Artos & Norma Bokförlag – förlag

Vad döljer sig egentligen bakom Selma Lagerlöfs mästerliga romanepos Jerusalem från 1901 och 1902? Berättelsen om bönderna från Nås som bröt upp från sina fädernegårdar för ett liv i det fattiga Jerusalem upphör aldrig att fascinera. I boken En väg till Guds Jerusalem visar prästen och författaren Eva Cronsioe hur fakta och fiktion har blandats samman i synen på verklighetens utvandrare från Nås. Där eftervärlden ser en skara oskuldsfulla sockenbor som lät sig luras till ett liv i elände, visar de historiska källorna på en betydligt mer komplex och fascinerande process. Jerusalemsfararna och deras öde är oupplösligt förbundna med 1800-talets folkväckelse och Sveriges väg mot demokrati och religionsfrihet. Själva blev de en modernitetens förtrupp som hamnade mitt i världshändelsernas centrum. För vissa ledde uppbrottet till personliga tragedier, men deras kollektiva avtryck är för alltid inskrivet i Jerusalems historia genom självuppoffrande humanitära insatser under Första världskrigets år av isolering och nöd. I den här boken får Nåsemigranterna själva komma till tals. Deras berättelser pekar i hoppets riktning och har något att säga om vänskap, tolerans och omsorg även i relation till dagens tragiska situation i Israel och Palestina.

Per-Arne Bodin presenterar och undersöker här uppkomsten och utvecklingen av en rysk idétradition. Arvet från Bysans och Kievriket liksom brytningen mellan ryskt och västeuropeiskt följs genom århundradena. Boken utgår från övertygelsen att det egentligen finns två europeiska identiteter en rysk och en västeuropeisk som skiljer sig från varandra, men som också berikar varandra. Det rör sig om två identiteter som innehåller såväl positiva som negativa komponenter för Europas och européernas kommande gemensamma framtid. Ryssland och Europa skrevs ursprungligen 1993 och ingick då i Vitterhetsakademiens skriftserie om Europa. Många frågor som ställts tidigare måste nu omformuleras och få nya svar efter den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina 24 februari 2022. Själva spörsmålet om förhållandet mellan Ryssland och Europa blir idag annorlunda och existentiellt.

Jesusbönen hör till hjärtat av den ortodoxa traditionen och blir alltmer uppskattad i väst. Genom den stilla och enkla upprepningen av Jesu heliga namn öppnas en väg till Guds barmhärtighet och till ett liv i ständig bön, i linje med apostelns ord: »Be ständigt« (1 Thess 5:17). I en värld som blir alltmer högljudd och splittrad erbjuder Jesusbönen en inre oas av frid – en livlina tillbaka till Gud. Biskop Kallistos Ware (1934–2022), var under decennier en av de mest inflytelserika ortodoxa teologerna och författarna i Europa. Han var professor i ortodox teologi i Oxford och var känd för att kunna förmedla djup teologisk kunskap på ett pedagogiskt enkelt sätt. Några av hans böcker finns på svenska.

Svenska kyrkans bekännelse är enligt kyrko­ordningen förklarad och kommenterad i Kon­kordiebokens texter. Men vad står det i de texterna egentligen? För Kristi skull är boken som ger läsaren en grundläggande introduktion till de lutherska bekännelse­ texterna. Den tar hänsyn till olikheterna men ger sam­tidigt en sammanhållen presentation av bekännelse­ texternas förhållningssätt till den kristna trons bärande beståndsdelar. För Kristi skull sätter in de lutherska bekännelsetexterna i deras historiska sammanhang, visar vilka diskussioner som föranledde texterna, vad de innehåller och hur de preciserar evangelisk­luthersk trostolkning. Texterna framträder därmed både som historiska dokument präg­lade av sin tids villkor, vilket inte minst innebar en starkt polemisk situation och som teologiska riktningsvisare som en kyrka som står i evangelisk­luthersk tradition i vår tid har att förhålla sig till. För Kristi skull utgör Strängnäs stifts präst­ och diakon­ mötesbok 2017.

Thomas av Aquino (c. 1225 1274) räknas som en av de viktigaste kristna tänkarna genom tiderna. Han var katolsk präst, mystiker, helgon, teolog och filosof. Som medlem i dominikanorden utgjorde mässfirande och de gemensamma tidebönerna i klostret stommen i hans dagliga liv, som annars till största delen upptogs av intellektuell verksamhet. Hans tänkande upplever idag en renässans, och många av hans verk diskuteras flitigt inom områden som filosofi, logik, statsvetenskap, juridik och teologi. Den här boken ger en utförlig introduktion till Thomas av Aquinos teologi och filosofi, men vill också visa på den levande thomistiska traditionens relevans idag. Många av kapitlen låter därför hans idéer möta samtida frågor eller problem i syfte att belysa dem från ett perspektiv som tar den kristna tron såväl som vetenskapen och förnuftet på allvar.

Den kyrkliga kartan i Sverige ritas ständigt om. Det ökar behovet av en ny bok om kristen gudstjänst. Den här boken tar sin utgångspunkt i dagens Sverige och den mångfald av gudstjänsttraditioner som förekommer. Utifrån vetenskapliga förhållningssätt till studiet av kristen gudstjänst presenteras här romersk-katolska, östkyrkliga, Svenska kyrkans, äldre frikyrkligheters och pentekostala gudstjänsttraditioner. Bokens olika författare behandlar gudstjänstens grundordning, dess aktörer och miljö och ger historiska tillbakablickar för att förklara dagens gudstjänster. Tematiska tvärkapitel om delaktighet, rumslighet, materialitet, musikaliska synvinklar och ekumenik är tänkta att uppmuntra till jämförande studier av de olika traditionerna. Författare: Stephan Borgehammar, Sven-Erik Brodd, Ninna Edgardh, Anders Ekenberg, Sune Fahlgren, Stina Fallberg Sundmark, Joel Halldorf, Britt-Inger Johansson, Mattias Lundberg, Mikael Löwegren och Mikael Sundkvist

Omsorg och kärlek, empati och omtanke är grundläggande inslag i mänskliga relationer. Vi känner igen dem som autentiska uttryck i en personlig relation. Men vilka möjligheter har barmhärtighet och medmänsklighet att komma till uttryck i institutioner som är uppbyggda av lagar, regler och principer? Med andra ord, kan barmhärtigheten institutionaliseras, eller är en medmänsklig livshållning förbehållen personliga relationer? Detta är bokens ärende att utreda. I 1900-talets socialpolitik har begreppet barmhärtighet blivit misstänkliggjort. Det har förknippats med en välgörenhet där den barmhärtiga gärningens objekt var en tacksam men undergiven mottagare. Hellre talar vi idag om rättighetsbärare. Bokens författare belyser barmhärtighetsidealet ur olika perspektiv och vill därmed bidra med en fördjupad och breddad diskussion om dess existensberättigande i dagens samhälle. Författarna hämtar sina exempel från diakoniinstitutioner, biståndsverksamhet och församlingarnas omsorgsinsatser, från historien och idag. Frågorna berör dem som arbetar i människovårdande yrken, men också oss alla som lever med vardagliga medmänskliga åtaganden. Det gäller både våra nära relationer och mötet med en tiggande människa på gatan. I boken medverkar Elisabeth Christiansson, Per Eckerdal, Mats J. Hansson, Stig Linde och Linnea Lundgren.

Sverige är allt annat än landet lagom. Vårt land utmärks av världens mest sekulära och individualistiska värderingar. Men hur gick det till? Hur kunde ett traditionellt Sverige, präglat av små gemenskaper och en kristen kultur, omformas till ett land där individens oberoende blivit vår tids självklara grundprincip? Denna vandring genom 1900-talet har sitt huvudfokus på de 44 år där ett parti hade makten och kunde genomföra en historiskt och internationellt unik omvandling av ett land. Den här boken analyserar tre statsministrar Per Albin Hansson, Tage Erlander och Olof Palme men också ett fåtal andra, mycket hängivna samhällsomvandlare som under några avgörande decennier förändrade Sverige i grunden. Men omvandlingen präglades inte enbart av socialistiska idéer, utan också av liberala. Förändringen genomfördes på tre områden: kyrkan, skolan och familjen. Vilka strategier använde reformatorerna på respektive område? Vilket motstånd mötte de, och hur lyckades socialdemokratin ändå genomföra en så genomgripande samhällsförändring att deras samhällsvision till slut accepterades även av den politiska oppositionen? Detta är den första övergripande studie som gjorts om den politiska process som drev fram det sekulära och individualistiska Sverige. Välkommen med på en historisk resa genom det land som inte är som andra.

Vilken roll spelar religion i moderna samhällen? Är det bara en anakronism som hindrar vår ekonomiska tillväxt? Eller är det en sorts vidskepelse som människor bör få njuta av privat men avstå från att diskutera offentligt? Det är ingen hemlighet att de kristna kyrkorna i västerländska samhällen har problem. Men vad skulle hända med demokratin om religionens resonans skulle försvinna helt? Den tyske sociologen Hartmut Rosa tar upp denna grundläggande fråga på ett sätt som får oss att tänka nytt om religion och den roll den spelar i våra samtida demokratier. Han menar att religion främjar en kultur av dialog, lyssnande och reflektion som gör att vi kan skapa kontakter med andra och uppleva världen som meningsfull. Detta hjälper i sin tur medborgarna att odla en demokratisk känslighet som kan fungera som ankare i oroliga tider. Med klarhet och insikt analyserar Rosa vår samtid och funderar över vad som skulle hända om den månghundraåriga visdom som ligger inbäddad i religionen skulle gå förlorad i en ultramodern tid. Hartmut Rosa, född 1965, är professor i allmän och teoretisk sociologi vid universitetet i Jena och direktör för Max Weberkollegiet i Erfurt.Inledning av Joel Halldorf

Joseph Ratzinger (1927–2022) med påvenamnet Benedictus XVI var en av den katolska kyrkans mest kontroversiella företrädare i modern tid. Valet av honom till påve år 2005 överraskade många. När han avgick den 28 februari 2013 var det första gången på sjuhundra år som en påve frivilligt lämnade sitt ämbete. Som ung akademiskt framstående teolog deltog han som expert vid Andra Vatikankonciliet, kyrkomötet som var den katolska kyrkans stora steg mot försoning med moderniteten. I tjugofyra år var han chef för Vatikanens Troskongregation. Där gjorde han sig känd som en försvarare av traditionell katolsk lära och etiska värden. Striden under tiden med den latinamerikanska befrielseteologin ledde till hård kritik från liberaler och vänstersinnade. Hans åtta år som påve och ledare för världens 1,4 miljarder katoliker kantades av kriser, både i förhållande till omvärlden och till hans egen kyrka. Men han var den förste påve som med kraft ingrep mot tystnadskulturen kring sexuella övergrepp mot minderåriga i kyrkan, och satte offren och deras lidande i centrum. Vilken tid och vilka krafter formade Joseph Ratzinger? Vad betydde uppväxten i nazismens Tyskland för hans syn på kyrka och politik? Varför hamnade han så ofta i konflikt med sin omvärld? Var han verkligen befrielseteologins fiende? Vilken roll spelade olika intressen i Vatikanen i kriserna under hans tid som påve? I den här boken söker diplomaten och författaren Ulla Gudmundson svaren.

Om mystikern Hjalmar Ekström (1885–1962) skriver Martin Lönnebo: han är enligt min mening en av de mest betydande mystikerna i nordiskt fromhetsliv . Han är främst känd genom sina själavårdande brev, utgivna i flera upplagor. Men den här nyligen funna brevsamlingen skiljer sig från de tidigare. För det första är breven inte utvalda och redigerade utan vi får läsa det som Ekström skriver oavkortat. För det andra – och här blir det spännande – får vi ta del av en mystikers själavård till en ung aktiv medlem i en frikyrkoförsamling. Den bråddjupa vägen mot den stora glädjen handlar inte bara om att lämna den yttre världens lockelser utan lika mycket de som kommer av att synas from och andlig. Brevväxlingen mellan skomakaren Hjalmar Ekström i Helsingborg och byggnadssnickare Arnfrid Larsson i Oxsta, Sundsvall inleddes 1926. Breven spänner över en 21 år lång korrespondens och initierades av Hjalmar Ekström själv. Då var Arnfrid Larsson 26 år gammal. Den allt närmare kontakten och vänskapen – den ljuva ande-gemenskapen dem emellan höll livet ut för Arnfrid.

I denna bok ges en introduktion till den kristna kyrkans tusenåriga historia i Sverige. På ett grundläggande sätt beskrivs kyrkans samspel med kulturliv, riksstyre och allmän idéutveckling samt hur hon har påverkat människors handlingssätt och trosliv. Boken är avsedd både som kurslitteratur för studerande vid landets högskolor och universitet och för den intresserade allmänheten. Martin

Vad läste de första kristna, och kan en text uttrycka teologi mer än bara med ord? I den här boken får vi en rad olika perspektiv på Bibeln, och särskilt på det vi kallar Nya testamentet. Varför räknas vissa texter in i Nya testamentet, är det någon skillnad mellan Skrift och kanon – och vad är helig Skrift? Vi kommer att se att det spelade roll hur den framväxande Bibeln såg ut rent fysiskt, och att texternas helighet markerades på olika sätt redan mycket tidigt. Vid sidan av offentliga läsningar av de judiska Skrifterna formades snart mindre textenheter som det fyrfaldiga evangeliet – men de kristna skrev böcker med text på båda sidorna i stället för att använda traditionella skriftrullar. De kristna bibelmanuskripten kännetecknades även av teologiska markörer. Exempel på dessa är heliga namnmarkeringar (s.k. nomina sacra), kors- och credosymbolik, utbroderade titlar och en rad andra så kallade paratextuella detaljer. Man kan se dessa som del av en väv som sammantaget uttrycker en större helhet än bara bokstäver och ord. Boken noterar särskilt den tidigkristna handskriftstraditionen som pekar mot både Kristus och Treenigheten – en ofta ouppmärksammad dimension av Nya testamentet.

Denna introduktion till den tidiga Jesusrörelsen lämpar sig väl för teologistudenter, präster, pastorer, journalister, kulturarbetare och den intresserade allmänheten. Här presenteras framväxten av det fenomen som började som en obetydlig inom-judisk förnyelserörelse, men som senare utvecklades till den världsreligion som kanske mer än något annat har präglat den västerländska civilisationen. Boken är unik i det att den inte i första hand presenterar de nytestamentliga texterna, utan en religiös rörelse den judiska Jesusrörelsen så som den presenteras i texterna. Fokus ligger således på berättelserna och det historiska skeendet. I samband med denna historiska presentation introduceras också några vetenskapliga problem: Hur kan man veta något om den historiske Jesus? Lämnade Paulus verkligen judendomen? Vilka är källorna till Nya testamentets texter? Vad betyder det att Jesus skärper lagens bud? Dessa frågor behandlas med utgångspunkt i de senaste forskningsrönen. Läsaren får sammantaget en initierad introduktion till den grekisk-romerska världen och andra templets judendom, samt en inblick i den tidiga Jesusrörelsens historia från Jesus, aposteln Paulus och perioden därefter fram till början av det andra århundradet.

Tornedalingarna i Sverige blev år 2000 utpekad som en nationell minoritet av regeringen. Sedan dess finns olika berättelser om statens och kyrkans behandling av tornedalingarna under 1800­- och 1900­-talen. Tornedalssällskapet i Uppsala har allt sedan bildandet 2011 drivit en konsekvent linje där vi menar att den identitetspolitiska idén att Tornedalingarna ska betraktas som ett urfolk går för långt. Den idén tenderar dessutom att sakna ett grundläggande socialhistoriskt klassperspektiv vilket gör att den etniska aspekten förstoras. Denna antologi vill nyansera den historiska, religiösa och kulturella spelplanen genom analyser i sju teman. Detta sker i 20 kapitel med särskild expertis inom historia, kvinnohistoria, religionsvetenskap, sociologi, socialt arbete, kultur­ och språkstudier, naturvetenskap och lokalhistoria. Antologin förenar därmed vetenskapligt djup, lokal förankring med personlig erfarenhet vilket stärker trovärdigheten. Jan Johansson, professor emeritus i Arbetsvetenskap vid Luleå Tekniska universitet skriver om boken: Min bedömning är att antologin håller hög akademisk och intellektuell kvalitet, förenar forskning med levda erfarenheter och bör betraktas som ett centralt referensverk för alla som arbetar med minoritetspolitik, kulturarv, regional utveckling eller Tornedalsstudier . Antologins redaktörer är Anders Bäckström och Eva Hellman professorer emeriti vid Uppsala universitet.

Detta är en bok som skall läsas med hjärtat av en djupt förälskad själ. Den är ett försök att beskriva det obeskrivbara: själens förening med Gud, det andliga äktenskapet och vägen dit. Höga visans bildspråk är utgångspunk- ten, där kärleken mellan Brudgummen och bruden i målas djärva färger. Skomakaren Hjalmar Ekström, (18851962) var en av 1900-talets mest betydande andliga ledare och mystiker. Förutom några få artiklar om det inre livet skrev han den här utläggningen av Salomos Höga Visa.

Vad händer när yogamattor rullas ut i kyrkorummet, när meditation leds under valv prydda av ikoner och när stillhet, andning och rörelse blir en del av församlingens vardag? I Svenska kyrkan har kroppsliga praktiker som yoga, meditation och dans under de senaste decennierna blivit allt vanligare – och de väcker frågor om hur kyrka, kropp och andlighet förstås i en samtida folkkyrklig kontext. Denna bok analyserar hur nya andliga praktiker formas, tolkas och ges legitimitet inom Svenska kyrkan. Med etnografiskt material, textanalys och teologisk reflektion undersöks hur praktikerna ramas in i kyrkliga miljöer, hur de förstås av deltagare, ledare och kyrkoherdar, samt hur de relateras till teologiska traditioner och samtida forskning. Genom begrepp som religiös sammanflätning och immanent vändning bidrar boken till forskningen om levd religion och till samtida diskussioner om folkkyrkans former, gränser och självförståelse. Boken vänder sig till studenter och forskare inom teologi och religionsvetenskap, liksom till yrkesverksamma inom kyrka och omsorg, och till läsare med intresse för religion, kropp och andlighet i dagens samhälle.

I den här boken beskrivs hur socialetiken vuxit fram och utvecklats inom Svenska kyrkan från tiden strax före 1900 till omkring år 2000. Från början präglades socialetiken av den teologi och kyrkosyn som var förknippad med den så kallade ungkyrkligheten men kom sedan att få en alltmer ekumenisk karaktär. Under det sekel boken behandlar har världen satts i brand genom två världskrig, genomlevt ett mer än fyrtioårigt kallt krig som både förlamat och inspirerat, och under hela perioden har den naturvetenskapliga forskningen, på nästan alla områden, kommit att medföra etiska frågor till både kyrkan och samhället. Boken mynnar ut i frågan om den kristna socialetiken kommer att få rum i Svenska kyrkans organisation och verksamhet också i framtiden. Gert Nilsson är präst i Svenska kyrkan och docent i etik vid Lunds universitet. Han har varit församlingspräst i Skåne och Blekinge, konsulent i socialetiska frågor vid Svenska kyrkans riksorganisation och forskare i teologi och etik vid Svenska kyrkans forskningsråd. Han medverkade senast i antologin När murarna föll. Svenska kyrkan under kalla kriget.

Ignatius av Loyolas (1491 1556) bok Andliga övningar hör till den kristna spiritualitetens klassiker. Den har inspirerat många människor genom århundradena att lära känna Jesus Kris­ tus och leva i hans efterföljelse. Ignatius verk kommer här ut i en modern översättning som är baserad på den spanska originaltexten från 1548. Dessutom ingår en utförlig kommentar till texten. Ett urval av Ignatius många brev har också översatts och inkluderats i denna utgåva. Breven från Ignatius till jesuiter och andra han kom i kontakt med ger god andlig orientering även för vår tid. Boken är i första hand avsedd för andliga vägledare men kan också vara till glädje för den som själv gör övningarna.

Franciskus av Assisi 1182 1226, är kanske den man inom kristenheten som mer än någon annan har visat vad kristen tro innebär när den förstås och leves ut helt. I snart 800 år har broder Frans väckt och uppväckt, tröstat och uppmuntrat oss. Än idag, ja, kanske speciellt i dagens moderna värld, kan ingen möta broder Frans utan att ompröva sitt tvivel och förnyas i sin tro. Här möter vi en gestalt i vilken Kristen tro blivit tydlig och klar. Denna biografi är skriven av dansken Johannes Jørgensen och den räknas till en av de stora Franciskusbiografierna. Den är grundad på modern forskning och låter oss på ett gripande sätt komma i närkontakt med broder Frans, hans lära och leverne.

Kristens resa, som utkom 1678 i England, är ett av världslitteraturens mest översatta och spridda verk. Den är framförallt ett andligt storverk. I allegorins form skildras Kristen som flyr från Fördärvets stad, råkar i jätten Förtvivlans klor och kämpar med vidundren i Dödsskuggans dal, för att slutligen nå den strålande Himlastaden. Kristens resa är en bok för hela livet från vaggan till graven