Erik Axel Karlfeldt var en av de mest lästa författarna i Sverige under början av förra seklet. Hans diktsamlingar såldes i stora upplagor, gavs ut på nytt och på nytt. Han var ständig sekreterare i Svenska Akademien onekligen en maktställning i offentligheten. Karlfeldt fick också Nobelpriset 1931 (postumt) och behöll sitt grepp om den läsande allmänheten långt fram under 1900-talet. Huruvida Karlfeldt var en troende person eller åtminstone återvände till sin barndoms tro i slutet av sitt liv är och har varit föremål för mycket diskussion. Själv var han mycket förtegen om sin religiösa inställning (eller om andra ståndpunkter vad gäller livsåskådningar). Hur mycket det går att utläsa av hans skönlitterära författarskap i frågan är verkligen öppet för diskussion. Att hans texter är fyllda av bibelallusioner och att han var väl förtrogen med bibliska myter och begrepp har många uppmärksammat. Men är det en bekännelse till en kristen tro eller är det ett sätt att utnyttja litterära stilmedel? I oktober 2023 arrangerade Karlfeldtsamfundet ett symposium på Sigtunastiftelsen med högt kvalificerade litteraturvetare, teologer och Karlfeldt-experter för att diskutera Karlfeldts förhållande till tron. Deras bidrag under symposiet presenteras här.
