Martin Berntson – författare

Varför finns det egentligen så många olika kyrkor och samfund? Varför kan de inte alltid samarbeta? Vad är det som gör just denna kyrka speciell? Sådana frågor behandlas i denna lärobok i kyrko- och samfundskunskap. 

I bokens första del behandlas olika kyrkofamiljer såsom österländska och ortodoxa kyrkor, romersk-katolska kyrkan, lutherska, metodistiska, baptistiska kyrkor samt pentekostala grupper liksom ekumeniska samfundsbildningar och de afrikanska AIC-kyrkorna. Dessutom innehåller boken orienteringar om samfund som Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga och Jehovas Vittnen. 

Bokens andra del presenteras de olika kyrkornas och samfundens gudstjänstliv, deras mässfirande och sakramentala liv och predikotraditioner. Särskild uppmärksamhet riktas mot Svenska kyrkan, romersk-katolska kyrkan och de östliga kyrkorna. För att förstå kyrkors och samfunds identitet och funktion i dagens samhälle riktas i bokens tredje del fokus mot verksamhet ute i världen genom mission, undervisning, ekumenik, religionsdialog, diakoni och karitativt arbete. 

Boken vänder sig både till blivande präster och pastorer och till blivande lärare i religionskunskap, men också till alla andra som är intresserade av att förstå sig på den mångfald som råder inom dagens kristenhet.   

I denna bok ges en introduktion till den kristna kyrkans tusenåriga historia i Sverige. På ett grundläggande sätt beskrivs kyrkans samspel med kulturliv, riksstyre och allmän idéutveckling samt hur hon har påverkat människors handlingssätt och trosliv. Boken är avsedd både som kurslitteratur för studerande vid landets högskolor och universitet och för den intresserade allmänheten. Martin

Under hundratals år har människor valt att leva i fattigdom, lydnad och celibat i klostergemenskaper eller som eremiter. Men hur och varför uppstod egentligen klosterlivet och hur har livet i klostren sett ut genom historien? Och innebär verkligen ett klosterliv att munkar, nunnor, bröder och systrar stått utanför världen? Den här boken tar sin utgångspunkt i det paradoxala att klosterliv innebär en avskildhet från världen samtidigt som klostren genom historien alltid har haft en betydelse för samhället. Klostren har varit både ekonomiska och politiska aktörer samtidigt som de spelat roll för kristnandeprocesser, lantbruk, krigföring och teologi. Klostren har genom sitt regelbundna böneliv också varit viktiga för vanligt folks världsbild. I vår egen tid framträder gamla och nya kloster både som kulturarv och som pionjärer inom hållbar utveckling. Här får läsaren följa med på en resa från antikens o kenkloster via medeltidens reformkloster, reformationens och franska revolutionens klosterupplösningar fram till vår egen tids protestantiska kommunitetsrörelser. På vägen möter vi asketer i Egypten, Syrien och pa Irland, missionerande munkar i Asien, medeltida mystiker, normbrytande ordenssystrar, tempelherrar, johanniter, tiggarbröder, jesuiter, barmhärtighetssystrar och Svenska kyrkans kommuniteter. De representerar alla på olika sätt det som kan kallas en spiritualitet mitt i världen.

Reformationen i Sverige var en kulturrevolution som genomfördes gradvis och mot folkflertalets önskan, en kulturrevolution i bemärkelsen att många centrala aspekter i tidigare generationers liv förändrades i grunden. Bokens titel Doften av rykande vekar antyder att det som tilldrog sig fick vittgående konsekvenser: gillenas, klostrens och den äldre vardagsfromhetens lågor släcktes. Det sinnliga och kroppsliga trängdes undan till förmån för en mer abstrakt religiös tro. Pilgrimsvandringar blev olagliga och utbildningsväsendet nedprioriterades. Hur upplevde folket i socknar och städer allt det nya? Men lågan slocknade inte för alltid. Mycket av det som då förbjöds ses i dag som något självklart över hela kristenheten, varför det är motiverat att tala om en »katolsk återkomst« i vår tid.

Under den senare delen av 1500-talet förändrades kyrko- och fromhetslivet i norra delar av Europa i enlighet med den nya tidens reformatoriska anda. Bekännelser formulerades, kyrkobyggnader omdanades, gudstjänstlivet reformerades och den folkliga moralen blev föremål för en disciplineringsprocess. Så var även fallet i Skara stift. Under denna tid hade stiftet fyra stiftschefer som hette Erik. De fyra Erikarnas samlade ämbetstid (1545-1570) inföll mellan två ofta omtalade perioder. Den inföll efter den tidiga reformationsgasen då kyrkan i Sverige underordnades den världsliga makten och gudstjänstlivet började omvandlas. Den inföll före den katolicerande kyrkopolitiska utvecklingen under Johan III:s regim, som skarastiftet blev delaktigt i genom den kungatrogne biskopen Jacobus Johannis. Samtidigt utgjorde denna mellanperiod knappast något mellanspel. Tvärtom var denna på flera sätt teologiskt kreativa period avgörande för den fortsatta utvecklingen av en nationell luthersk landskyrka. Under påverkan av den framväxande konfessionalismen på kontinenten utvecklades kyrkolagstiftning, ordningar, dogmatik och undervisning vilka lade grunden för den lutherska ortodoxin på svensk mark. I denna antologi ges olika bilder av de fyra Erikarnas och Jacobus Johannis´ ämbetsperioder. En viktigt utgångspunkt är att händelseutvecklingen i varje enskilt stift måste förstås utifrån den samtida nationella och europeiska utvecklingen i kyrka och samhälle.