Så länge människan har skrivit har hon också läst. Men vilka olika sorters läsning finns det och hur har läsningen förändrats genom tiderna? Hur påverkas det litterära läsandet av den digitala verklighet som vi nu lever i, där ett oändligt flöde av underhållning ständigt pockar på vår uppmärksamhet i de digitala enheter vi bär runt på?Antologin Människan och läsandet ser närmare på dessa och andra frågor kring läsning ur olika perspektiv. I bokens tre partier Tecken, skrift, läsande , Heliga böcker samt Läsande och tolkning finns en samling tankeväckande essäer med hög aktualitet. Vi får läsa om de äldsta skriftsystemen och skriftens betydelse; det handlar bland annat om läsandet som medskapande aktivitet, om kanon, om Litteraturbanken som klassikerprojekt och om läsning som vetenskaplig och kritisk profession. Joel Halldorf skriver om bibelläsning och dess betydelse för politik, kultur och etik i Sverige, Rebecka Kärde tittar på kritikerns roll som läsare och Kristoffer Leandoer ställer frågan om huruvida litteraturen är en existensform.

Så länge människan har skrivit har hon också läst. Men vilka olika sorters läsning finns det och hur har läsningen förändrats genom tiderna? Hur påverkas det litterära läsandet av den digitala verklighet som vi nu lever i, där ett oändligt flöde av underhållning ständigt pockar på vår uppmärksamhet i de digitala enheter vi bär runt på?Antologin Människan och läsandet ser närmare på dessa och andra frågor kring läsning ur olika perspektiv. I bokens tre partier Tecken, skrift, läsande , Heliga böcker samt Läsande och tolkning finns en samling tankeväckande essäer med hög aktualitet. Vi får läsa om de äldsta skriftsystemen och skriftens betydelse; det handlar bland annat om läsandet som medskapande aktivitet, om kanon, om Litteraturbanken som klassikerprojekt och om läsning som vetenskaplig och kritisk profession. Joel Halldorf skriver om bibelläsning och dess betydelse för politik, kultur och etik i Sverige, Rebecka Kärde tittar på kritikerns roll som läsare och Kristoffer Leandoer ställer frågan om huruvida litteraturen är en existensform.

Så länge människan har skrivit har hon också läst. Men vilka olika sorters läsning finns det och hur har läsningen förändrats genom tiderna? Hur påverkas det litterära läsandet av den digitala verklighet som vi nu lever i, där ett oändligt flöde av underhållning ständigt pockar på vår uppmärksamhet i de digitala enheter vi bär runt på?Antologin Människan och läsandet ser närmare på dessa och andra frågor kring läsning ur olika perspektiv. I bokens tre partier Tecken, skrift, läsande , Heliga böcker samt Läsande och tolkning finns en samling tankeväckande essäer med hög aktualitet. Vi får läsa om de äldsta skriftsystemen och skriftens betydelse; det handlar bland annat om läsandet som medskapande aktivitet, om kanon, om Litteraturbanken som klassikerprojekt och om läsning som vetenskaplig och kritisk profession. Joel Halldorf skriver om bibelläsning och dess betydelse för politik, kultur och etik i Sverige, Rebecka Kärde tittar på kritikerns roll som läsare och Kristoffer Leandoer ställer frågan om huruvida litteraturen är en existensform.