PDAExtrem kravkänslighet, eller på engelska pathological demand avoidance – PDA, innebär att ett barn reagerar med utbrott och ångest på allt som ens påminner om ett krav. Det kan handla om att bryta ihop vid beröm och uppskattning (”Vad fint du ritat!”) eftersom det uppfattas som press, eller att barnet låser sig när kroppen kräver mat vid hunger. Föräldrar, pedagoger och andra i omgivningen lirkar, hamnar i konflikter och står handfallna – medan barnet lider.

PDA är ett relativt nytt begrepp, ofta kopplat till autism. Extrem kravkänslighet, PDA förklarar vad PDA är och hur det kan yttra sig. Framför allt får du strategier för hur du kan bemöta och stötta barn med extrem kravkänslighet.

Genom föräldrars erfarenheter och insikter från forskare och yrkesverksamma ges en mångsidig bild av hur förståelse och rätt förhållningssätt kan göra stor skillnad. Det är en praktisk och hoppfull vägledning för alla som möter barn med PDA – i hemmet, skolan eller vården. Även vuxna personer som känner igen sig i PDA kan ha stor nytta av boken.

”Att göra en rolig utflykt innebar inga större problem – men att sätta på sig jackan i december var helt omöjligt. Vi provade bildscheman för att göra vardagen tydligare men tyckte mest att han blev arg. Vissa saker skulle vara samma, samma, varje dag – andra rutiner satte sig aldrig. Ibland verkade förutsägbarheten i sig skapa problem. Min man var följsam och jag konsekvent – ofta fungerade hans sätt bättre men ibland var konsekvent bemötande det enda som höll i längden. Undantag blev gärna en ny regel i vår sons huvud. Tog vi den enkla vägen ett par gånger för mycket, var det omöjlig att komma tillbaka till den svårare igen.”Utdrag ur boken, om Julia Esters egna erfarenheter av en son med PDA.

Sagt om boken:”Boken är mycket bra, pedagogisk, lättillgänglig och fyller väl sitt syfte. I boken finns också många tips och förslag till anpassningar och knep för att sänka kravnivåer och underlätta vardagen. Boken vänder sig framförallt till föräldrar och andra som lever nära barn med PDA. Bra innehålls- och referenslista.”Therese Nordholm, BTJ-häftet nr 8, 2026

Många med autism beskriver att möten med vårdpersonal går snett – att de inte känner sig tagna på allvar, inte fick fram det de ville eller inte riktigt förstod vad personalen sa. Det vill den här boken ändra på.

Man pratar ofta om att individer med autism kan ha svårt att kommunicera och att förstå människor utan autismdiagnos (neurotypiker). Men neurotypiker kan ha lika svårt att förstå autister. Eftersom svårigheterna går åt båda hållen behöver vårdpersonal som är neurotypiker anpassa sitt beteende och bemötande, så att patienter med autism får en bra vård.

Att möta autister i vården ger gedigen förståelse för autism och presenterar konkreta råd och tips om hur personal och hela mottagningar kan skapa bättre förutsättningar för goda möten – och därmed mer jämlik vård. Innehållet bygger på forskning, erfarenheter från klinisk praktik samt intervjuer med både autister (i rollen som patienter) och professionella inom vården (som ofta, men inte alltid är neurotypiker).

Boken riktar sig till dig som är neurotypiker och jobbar inom hälso- och sjukvård, men även inom omsorg, elevhälsa och liknande verksamheter, som kurator, sjuksköterska, undersköterska, mentalskötare, logoped, arbetsterapeut, fysioterapeut, läkare, tandläkare eller psykolog. Som autist kan du redan mycket inom området, men boken kan förhoppningsvis bidra med nya insikter även till dig.

”Jag upplever att vissa kollegor säger att de kan npf, men att de i själva verket inte har så djupgående erfarenheter. Psykologer lutar sig gärna mot teorier och metoder, och jag är rädd för att vi blir lite för metodtunga. Psykologerna måste förstå och kunna npf på djupet, inte bara ha läst kriterierna och luta sig mot metoderna.”

Läs Psykologtidningens porträtt av Maria Bühler och Att möta autister i vården här.

Sagt om boken:

”Boken är väl strukturerad, pedagogiskt upplagd och försedd med fylliga fallbeskrivningar inte minst vad gäller mötet mel­lan autister och vården. Boken skulle kunna vara av intresse inte bara för vårdpersonal utan även för var och en som är intresserad av att bättre förstå autister och sig själv i relation till dem.” Björn Wrangsjö, Svensk psykiatri, mars 2025

”Texten är väl underbyggd med referenser samt citat från intervjuer med patienter och vårdpersonal. Boken ger många konkreta råd kring hur vårdpersonal kan arbeta för bättre förutsättningar för autister som söker vård, och riktar sig till vårdpersonal men är även relevant för specialpedagoger eller annan personal inom skolans elevhälsa, samt ytterligare personer som möter människor inom autismspektrat.”Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 5, 2024

Många med autism beskriver att möten med vårdpersonal går snett – att de inte känner sig tagna på allvar, inte fick fram det de ville eller inte riktigt förstod vad personalen sa. Det vill den här boken ändra på.

Man pratar ofta om att individer med autism kan ha svårt att kommunicera och att förstå människor utan autismdiagnos (neurotypiker). Men neurotypiker kan ha lika svårt att förstå autister. Eftersom svårigheterna går åt båda hållen behöver vårdpersonal som är neurotypiker anpassa sitt beteende och bemötande, så att patienter med autism får en bra vård.

Att möta autister i vården ger gedigen förståelse för autism och presenterar konkreta råd och tips om hur personal och hela mottagningar kan skapa bättre förutsättningar för goda möten – och därmed mer jämlik vård. Innehållet bygger på forskning, erfarenheter från klinisk praktik samt intervjuer med både autister (i rollen som patienter) och professionella inom vården (som ofta, men inte alltid är neurotypiker).

Boken riktar sig till dig som är neurotypiker och jobbar inom hälso- och sjukvård, men även inom omsorg, elevhälsa och liknande verksamheter, som kurator, sjuksköterska, undersköterska, mentalskötare, logoped, arbetsterapeut, fysioterapeut, läkare, tandläkare eller psykolog. Som autist kan du redan mycket inom området, men boken kan förhoppningsvis bidra med nya insikter även till dig.

”Jag upplever att vissa kollegor säger att de kan npf, men att de i själva verket inte har så djupgående erfarenheter. Psykologer lutar sig gärna mot teorier och metoder, och jag är rädd för att vi blir lite för metodtunga. Psykologerna måste förstå och kunna npf på djupet, inte bara ha läst kriterierna och luta sig mot metoderna.”

Läs Psykologtidningens porträtt av Maria Bühler och Att möta autister i vården här.

Sagt om boken:

”Boken är väl strukturerad, pedagogiskt upplagd och försedd med fylliga fallbeskrivningar inte minst vad gäller mötet mel­lan autister och vården. Boken skulle kunna vara av intresse inte bara för vårdpersonal utan även för var och en som är intresserad av att bättre förstå autister och sig själv i relation till dem.” Björn Wrangsjö, Svensk psykiatri, mars 2025

”Texten är väl underbyggd med referenser samt citat från intervjuer med patienter och vårdpersonal. Boken ger många konkreta råd kring hur vårdpersonal kan arbeta för bättre förutsättningar för autister som söker vård, och riktar sig till vårdpersonal men är även relevant för specialpedagoger eller annan personal inom skolans elevhälsa, samt ytterligare personer som möter människor inom autismspektrat.”Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 5, 2024

Pathological demand avoidance, PDA, kallas på svenska ofta för extrem kravkänslighet. Det innebär att ett barn reagerar med utbrott och ångest på allt som liknar krav – och som omgivningen inte ens förstår är kravfyllt. Det kan handla om att bryta ihop vid beröm och uppskattning (”Vad fint du ritat”) eftersom det uppfattas som press, eller att få låsningar när ens egen kropp begär saker som att gå på toa eller äta. Barnet lider och föräldrar, pedagoger eller andra i omgivningen står ofta handfallna.Extrem kravkänslighet, PDA – att förstå och hjälpa ger en introducerande orientering i vad PDA är och hur det kan yttra sig. Inte minst får du strategier för hur du kan bemöta och stötta barn med extrem kravkänslighet. Genom föräldrars erfarenheter och insikter från forskare och yrkesverksamma ges en mångsidig bild av hur förståelse och rätt förhållningssätt kan göra stor skillnad.Eftersom det ännu saknas etablerade behandlingsmetoder bygger boken på erfarenheter från både professionella och föräldrar. Det är en praktisk och hoppfull vägledning för alla som möter barn med PDA – i hemmet, skolan eller vården. Även vuxna personer som känner igen sig i PDA-begreppet har nytta av innehållet.