Så länge människan har skrivit har hon också läst. Men vilka olika sorters läsning finns det och hur har läsningen förändrats genom tiderna? Hur påverkas det litterära läsandet av den digitala verklighet som vi nu lever i, där ett oändligt flöde av underhållning ständigt pockar på vår uppmärksamhet i de digitala enheter vi bär runt på?

Antologin Människan och läsandet ser närmare på dessa och andra frågor kring läsning ur olika perspektiv. I bokens tre partier Tecken, skrift, läsande , Heliga böcker samt Läsande och tolkning finns en samling tankeväckande essäer med hög aktualitet. Vi får läsa om de äldsta skriftsystemen och skriftens betydelse; det handlar bland annat om läsandet som medskapande aktivitet, om kanon, om Litteraturbanken som klassikerprojekt och om läsning som vetenskaplig och kritisk profession. Joel Halldorf skriver om bibelläsning och dess betydelse för politik, kultur och etik i Sverige, Rebecka Kärde tittar på kritikerns roll som läsare och Kristoffer Leandoer ställer frågan om huruvida litteraturen är en existensform.

Som beteckning på sångare och diktare valde antikens greker en gång en term som normalt betydde "hantverkare" eller "producent". Termen var poietes, "poet". Varför just detta ord? På den frågan söker den här studien ett svar. Den börjar hos Homeros, som inte känner till några "poeter". Den homeriske barden är inte upphovsman till sin egen dikt, han kanaliserar bara Sånggudinnans tal. Men samhället där barden sjunger genomgår omvälvande förändringar. I det arkaiska Grekland tar en sorts sekulariseringsprocess vid, betingad inte minst av den nya skriftteknologins kapacitet att omvandla sången till texter som kan studeras, diskuteras, kritiseras och behandlas som hantverksprodukter bland andra. Ur dessa förändringar träder med tiden en ny form av diktare fram; i studiens bortre ände står körlyrikern, han som självmedvetet presenterar sin egen sång som en bytesvara och sig själv som dess kunnige framställare och producent. Den första "poeten" och den första "poetiken" är ett faktum.

-------------------------------------------------------------------------- 

Dikten och hantverket lades ursprungligen fram på franska 1976 som doktorsavhandling i klassisk filologi vid Lunds universitet, under titeln La parole et le marbre. Boken har fått stort internationellt genomslag och är ett idag ofta citerat standardverk, läst både i och utanför sitt eget fält. Nu föreligger denna banbrytande studie av "poetens genealogi" på svenska, i översättning och bearbetning av författaren själv.

Bland grekernas metaforer för den alfabetiska skriften hittar man de "myrstigar" som läsaren av den här boken inbjuds att följa. Bokstäverna som löper över boksidan blir med en annan metafor till "hjulspår": att läsa innebär att färdas i de spår som skrivarens vagn lämnat efter sig. För grekerna är läsandet liktydigt med att man slaviskt följer någon i spåren. Denna underkastelse ställer dem inför ett problem som Sokrates tycks vara den förste att lösa - när han vägrar att bli skrivarens instrument och istället konstituerar sig som kritiskt läsande subjekt.

Jesper Svenbro är född 1944 i Landskrona och debuterade 1966 med diktsamlingen Det är i dag det sker. Sedan 1973 har han varit bosatt omväxlande i Italien och Frankrike. 2006 valdes han in i Svenska Akadmien. Myrstigar publicerades första gången 1999.

Jesper Svenbros nya essäsamling "Ögonen våra målare och andra tankeexperiment" är egentligen flera böcker i en. Det centrala partiet tar avstamp i försokratikern Empedokles teori om den visuella perceptionen, tankar som föregriper vår tids syn på seendet eller läsandet som en medskapande handling. Därtill består boken av tematiskt varierade texter om konst, estetik och inte minst poesi; här finns essäer om den dokumentära poesins problem samt en rad porträtt av den svenska poesins portalfigurer.

”Från husarresten” var Jesper Svenbros sarkastiska namn på den mapp som ligger bakom hans nya diktsamling. För att göra det bästa möjliga av instängdheten under pandemin hade han börjat skriva vad han kallade lyriska tankedikter. De blev till slut 30 stycken, som till två tredjedelar använder Hölderlins favoritriff, den alkaiska strofen, uppkallad efter den med Sapfo samtida lyriske tankediktaren Alkaios.

Drakabygget var situationisternas högborg i norra Skåne under 50- och 60-talen. Om det ungefär samtida filosofkollektivet ”Ekeby trafikförening” i Boserup har Jesper Svenbro skrivit en diktsamling som i ett igenkännligt skånskt landskap strax öster om Helsingborg iscensätter den försokratiska filosofin representerad av bland andra filosofen som gett namn åt Pythagoras’ sats och hans vita labradortik Psykhḗ, liksom av zenbuddhisten Zenon, bågskytt och paradoxmakare, och av tvärviggen Herakleitos, som på kungligt manér tar emot en ström av besökare vid sin kosmiska Eld intill bäcken i Boserup. Alltmedan Selma Lagerlöf förbereder romanen om hur hon i en tidigare inkarnation var en av de sjutton kvinnliga pythagoréerna på Sicilien. Ett länge förberett men oväntat kapitel öppnar sig därmed i Jesper Svenbros sedan 1993 pågående lyriska självbiografi.

"Blått var havet, dess skum bröts till ett smil,oemotståndligt och kilometerbrett i det långgrunda vattnet,avsevärt varmare än badvaktens 17 grader.Och långt långt där ute gick en simmare upp till ytan,blåste ur sin snorkel och såg i cyklopögatmyllret av mänskor inne kring kiosken, –innan han på nytt dök ner i sin vattenvärldmed krabbor, flundror, sjöstjärnor, tångruskoroch sandens hejdade vågspel på bottnen –likt ett ofantligt fingeravtryck i dess djup."

Jesper Svenbro, född 1944 och bosatt i Frankrike, är lyriker och klassiker med litteraturvetenskaplig inriktning. Som lyriker odlade Svenbro i sina första samlingar en intellektuell och lärd metapoesi. I Blått från 1994 bryter ett mer personligt och självbiografiskt tilltal igenom.

En dikt om Europa

Den gröna våren slår upp sina fönster

och ropar hallå över kullarna.

Det är grönt i Europa.

Gardinerna fladdrar.

Trafiken blänker i Tyskland.

Den gröna våren slår upp sina fönster,

slår benen i vädret och vips! över taken.

Golfströmmen lovar oss sommar.

Fruktträden blommar i Belgien.

De ljumma sommarregnen drar in

i vår gröna verkstad, Europa.

Jesper Svenbro, född 1944 och bosatt i Frankrike, är lyriker och klassiker med litteraturvetenskaplig inriktning. Han är fil. dr. i grekiska på en avhandling om grekisk poetik med titeln La parole et le marbre och debuterade som 22-åring med diktsamlingen Det är i dag det sker. Där finns stämningsbilder från Norrland men också en påtagligt europeisk ton som går igen i senare böcker.

"Vinden är skarp. I varje tänkbar riktning

slipar den substantiven

vars innebörd är geologiskt given,

bestämd av språkets riktning."

Jesper Svenbro är född 1944 i Landskrona och debuterade 1966 med diktsamlingen Det är i dag det sker. Sedan 1973 har han varit bosatt omväxlande i Italien och Frankrike. 2006 valdes han in i Svenska Akademien. Element till en kosmologi och andra dikter publicerades första gången 1979.

Men sij! En ny figur medh wingar pryddmedh tijdenHär kommer fram igen.

Så skriver Stiernhielm i det svenska språkets första sonett, tryckt 1644, och det är dess "figur" som står i centrum för essäerna i Fjärilslära. Underförstått: dess retoriska figur, även om sonettens silkesfjäril finns avbildad på bokens omslag. Essäerna handlar nämligen alla på ett eller annat sätt om hur skrivandet eller läsandet figurligt iscensätts i den text som författaren skriver eller läsaren läser, inte bara i Stiernhielms dikt utan också t.ex. i Göran Printz-Påhlsons "Houdini" eller Platons Charmides. Till skillnad från sin föregångare Myrstigar (1999) har den nya essäsamlingen med andra ord sprängt den "antika" ramen för att öppna sig mot svensk poesi från barock och modernism.

"I motsats till vad man hävdat på finsmakarhållblev pastöriseringen inte slutet för Herdediktenutan i stället en vändpunkt för all ostframställningeftersom den tillåter oss att använda de bakterier vi önskarnär det lyriska flödet ska koagulera till dikt."

Jesper Svenbro, född 1944 och bosatt i Frankrike, är lyriker och klassiker med litteraturvetenskaplig inriktning. Som lyriker odlade Svenbro i sina första samlingar en intellektuell och lärd metapoesi. Diktsamlingen Hermes kofösare utkom för första gången 1991.

I början på 70-talet kommer forskaramanuensen Jesper Svenbro över ett grekiskt manuskript av konstnären Carl Fredrik Hill. Först nu har han lyckats ge det en mening. Om den bravaden och om Hills sista tid i Lund i början på 1900-talet – och Svenbros eget lundensiska 70-tal – handlar denna kombination av minnesteckning och bidrag till Svenbros pågående lyriska självbiografi, som inleddes med Blått 1994.

Det nya bidraget till Jesper Svenbros pågående lyriska självbiografi handlar om hans muser - farmor, mor, hustru och Sapfo. Till slut uppträder Tomas Tranströmer i en Hitchcockfilm; ertappad i amerikansk kostym tillrättavisas han av den svenska vänstern.

"Modern konst!En gås står bredvid en tvåhjulig gammal kärrapå gårdsplanen framför huset,taket tycks delvis ha fallit inoch utgörs av skiftande mossgröna plan. rakt fram, i mitten av bilden,en port med två tillsutna dörrhalvor./.../Det som vi båda under hela vår uppväxthade uppfattat som en logdörr,tillstängd och närmast slarvigt vitmålad upptill,var i själva verket en genomfart;den vita färgen var himlens."

Ett stycke svenbrosk förvandlingskonst!

Dessa dikter av Jesper Svenbro inordnar sig i raden av lyriskt självbiografiska dikter som inleddes i samlingen Blått, 1994 och sedan följdes av Vid budet att Santo Bambino di Aracaeli slutligen stulits av maffian, 1996, Installation med miniatyrflagga, 1999, Pastorn min far, 2001, Himlen och andra upptäckter, 2005 och Vingårdsmannen och hans söner, 2008. Lika nära som ett andetag är sin upphovsman, lika olik de andra samlingarna är den nya: Inget andetag är det andra likt, som man, om man så vill, skulle kunna beskriva som en variation på den förlorade sonens återkomst, eller som en simskola.

Vid Öresunds, Medelhavets och Atlantens solbelysta stränder utspelar sig denna bildningsdikt, som är tredje delen i Jesper Svenbros diktade självbiografi där de tidigare delarna heter Blått (1994) och Vid budet att Santo Bambino di Aracoeli slutligen stulits av maffian (1996).

Jesper Svenbro är född 1944 i Landskrona och debuterade 1966 med diktsamlingen Det är i dag det sker. Sedan 1973 har han varit bosatt omväxlande i Italien och Frankrike. 2006 valdes han in i Svenska Akadmien. Installation med miniatyrflagga publicerades första gången 1999.

Med Pastorn min far går Jesper Svenbro utanför den egentliga ramen till den självbiografi han inledde med Samisk Apollon och andra dikter 1993 och fortsatte med Blått (1994),Vid budet att Santo Bambino di Aracoeli slutligen stulits av maffian (1996) och Installation med miniatyrflagga (1999). I centrum för den nya samlingen står faderns maskinskrivna Apokalyps-kommentar, tillkommen mellan 1939 och 1945, som sonen ett drygt halvsekel senare hittar och börjar läsa. Boken är lokaliserad till andra världskrigets Landskrona. På ett sätt ett slags Krilon-variation.

I Sverige har orden lyra och ljud varit termer

som under susande barrskogsår gett lyriken dess innehåll

när den ute i ödemarken sett om sina sår:

av trohet mot timmerspråkets föreställning om dikten

är Orfeus därför en urskogstall på ett kalhygge,

rådbråkad och sönderslagen, ännu upprätt i gryningen

där traktorer och motorsågar gått rasande fram.

Jesper Svenbro, född 1944 och bosatt i Frankrike, är lyriker och klassiker med litteraturvetenskaplig inriktning. Han är fil. dr. i grekiska och som lyriker odlade Svenbro i sina första samlingar en intellektuell och lärd metapoesi. 2006 valdes Jesper Svenbro in i Svenska Akademien på stol nummer 8.

"Ytan är blank. Den tid som spegeln dricker

försvinner inåt i logikens spegling

innanför ytans skimrande försegling,

där svalkan vederkvicker …"

Jesper Svenbro, född 1944 och bosatt i Frankrike, är lyriker och klassiker med litteraturvetenskaplig inriktning. Som lyriker odlade Svenbro i sina första samlingar en intellektuell och lärd metapoesi. I Blått från 1994 bryter ett mer personligt och självbiografiskt tilltal igenom. 2006 valdes Jesper Svenbro in i Svenska Akademien på stol nummer 8.

Särimner publicerades första gången 1984 och förenar den nordiska och grekiska mytologin.

''Varje gång jag ska skala en lök

kommer jag oundvikligt att tänka på

hur jag sommaren 1972 satt i köket och ansade grönsaker

tillsammans med Jonathan Bordo

som hälsade på oss i Lund.

Jag berättade att Homeros på ett ställe i Odysséen

liknar sin hjältes skinande skjorta

vid det yttersta, torra höljet på löken:

exakt så hade den alltså sett ut!''

En ny diktsamling av Jesper Svenbro som kan läsas som en fristående fortsättning på hans ''Blått''. Då handlade det om en barndom i Landskrona. Nu handlar det om bildningsresor i Grekland, Frankrike och Italien. Men framför allt handlar det om den minneskonst som läsandet är.

Aisopos fabel om Vingårdsmannen berättar om en man i vars vingård det påstås ligga en skatt begravd – om fynd i sådana vingårdar handlar dessa dikter av Jesper Svenbro: om upptäckten av det apokryfiska Thomasevangeliet, om läsarens fynd mellan raderna och om hur man fann och öppnade konstverk på 60-talet. Vi måste bli läsare, heter det här på sant Rimbaudskt manér.

Som ett kulturantropologiskt laboratorium tänker sig Jesper Svenbro scenen för sin nya diktsamling, förlagd till Sapfos Lesbos ca 600 f.Kr. Huvudpersoner är aristokratiska Sapfo, hennes bror Charaxos och dennes hustru, den från Egypten hemförda f.d. slavinnan Doricha. Så framträder bilden av den sammansatta värld som var diktarinnans – vars far och bror exporterade vin till Egypten och i gengäld försåg hemmamarknaden med papyrus och soda, betydelsefulla när diktsamlingen nu gör rent hus med våra klichéer om Sapfo.

När C.F. Hill placerar gudinnan Artemis i fokus på den bläckteckning Jesper Svenbro valt till omslag för sin nya diktsamling kan han ha haft hennes spänstiga marmorgestaltning på Louvren i tankarna men även den gipsavgjutning som fanns på promenadavstånd i Lund. I själva boken är Artemis lika centralt placerad genom att tillhandahålla den figur som låter Platon tänka skriftmediet, botemedel eller gift allteftersom, — också sedan budet om det sensationella Sapfofyndet 2014 interpunkterat framställningen och den avslutande diktsviten bytt fokus till Akademien, den svenska och den antika, metaforiskt.

Så länge människan har skrivit har hon också läst. Men vilka olika sorters läsning finns det och hur har läsningen förändrats genom tiderna? Hur påverkas det litterära läsandet av den digitala verklighet som vi nu lever i, där ett oändligt flöde av underhållning ständigt pockar på vår uppmärksamhet i de digitala enheter vi bär runt på?

Antologin Människan och läsandet ser närmare på dessa och andra frågor kring läsning ur olika perspektiv. I bokens tre partier Tecken, skrift, läsande , Heliga böcker samt Läsande och tolkning finns en samling tankeväckande essäer med hög aktualitet. Vi får läsa om de äldsta skriftsystemen och skriftens betydelse; det handlar bland annat om läsandet som medskapande aktivitet, om kanon, om Litteraturbanken som klassikerprojekt och om läsning som vetenskaplig och kritisk profession. Joel Halldorf skriver om bibelläsning och dess betydelse för politik, kultur och etik i Sverige, Rebecka Kärde tittar på kritikerns roll som läsare och Kristoffer Leandoer ställer frågan om huruvida litteraturen är en existensform.

Som beteckning på sångare och diktare valde antikens greker en gång en term som normalt betydde "hantverkare" eller "producent". Termen var poietes, "poet". Varför just detta ord? På den frågan söker den här studien ett svar. Den börjar hos Homeros, som inte känner till några "poeter". Den homeriske barden är inte upphovsman till sin egen dikt, han kanaliserar bara Sånggudinnans tal. Men samhället där barden sjunger genomgår omvälvande förändringar. I det arkaiska Grekland tar en sorts sekulariseringsprocess vid, betingad inte minst av den nya skriftteknologins kapacitet att omvandla sången till texter som kan studeras, diskuteras, kritiseras och behandlas som hantverksprodukter bland andra. Ur dessa förändringar träder med tiden en ny form av diktare fram; i studiens bortre ände står körlyrikern, han som självmedvetet presenterar sin egen sång som en bytesvara och sig själv som dess kunnige framställare och producent. Den första "poeten" och den första "poetiken" är ett faktum.

-------------------------------------------------------------------------- 

Dikten och hantverket lades ursprungligen fram på franska 1976 som doktorsavhandling i klassisk filologi vid Lunds universitet, under titeln La parole et le marbre. Boken har fått stort internationellt genomslag och är ett idag ofta citerat standardverk, läst både i och utanför sitt eget fält. Nu föreligger denna banbrytande studie av "poetens genealogi" på svenska, i översättning och bearbetning av författaren själv.

Bland grekernas metaforer för den alfabetiska skriften hittar man de "myrstigar" som läsaren av den här boken inbjuds att följa. Bokstäverna som löper över boksidan blir med en annan metafor till "hjulspår": att läsa innebär att färdas i de spår som skrivarens vagn lämnat efter sig. För grekerna är läsandet liktydigt med att man slaviskt följer någon i spåren. Denna underkastelse ställer dem inför ett problem som Sokrates tycks vara den förste att lösa - när han vägrar att bli skrivarens instrument och istället konstituerar sig som kritiskt läsande subjekt.

Jesper Svenbro är född 1944 i Landskrona och debuterade 1966 med diktsamlingen Det är i dag det sker. Sedan 1973 har han varit bosatt omväxlande i Italien och Frankrike. 2006 valdes han in i Svenska Akadmien. Myrstigar publicerades första gången 1999.

Jesper Svenbros nya essäsamling "Ögonen våra målare och andra tankeexperiment" är egentligen flera böcker i en. Det centrala partiet tar avstamp i försokratikern Empedokles teori om den visuella perceptionen, tankar som föregriper vår tids syn på seendet eller läsandet som en medskapande handling. Därtill består boken av tematiskt varierade texter om konst, estetik och inte minst poesi; här finns essäer om den dokumentära poesins problem samt en rad porträtt av den svenska poesins portalfigurer.

”Från husarresten” var Jesper Svenbros sarkastiska namn på den mapp som ligger bakom hans nya diktsamling. För att göra det bästa möjliga av instängdheten under pandemin hade han börjat skriva vad han kallade lyriska tankedikter. De blev till slut 30 stycken, som till två tredjedelar använder Hölderlins favoritriff, den alkaiska strofen, uppkallad efter den med Sapfo samtida lyriske tankediktaren Alkaios.

Drakabygget var situationisternas högborg i norra Skåne under 50- och 60-talen. Om det ungefär samtida filosofkollektivet ”Ekeby trafikförening” i Boserup har Jesper Svenbro skrivit en diktsamling som i ett igenkännligt skånskt landskap strax öster om Helsingborg iscensätter den försokratiska filosofin representerad av bland andra filosofen som gett namn åt Pythagoras’ sats och hans vita labradortik Psykhḗ, liksom av zenbuddhisten Zenon, bågskytt och paradoxmakare, och av tvärviggen Herakleitos, som på kungligt manér tar emot en ström av besökare vid sin kosmiska Eld intill bäcken i Boserup. Alltmedan Selma Lagerlöf förbereder romanen om hur hon i en tidigare inkarnation var en av de sjutton kvinnliga pythagoréerna på Sicilien. Ett länge förberett men oväntat kapitel öppnar sig därmed i Jesper Svenbros sedan 1993 pågående lyriska självbiografi.

"Blått var havet, dess skum bröts till ett smil,oemotståndligt och kilometerbrett i det långgrunda vattnet,avsevärt varmare än badvaktens 17 grader.Och långt långt där ute gick en simmare upp till ytan,blåste ur sin snorkel och såg i cyklopögatmyllret av mänskor inne kring kiosken, –innan han på nytt dök ner i sin vattenvärldmed krabbor, flundror, sjöstjärnor, tångruskoroch sandens hejdade vågspel på bottnen –likt ett ofantligt fingeravtryck i dess djup."

Jesper Svenbro, född 1944 och bosatt i Frankrike, är lyriker och klassiker med litteraturvetenskaplig inriktning. Som lyriker odlade Svenbro i sina första samlingar en intellektuell och lärd metapoesi. I Blått från 1994 bryter ett mer personligt och självbiografiskt tilltal igenom.

En dikt om Europa

Den gröna våren slår upp sina fönster

och ropar hallå över kullarna.

Det är grönt i Europa.

Gardinerna fladdrar.

Trafiken blänker i Tyskland.

Den gröna våren slår upp sina fönster,

slår benen i vädret och vips! över taken.

Golfströmmen lovar oss sommar.

Fruktträden blommar i Belgien.

De ljumma sommarregnen drar in

i vår gröna verkstad, Europa.

Jesper Svenbro, född 1944 och bosatt i Frankrike, är lyriker och klassiker med litteraturvetenskaplig inriktning. Han är fil. dr. i grekiska på en avhandling om grekisk poetik med titeln La parole et le marbre och debuterade som 22-åring med diktsamlingen Det är i dag det sker. Där finns stämningsbilder från Norrland men också en påtagligt europeisk ton som går igen i senare böcker.

"Vinden är skarp. I varje tänkbar riktning

slipar den substantiven

vars innebörd är geologiskt given,

bestämd av språkets riktning."

Jesper Svenbro är född 1944 i Landskrona och debuterade 1966 med diktsamlingen Det är i dag det sker. Sedan 1973 har han varit bosatt omväxlande i Italien och Frankrike. 2006 valdes han in i Svenska Akademien. Element till en kosmologi och andra dikter publicerades första gången 1979.

Men sij! En ny figur medh wingar pryddmedh tijdenHär kommer fram igen.

Så skriver Stiernhielm i det svenska språkets första sonett, tryckt 1644, och det är dess "figur" som står i centrum för essäerna i Fjärilslära. Underförstått: dess retoriska figur, även om sonettens silkesfjäril finns avbildad på bokens omslag. Essäerna handlar nämligen alla på ett eller annat sätt om hur skrivandet eller läsandet figurligt iscensätts i den text som författaren skriver eller läsaren läser, inte bara i Stiernhielms dikt utan också t.ex. i Göran Printz-Påhlsons "Houdini" eller Platons Charmides. Till skillnad från sin föregångare Myrstigar (1999) har den nya essäsamlingen med andra ord sprängt den "antika" ramen för att öppna sig mot svensk poesi från barock och modernism.

"I motsats till vad man hävdat på finsmakarhållblev pastöriseringen inte slutet för Herdediktenutan i stället en vändpunkt för all ostframställningeftersom den tillåter oss att använda de bakterier vi önskarnär det lyriska flödet ska koagulera till dikt."

Jesper Svenbro, född 1944 och bosatt i Frankrike, är lyriker och klassiker med litteraturvetenskaplig inriktning. Som lyriker odlade Svenbro i sina första samlingar en intellektuell och lärd metapoesi. Diktsamlingen Hermes kofösare utkom för första gången 1991.

I början på 70-talet kommer forskaramanuensen Jesper Svenbro över ett grekiskt manuskript av konstnären Carl Fredrik Hill. Först nu har han lyckats ge det en mening. Om den bravaden och om Hills sista tid i Lund i början på 1900-talet – och Svenbros eget lundensiska 70-tal – handlar denna kombination av minnesteckning och bidrag till Svenbros pågående lyriska självbiografi, som inleddes med Blått 1994.

Det nya bidraget till Jesper Svenbros pågående lyriska självbiografi handlar om hans muser - farmor, mor, hustru och Sapfo. Till slut uppträder Tomas Tranströmer i en Hitchcockfilm; ertappad i amerikansk kostym tillrättavisas han av den svenska vänstern.

"Modern konst!En gås står bredvid en tvåhjulig gammal kärrapå gårdsplanen framför huset,taket tycks delvis ha fallit inoch utgörs av skiftande mossgröna plan. rakt fram, i mitten av bilden,en port med två tillsutna dörrhalvor./.../Det som vi båda under hela vår uppväxthade uppfattat som en logdörr,tillstängd och närmast slarvigt vitmålad upptill,var i själva verket en genomfart;den vita färgen var himlens."

Ett stycke svenbrosk förvandlingskonst!

Dessa dikter av Jesper Svenbro inordnar sig i raden av lyriskt självbiografiska dikter som inleddes i samlingen Blått, 1994 och sedan följdes av Vid budet att Santo Bambino di Aracaeli slutligen stulits av maffian, 1996, Installation med miniatyrflagga, 1999, Pastorn min far, 2001, Himlen och andra upptäckter, 2005 och Vingårdsmannen och hans söner, 2008. Lika nära som ett andetag är sin upphovsman, lika olik de andra samlingarna är den nya: Inget andetag är det andra likt, som man, om man så vill, skulle kunna beskriva som en variation på den förlorade sonens återkomst, eller som en simskola.

Vid Öresunds, Medelhavets och Atlantens solbelysta stränder utspelar sig denna bildningsdikt, som är tredje delen i Jesper Svenbros diktade självbiografi där de tidigare delarna heter Blått (1994) och Vid budet att Santo Bambino di Aracoeli slutligen stulits av maffian (1996).

Jesper Svenbro är född 1944 i Landskrona och debuterade 1966 med diktsamlingen Det är i dag det sker. Sedan 1973 har han varit bosatt omväxlande i Italien och Frankrike. 2006 valdes han in i Svenska Akadmien. Installation med miniatyrflagga publicerades första gången 1999.

Med Pastorn min far går Jesper Svenbro utanför den egentliga ramen till den självbiografi han inledde med Samisk Apollon och andra dikter 1993 och fortsatte med Blått (1994),Vid budet att Santo Bambino di Aracoeli slutligen stulits av maffian (1996) och Installation med miniatyrflagga (1999). I centrum för den nya samlingen står faderns maskinskrivna Apokalyps-kommentar, tillkommen mellan 1939 och 1945, som sonen ett drygt halvsekel senare hittar och börjar läsa. Boken är lokaliserad till andra världskrigets Landskrona. På ett sätt ett slags Krilon-variation.

I Sverige har orden lyra och ljud varit termer

som under susande barrskogsår gett lyriken dess innehåll

när den ute i ödemarken sett om sina sår:

av trohet mot timmerspråkets föreställning om dikten

är Orfeus därför en urskogstall på ett kalhygge,

rådbråkad och sönderslagen, ännu upprätt i gryningen

där traktorer och motorsågar gått rasande fram.

Jesper Svenbro, född 1944 och bosatt i Frankrike, är lyriker och klassiker med litteraturvetenskaplig inriktning. Han är fil. dr. i grekiska och som lyriker odlade Svenbro i sina första samlingar en intellektuell och lärd metapoesi. 2006 valdes Jesper Svenbro in i Svenska Akademien på stol nummer 8.

"Ytan är blank. Den tid som spegeln dricker

försvinner inåt i logikens spegling

innanför ytans skimrande försegling,

där svalkan vederkvicker …"

Jesper Svenbro, född 1944 och bosatt i Frankrike, är lyriker och klassiker med litteraturvetenskaplig inriktning. Som lyriker odlade Svenbro i sina första samlingar en intellektuell och lärd metapoesi. I Blått från 1994 bryter ett mer personligt och självbiografiskt tilltal igenom. 2006 valdes Jesper Svenbro in i Svenska Akademien på stol nummer 8.

Särimner publicerades första gången 1984 och förenar den nordiska och grekiska mytologin.

''Varje gång jag ska skala en lök

kommer jag oundvikligt att tänka på

hur jag sommaren 1972 satt i köket och ansade grönsaker

tillsammans med Jonathan Bordo

som hälsade på oss i Lund.

Jag berättade att Homeros på ett ställe i Odysséen

liknar sin hjältes skinande skjorta

vid det yttersta, torra höljet på löken:

exakt så hade den alltså sett ut!''

En ny diktsamling av Jesper Svenbro som kan läsas som en fristående fortsättning på hans ''Blått''. Då handlade det om en barndom i Landskrona. Nu handlar det om bildningsresor i Grekland, Frankrike och Italien. Men framför allt handlar det om den minneskonst som läsandet är.

Aisopos fabel om Vingårdsmannen berättar om en man i vars vingård det påstås ligga en skatt begravd – om fynd i sådana vingårdar handlar dessa dikter av Jesper Svenbro: om upptäckten av det apokryfiska Thomasevangeliet, om läsarens fynd mellan raderna och om hur man fann och öppnade konstverk på 60-talet. Vi måste bli läsare, heter det här på sant Rimbaudskt manér.

Som ett kulturantropologiskt laboratorium tänker sig Jesper Svenbro scenen för sin nya diktsamling, förlagd till Sapfos Lesbos ca 600 f.Kr. Huvudpersoner är aristokratiska Sapfo, hennes bror Charaxos och dennes hustru, den från Egypten hemförda f.d. slavinnan Doricha. Så framträder bilden av den sammansatta värld som var diktarinnans – vars far och bror exporterade vin till Egypten och i gengäld försåg hemmamarknaden med papyrus och soda, betydelsefulla när diktsamlingen nu gör rent hus med våra klichéer om Sapfo.

När C.F. Hill placerar gudinnan Artemis i fokus på den bläckteckning Jesper Svenbro valt till omslag för sin nya diktsamling kan han ha haft hennes spänstiga marmorgestaltning på Louvren i tankarna men även den gipsavgjutning som fanns på promenadavstånd i Lund. I själva boken är Artemis lika centralt placerad genom att tillhandahålla den figur som låter Platon tänka skriftmediet, botemedel eller gift allteftersom, — också sedan budet om det sensationella Sapfofyndet 2014 interpunkterat framställningen och den avslutande diktsviten bytt fokus till Akademien, den svenska och den antika, metaforiskt.