Stina Fallberg Sundmark – författare

Den kyrkliga kartan i Sverige ritas ständigt om. Det ökar behovet av en ny bok om kristen gudstjänst. Den här boken tar sin utgångspunkt i dagens Sverige och den mångfald av gudstjänsttraditioner som förekommer. Utifrån vetenskapliga förhållningssätt till studiet av kristen gudstjänst presenteras här romersk-katolska, östkyrkliga, Svenska kyrkans, äldre frikyrkligheters och pentekostala gudstjänsttraditioner. Bokens olika författare behandlar gudstjänstens grundordning, dess aktörer och miljö och ger historiska tillbakablickar för att förklara dagens gudstjänster. Tematiska tvärkapitel om delaktighet, rumslighet, materialitet, musikaliska synvinklar och ekumenik är tänkta att uppmuntra till jämförande studier av de olika traditionerna. Författare: Stephan Borgehammar, Sven-Erik Brodd, Ninna Edgardh, Anders Ekenberg, Sune Fahlgren, Stina Fallberg Sundmark, Joel Halldorf, Britt-Inger Johansson, Mattias Lundberg, Mikael Löwegren och Mikael Sundkvist

Reformationen i Sverige var en kulturrevolution som genomfördes gradvis och mot folkflertalets önskan, en kulturrevolution i bemärkelsen att många centrala aspekter i tidigare generationers liv förändrades i grunden. Bokens titel Doften av rykande vekar antyder att det som tilldrog sig fick vittgående konsekvenser: gillenas, klostrens och den äldre vardagsfromhetens lågor släcktes. Det sinnliga och kroppsliga trängdes undan till förmån för en mer abstrakt religiös tro. Pilgrimsvandringar blev olagliga och utbildningsväsendet nedprioriterades. Hur upplevde folket i socknar och städer allt det nya? Men lågan slocknade inte för alltid. Mycket av det som då förbjöds ses i dag som något självklart över hela kristenheten, varför det är motiverat att tala om en »katolsk återkomst« i vår tid.

Att lära sig hantera historiska källor är som att komma in i en ny värld. Det är det närmaste vi kan komma för att göra en tidsresa till förgångna personer, platser och skeenden. Källor utgör fragment från en gången tid som kan säga oss mycket.

En historiker är en person som vetenskapligt kan hantera sådana källor genom att hitta dem, läsa dem, analysera dem och sätta dem i perspektiv och sammanhang. Denna bok har skrivits för att erbjuda sådan kompetens. Här introduceras vad titeln till boken anger: nycklar till det förflutna.

 

Antologin är skriven med sikte på studenter som skriver uppsats i kyrkohistoria, men kan givetvis användas av alla som är intresserade av att utforska hur kristen tro tagit sig uttryck i det förgångna. Detta gäller studenter inom andra ämnen lika­väl som den intresserade allmänhet som vill undersöka den kyrkliga värld som tidigare släkten varit inlemmade i.

Denna antologi erbjuder olika perspektiv på medeltida pastoral praxis såsom den kommer till uttryck i kyrkans liv. Med särskilt fokus på predikan, liturgi, kyrkosång och fromhetslitteratur får vi genom de nio bidragen en inblick i hur kyrkan med olika medel sökte vägleda, varna, trösta och förmana de troende. Genom att fokusera på pastoral praxis belyser de medverkande kyrkans formulerade teologi i dess möte med det levda kyrkolivet. Boken är en festskrift till professor Stephan Borgehammar (f. 1958) som i januari 2025 som emeritus lämnar professuren i praktisk teologi vid Lunds universitet. Bidragen är författade av några av hans många kollegor, lärjungar och vänner. Redaktörer för volymen är Erik Bergman, Anna Minara Ciardi och Clara Nystrand.

Liturgiska handlingar och heliga ting förutsätter i stor utsträckning varandra. Den materiella aspekten av gudstjänstens riter sträcker sig över byggnader, interiörer, textilier, redskap, instrument, konst och informationsbärare, såsom böcker och inskriptioner. Tanken på helighet som kopplad till konkreta fysiska objekt har varit en känslig och invecklad fråga i vissa kristna konfessioner. Trots detta kvarstår faktum att de föremål som utgör nödvändiga materiella betingelser för gudstjänstfirande i de flesta samfund tillmätts speciell betydelse. Inte sällan har sådana föremål efter hand också kommit att räknas till kyrkornas kulturarv och på så sätt fått stor betydelse för människor även långt utanför den ursprungliga liturgiska situationen. I denna volym behandlas materiella aspekter på gudstjänsten från medeltiden och framåt. Perspektiv finns både från väst- och östkyrkan, och från protestantiska frikyrkorörelser. Utöver de fem tematiska artiklarna finns två andra liturgivetenskapliga bidrag samt en avdelning med recensioner av nyutkommen litteratur på årsbokens områden.

I juni 2022 afholdtes der en konference i København i regi af NORDVECK, der er et tværfagligt nordisk netværk for forskning i de kristne vækkelsesbevægelser. Det overordnede tema for konferencen var Kristendom over grænserne, vækkelsesbevægelserne som grænseoverskridende kraft. Anledningen til at vælge dette tema var, at 2021 var 300-året for den norske missionær Hans Egedes afrejse til Grønland. Han gik over grænser – ikke bare geografisk, men også kirkeligt, idet han var den første norske missionær til at forkynde evangeliet for folk, der ikke havde hørt det før, og den første forkæmper for behovet for kristent missionsarbejde indenfor de etablerede lutherske kirker. Artiklerne i bogen spænder vidt. Geografisk omhandler de områder fra Vest-Norge til det nordlige Finland. Flere artikler berører også det internationale missionsarbejde, som har været en så karakteristisk prioritet for mange mennesker med tilknytning til de nordiske vækkelsesbevægelser. Kirkeligt omhandler nogle af artiklerne forhold i vækkelsesbevægelser indenfor de nationale lutherske flertalskirker mens andre behandler forhold i forskellige evangeliske frikirker. Tidsmæssigt strækker artiklernes emner sig fra herrnhuterne i det tidlige 1700-tal til perioden op imod vores egen tid.

1408 utkom den vid universitetet i Paris verksamme teologen Jean Gerson (1363 -1429) med verket Opusculum tripartitum de preceptis decalogi, de confessione et de arte moriendi. Både verket som helhet och den sista delen, De arte moriendi, som självständig skrift, fick stor spridning. Delen om dödsberedelse bearbetades och översattes till svenska av ärkedjäknen Ericus Nicolai på uppdrag av ärkebiskopen Jakob Ulvsson och trycktes av boktryckaren Paul Grijs i Uppsala 1514 under titeln Ars morieni. Johannis gerson lärdom hwrw man skal lära dö til själenne salicthet. I denna utgåva, som förutom översättning och faksimil, också innehåller tre artiklar om Jean Gerson som teolog, det teologiska innehållet i skriften och hur den brukades samt själva trycket och boktryckaren Paul Grijs, ges nu på nytt en möjlighet att tränga in i en undervisning som lärde den senmedeltida människan att leva - och dö.