Sebastian Selvén - Böcker

What happens to the Bible when it is used in worship? What does music, choreography, the stringing together of texts, and the architectural setting itself, do to our sense of what the Bible means—and how does that influence our reading of it outside of worship? In Liturgy and Biblical Interpretation, Sebastian Selvén answers questions concerning how the Hebrew Bible is used in Jewish and Christian liturgical traditions and the impact this then has on biblical studies. This work addresses the neglect of liturgy and ritual in reception studies and makes the case that liturgy is one of the major influential forms of biblical reception. The case text is Isaiah 6:3 and its journey through the history of worship.By looking at the Qedushah liturgies in Ashkenazi Judaism and the Sanctus in three church traditions—(pre-1969) Roman Catholicism, Anglicanism (the Church of England), and Lutheranism (Martin Luther, and the Church of Sweden)—influential lines of reception are followed through history. Because the focus is on lived liturgy, not only are worship manuals and prayer books investigated but also architecture, music, and choreography. With an eye to modern-day uses, Selvén traces the historical developments of liturgical traditions. To do this, he has used methodological frameworks from the realm of anthropology. Liturgy, this study argues, plays a significant role in how scholars, clergy, and lay people receive the Bible, and how we understand the way it is to be read and sometimes even edited.Liturgy and Biblical Interpretation will interest scholars of the Bible, liturgy, and church history, as well as Jewish and Christian clergy.

Erik Axel Karlfeldt var en av de mest lästa författarna i Sverige under början av förra seklet. Hans diktsamlingar såldes i stora upplagor, gavs ut på nytt och på nytt. Han var ständig sekreterare i Svenska Akademien onekligen en maktställning i offentligheten. Karlfeldt fick också Nobelpriset 1931 (postumt) och behöll sitt grepp om den läsande allmänheten långt fram under 1900-talet. Huruvida Karlfeldt var en troende person eller åtminstone återvände till sin barndoms tro i slutet av sitt liv är och har varit föremål för mycket diskussion. Själv var han mycket förtegen om sin religiösa inställning (eller om andra ståndpunkter vad gäller livsåskådningar). Hur mycket det går att utläsa av hans skönlitterära författarskap i frågan är verkligen öppet för diskussion. Att hans texter är fyllda av bibelallusioner och att han var väl förtrogen med bibliska myter och begrepp har många uppmärksammat. Men är det en bekännelse till en kristen tro eller är det ett sätt att utnyttja litterära stilmedel? I oktober 2023 arrangerade Karlfeldtsamfundet ett symposium på Sigtunastiftelsen med högt kvalificerade litteraturvetare, teologer och Karlfeldt-experter för att diskutera Karlfeldts förhållande till tron. Deras bidrag under symposiet presenteras här.

Dalarnas museums samling är resultatet av mer än 150 års samlande. För några år sedan flyttades hela samlingen till ett nytt magasin utanför Falun. Arbetet med samlingsflytten blev också ett arbete med att genomlysa och återupptäcka samlingen. Det blev uppenbart att samlingen inte enbart belyser historien om Dalarna utan även rymmer berättelser om hur och varför man samlat på Dalarna. I boken Samla på Dalarna riktas ljuset mot samlandets historia i Dalarna. Vilka perspektiv har styrt samlandet och hur har det förändrats sedan slutet av 1800-talet? Vad har man samlat på och vad har inte samlats in?

Hur ser dalmåleri ut? Det folkliga måleriet från Rättvik och Leksand med sin blomsterprakt och bibelmättade bildvärld är väl känt. Vid sidan av detta måleri fanns det mycket annat, från andra delar av Dalarna. Inte minst fanns skråmålarna, de mästare och gesäller som verkade i Falun, Hedemora och Säter fram till skråväsendets avskaffande1864. Dessa stadsbaserade målare har satt spår i kyrkor, på gårdar och bruksherrgårdar liksom på föremål i form av bord, byråer, kaffekannor och mycket annat. Flera av de målarna presenteras här för första gången. Särskilt Faluns många och flitiga målare är viktiga för att förstå det historiska måleriet i Dalarna. Städernas och landsbygdens målerikulturer kan inte förstås utan varandra. Skrå- och landsbygdsmålare hade olika utbildningar men överlappade på flera sätt och utgör båda olika delar av dalmåleriets rika och brokiga historia under de senaste århundradena.

Det här är den första ordentliga studie som genomförts om den judiska minoritetens historiska närvaro i Dalarna. På Stigaregatan 7 i Falun finns spåren av en davidsstjärna infälld i trottoaren med bokstäverna “HMF”. Dessa står för “Herman Münnich Falun” och trottoardekorationen beställdes av just honom, en av Faluns större arbetsgivare genom sin syfabrik och kortvaruhandel, som bedrevs från de som idag kallas Münnichska palatset”, den byggnad som upptar hela kvarteret och framför vilken davidsstjärnan är infälld. Om spår som dessa handlar denna undersökning, som fokuserar på judisk historisk närvaro i Dalarna från 1700-tal till 1930-talet.