Bokförlaget Stolpe AB – förlag

Hilma af Klint och August Strindberg var båda esoteriker, men vad är esoterism? Under senare delen av 1800-talet kom så kallade esoteriska strömningar att etablera sig i kulturella och intellektuella kretsar i Europa, inte minst i Sverige. Hemliga läror, riter och praktiker som alkemi, astrologi, ockultism och teosofi där tron på ett korresponderande kosmos, en levande natur och transmutationsupplevelser dominerar. Men esoterismen sträcker sig betydligt längre tillbaka i den svenska historien. Trots att de esoteriska idéströmningarna länge utpekades av kyrkan som kätteri och därför verkade i det dolda, har de haft betydande inflytande på den svenska kulturen.I denna antologi samlar vi några av Sveriges främsta experter inom ämnet för att utforska esoterismens historia i Sverige och hur dess riter, praktiker och traditioner kom att influera författare och konstnärer som August Strindberg, Selma Lagerlöf, Viktor Rydberg, Hilma af Klint, Tyra Kleen och Carl Milles.

I ett land som täcks till två tredjedelar av skog och vars forntida religion inbegrep ett världsträd är det kanske inte så konstigt att skogen fortsatt har en stark dragningskraft på oss. Skogen breder ut sig i flera dimensioner i människans värld, både som symbol och faktisk plats, trots att de flesta idag befinner sig långt ifrån den. I årtusenden har den försett oss med nyttiga råvaror men också med starka upplevelser som har väckt förundran och ofta rädsla. Somligt har varit lätt att förklara, annat svårare. Vad botar frossan? Vem tog jägarens byte? Vad väntar bortom skogsbrynet?Den här rikt illustrerade boken handlar om skogen i svensk folklore. Fokus ligger på det gamla bondesamhället där vi möter mytiska träd, laddade stenar, läkande växter och gäckande djur. Genom en rad både hotande och hjälpande väsen och gestalter, däribland bergatrollet, skogsrået och den ädle rövaren, får vi inblickar i en förindustriell tankevärld med inslag som ibland är egendomligt bekanta. Med utgångspunkt i sägner, sagor, folkminnen och traditioner tecknar folkloristen Tora Wall en färgrik bild av skogen som erfarenhet och föreställning.

Så länge människan har skrivit har hon också läst. Men vilka olika sorters läsning finns det och hur har läsningen förändrats genom tiderna? Hur påverkas det litterära läsandet av den digitala verklighet som vi nu lever i, där ett oändligt flöde av underhållning ständigt pockar på vår uppmärksamhet i de digitala enheter vi bär runt på?Antologin Människan och läsandet ser närmare på dessa och andra frågor kring läsning ur olika perspektiv. I bokens tre partier Tecken, skrift, läsande , Heliga böcker samt Läsande och tolkning finns en samling tankeväckande essäer med hög aktualitet. Vi får läsa om de äldsta skriftsystemen och skriftens betydelse; det handlar bland annat om läsandet som medskapande aktivitet, om kanon, om Litteraturbanken som klassikerprojekt och om läsning som vetenskaplig och kritisk profession. Joel Halldorf skriver om bibelläsning och dess betydelse för politik, kultur och etik i Sverige, Rebecka Kärde tittar på kritikerns roll som läsare och Kristoffer Leandoer ställer frågan om huruvida litteraturen är en existensform.

Det som brukar kallas upptäckandets tid tar sin början i slutet av 1400-talet och blir startskottet för dagens sammanlänkade värld, men också en av de mer kritiserade epokerna i historien. Den europeiska geografin med sin långa kustremsa är kanske den viktigaste orsaken till att nationerna här utvecklade världens mäktigaste flottor. Men vilka var de politiska och ideologiska drivkrafterna som låg bakom? Vilka vetenskapliga och tekniska framsteg låg till grund för utvecklingen? Vart skulle man och varför? I denna bildrika antologi kartläggs flera aspekter av den europeiska sjöfart och handel som präglade den här händelserika perioden. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Elias Lindén.

Sverige brukar lyftas fram som världens mest sekulära land men det kan lika gärna sägas vara det mest protestantiska. Ty Sverige vilar på en paradox. Tvärtemot vad dagens sekulära svenskar kanske tror, är det svenska samhället allmänt genomsyrat av kristendom och sin egen tolkning av religionen: svenskprotestantismen. En tolkning som ligger bakom sådant som arbetsmoral och samarbetsvilja, men också stränghet och konformism, och som kommit att forma svensk samhällsanda genom seklerna. Ju mer svenskarna överger religionen i traditionell mening, desto mer av det religiösa tänkandet verkar föras över till andra områden: till politik, samhällsdebatt och ideologier. Till den sekulära zonen. Summan av de religiösa tankarna verkar vara konstant, de antar bara nya former. Kanske är det rentav svensk socialdemokrati som tagit över den roll som religionen tidigare spelade, med folkhemmet som den nya folkkyrkan?I ett försök att förstå hur Sverige blivit som det blivit och varför det är så svårt att avvika i ett land som ser sig som öppet och tolerant ger sig statsvetaren Katarina Barrling ut på en tankeväckande färd genom historien. Utifrån exempel som i olika tider klassats som avvikare bland dem Olaus Petri, Eyvind Johnson, Sverigedemokraterna och Lena Andersson klarnar bilden av det extrema landet lagom.

Allt sedan Max Webers berömda tes om Entzauberung der Welt avförtrollningen av världen i ljuset av religionens tillbakagång i samband med upplysning och vetenskapliga framsteg, har många forskare laborerat med tesen om en successiv allmän sekularisering. Förnuftets ljus skulle just avförtrolla världen och göra den alltmer kontrollerbar och begriplig för människan.Dock lever tron på en meningsfull besjälad värld, som på gott och ont ingriper i människans liv på ett meningsfullt sätt, vidare sida vid sida med naturvetenskapliga framsteg inom många kulturer. Vilka likheter och skillnader återfinns i folktron världen över och vilken roll har folktron spelat under historiens utveckling? Vad skiljer folktron som ofta nedsättande brukar benämnas vidskepelse från till exempel traditionell religion: den kristna tron på Jungfrufödseln, Jesu uppståndelse från de döda och inte minst den kryptokannibalistiska katolska tron på att nattvardens bröd och vin rent fysiskt är Jesu kött och blod?Denna rikt illustrerade antologi tar sig an frågan om människans tendens till att besjäla sin omvärld från folktro och mytologi till religion. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Lotta Gröning.

De flesta vet att det är viktigt att äta rätt för att må bra. Men vad betyder det egentligen? Vad och hur bör vi äta för att kroppen ska kunna prestera optimalt och må som bäst? En del vill kunna påverka sin vikt eller få bättre blodsockervärden för att till exempel förebygga diabetes. Andra vill slippa äta vissa mediciner eller förhindra att drabbas av olika folksjukdomar. Vi tar för givet att vi måste få i oss näring, men har kanske aldrig ställt oss frågan: varför måste vi äta? Även om frågan tycks enkel handlar vårt kostintag om komplicerade processer. Läkaren och forskaren Kerstin Brismar har genom många års praktisk erfarenhet såväl som kliniska studier fått en djup förståelse för vad som är grundläggande för vårt välbefinnande. I en serie böcker delar hon nu med sig av sin kunskap på ett lättillgängligt vis. Den första delen handlade om sömn (2024) och den andra delen fokuserar på kost. Brismar varvar fakta med frågor från olika patientfall för att på ett beskrivande och överskådligt sätt redogöra för sin gedigna kunskap i ämnet. I boken medverkar också andra forskare, läkare och författare i nio essäer där de med sina olika spetskompetenser, som exempelvis mikrobiota, polyfenoler, näringslära och inflammationshämmande mat, breddar och fördjupar bokens budskap.

Tapeter har genom århundraden och i olika skepnader varit en av våra viktigaste väggdekorationer. Attityderna till tapeter har skiftat genom tiderna, inte minst under de senaste årtiondena. Idag finns dock ett starkt och växande intresse för tapeter och det historiska bevarandet av byggnader.Denna bok, som är den första fristående delen i en serie om världsarvet Engelsbergs bruk, bidrar till ökad förståelse för tapetens historia. Genom det rika utbudet av illustrationer, såväl historiska som moderna, delar experter inom flertalet ämnen med sig av sina fördjupade kunskaper om tapeter, både som hantverk och som uttryck för olika dekorativa ideal.

Året är fyllt av traditioner, fester och högtider som vi firar vid bestämda tidpunkter. En del är nya, andra har firats länge. Men vad vet vi egentligen om uppkomsten och historien kring alla hjärtans dag, nyår, valborg och mors dag? I den här e-boken beskrivs årets högtider och traditioner med fokus på deras kulturhistoriska rötter. Förutom storhelger som påsk, midsommar, jul och nyår uppmärksammas även märkesdagarna i kalendern, som till exempel Olofsdagen eller Mickelsmäss. Genom dem får vi en glimt av hur människors liv och villkor såg ut i det förindustriella samhället.Folkloristen Tora Wall guidar oss genom hela kalenderåret och går igenom ursprung, historia och seder såväl historiska som nutida kring de svenska traditionerna och högtiderna.

Populism används ofta som en nedsättande term för politiska åsikter man inte gillar. Men det bedrivs också ett intellektuellt arbete som försöker gå mer på djupet och hitta likheter och skillnader hos populistiska rörelser till höger och vänster. Det leder till diskussioner om makt och vanmakt, elit och folk, pluralism och enhetlighet. Sådana frågor tacklas även i denna antologi, som emanerar ur ett projekt om vår tids ideologier inom Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse. Tolv skribenter granskar här populism från olika världsdelar och tidsperioder men också hur medier samspelar med populismen och vad som händer när populisterna kommer till makten.

Att Frans G. Bengtsson skrev Röde orm vet de flesta, en bok som fortfarande läses av många och som har präglat bilden av vikingatiden i vår litterära fantasi. Men vem var Frans G. Bengtsson egentligen, och hur ser det litterära arvet efter honom ut?I fyra essäer får vi veta mer om Frans G. Bengtssons liv och författarskap ur olika perspektiv. Svante Nordin intresserar sig för den dubbla bilden av Bengtsson i sin inledande text å ena sidan stämplad som reaktionär och ogillad av kritikerna, och å andra sidan älskad av läsarna med böcker som gick ut i ständigt nya upplagor och översättningar till andra språk. Anita Henriksson lyfter fram ett arkivfynd bestående av femtio kärleksbrev från Frans G. Bengtsson. Breven finns också med i fulltext i boken. Matthew Norris skriver om Bengtssons vikingar ur ett lärdomshistoriskt perspektiv med särskilt fokus på samtidens historiska syn på vikingatiden. Slutligen får vi av Patrik Andersson, Johan Asp och Gustaf Fryksén en arkivhistorisk guidning i Frans G. Bengtssons voluminösa boksamling som i dag förvaras i Gullspångs kommunbibliotek. Essän kartlägger hur Frans G. Bengtssons egen läsning såg ut, och vilka böcker som inspirerade honom i hans författarskap.

Att lära sig hantera en kris är centralt i människans tillvaro. Krig, revolutioner och pandemier är återkommande företeelser i mänsklighetens historia. I denna antologi undersöker tjugofem världsledande forskare hur olika samhällen reagerar i sådana situationer. De belyser människans unika förmåga till anpassning och omorientering. En kris medför problem men också möjligheter.

För ett drygt sekel sedan var äventyraren och upptäckaren Sven Hedin (1865-1952) sin tids mest kände svensk i världen, en hyllad kulturprofil och storsäljande författare. Hedins böcker om strapatsrika upptäckts­ färder i Centralasiens berg och öknar lästes över hela världen, han var den siste svensken att bli adlad och han invaldes som ledamot av Svenska Akademien. Men trots dessa exceptionella bedrifter är det framför allt en av många ­ ifrågasatt v­änskapsrelation som kommit att överskugga Sven Hedins eftermäle.Denna mycket rikligt illustrerade antologi samlar några av Sveriges främsta kännare av Hedin. De beskriver hans livsverk som upptäckare, geograf, fotograf, författare och politisk aktör mot bakgrund av den historiska kontext som han verkade i. Vad var det som drev Hedin och hur mycket påverkade hans personliga relation till Adolf Hitler den svenska regeringens hållning under andra världskriget?

De ansågs finnas överallt omkring oss och de kunde uppträda i alla tänkbara former och med olika uppsåt. Det handlar om folktrons väsen och så som de framstår i folklorens fantastiska och brokiga värld av berättelser och föreställningar. Folkloristen Tora Wall berättar i detta bildrika praktverk om den nordiska folktrons många olika väsen. Vi får bland annat möta lockande skogsrån med ihåliga ryggar, irrande lyktgubbar, svarta hundar från Bohuslän, asagudar, maror, spöksvin, lindormar och gastar. Bered dig på magisk läsning med anor från bondesamhällets folktro samt vikinga- och medeltidens föreställningsvärldar.

In Japan, the study of nihonjinron became popular after the Second World War in an attempt to explain the uniqueness of the country s culture and character. Some of the essays in this volume deal with these issues and explore aspects of the Japanese quest for a national identity. Today Japan is one of the world s largest economies, but it is facing enormous challenges on a social, cultural, financial and political level. These challenges are highlighted and analysed in this e-book through themes and topics from Japanese history: identity, architecture, religion, manga, Christianity in Japan, the Samurais and many other subjects.

With the end of the Cold War and the triumph of globalisation, many believed that nationalism now was a thing of the past: instead the opposite is true. Today, we can see nationalism spreading across the world, as populistic and anti-democratic movements grow stronger.Belonging somewhere seems to become even more important in a time of economic and social uncertainty. In a globalised world, identity, citizenship, and belonging are consequently connected to birthplace and an established residence. In these essays the writers consider how different kinds of identity are tied to different kinds of communities. How does a nation emerge? How is unity achieved in an empire with a diverse population?

Sverige uppfattades länge som ett samhälle präglat av jämlikhet, social sammanhållning och en ambitiös välfärdspolitik. Med sin självständiga utrikespolitik stod man utanför stormaktskonflikterna. På senare år har gängkriminalitet och skjutningar fått stor uppmärksamhet i medierna, ett högerpopulistiskt parti har blivit en del av regeringsunderlaget och vi har avslutat 200 år av alliansfrihet genom att bli medlemmar av Nato.Hur har det förändrat bilden av vårt land och oss själva? I denna antologi diskuterar ett antal skribenter Sverigebilden förr och nu, både innanför och utanför landets gränser. Svante Nordin skriver om Sverige och Luther, Elisabeth Braw om utlandssvenskarnas betydelse, Mikael ­ Wiberg om teknikundret, Fraser Nelson om gängbrottsligheten och Sofia Bard om Sveriges mjuka makt. Per Enerud, Anna von Bayern och Nathan Shachar tar upp Sverigebilden i Ryssland, Tyskland och Spanien och Richard Swartz kritiserar det svenska språkets förfall.

Med det kalla krigets slut och globaliseringens segertåg trodde många att nationalism hörde till historien. Men det visade sig vara tvärtom. Idag ser vi hur nationalismen sprids över hela världen. Samtidigt växer sig populistiska och anti-demokratiska rörelser starka. Att höra hemma någonstans tycks bli allt viktigare i en tid av ekonomisk och social osäkerhet. I en globaliserad värld förknippas därför identitet, medborgarskap och tillhörighet med födelseort och en fast plats att bo på. Essäerna i denna antologi är baserade på Engelsbergsseminariet 2017 där olika former av identitet knutna till olika samhällsbildningar granskades. Hur uppstår en nation? Hur skapas enighet i ett imperium med en mångfald av folk?Huvudredaktör för denna illustrerade antologi är Kurt Almqvist.

Hilma af Klints verk har tagit den internationella konstvärlden med storm, mer än hundra år sedan de skapades. Kring det förra sekelskiftet påverkade ockulta religiösa rörelser som teosofi och antroposofi de tidiga modernisterna – Kandinsky, Mondrian, Malevich – och Hilma af Klint. Vilken tidsanda inspirerade en sådan artistisk explosion?Denna antologi baseras på seminariet som hölls när Guggenheimmuseet i New York öppnade sin mycket omtalade och historiskt mest välbesökta utställning Hilma af Klint: Paintings for the Future i oktober 2018.

Detta är en nyutgåva av Åke Fants (1943 1997) klassiska pionjärarbete från 1989. Hilma af Klint (1862 1944) började 1906, efter utbildning vid Konstakademien i Stockholm och tjugo års verksamhet som konstnär, att arbeta med ett abstrakt formspråk och vigde resten av sitt liv åt ett storslaget måleriskt uppdrag. För Hilma af Klint var det andliga den viktiga utgångspunkten, liksom för de samtida Kandinsky, Malevitj och Mondrian. Impulserna hämtades från samtidens ockulta källor som spiritualismen, Madame Blavatsky, Annie Besant och Rudolf Steiner. Denna utgåva innefattar Åke Fants originaltexter och en uppdaterad tidslinje, samt förord av Kurt Almqvist och Lars Nittve. Trots att forskningen gått vidare sedan Fants bok utkom står den sig utmärkt än idag, i en tid när intresset för Hilma af Klint är större än någonsin tidigare.

Isak Gustaf Clason var en av Sveriges mest inflytelserika arkitekter kring sekelskiftet 1900. Hans kanske mest kända verk är Nordiska museet.Om detta vittnar alla de byggnader som han ritat och restaurerat, och som än i dag beundras för sin skönhet och konsekvens.I denna rikt illustrerade bok återges, förutom ritningar, en lång rad av hans skisser, teckningar och akvareller.

Historien, mänsklighetens samlade erfarenheter, lär oss om nuet och framtiden. Hur är det möjligt att titta på händelser i det förflutna och med hjälp av dem lösa samtidens politiska eller ekonomiska förhållanden och konflikter?Essäerna i denna antologi härrör från Engelsbergsseminariet 2019 där dessa frågor diskuterades. Ur bland annat idéhistoriskt och evolutionspsykologiskt perspektiv tillämpar skribenterna historien på nutida företeelser som internationella relationer, geopolitik och nationalekonomi, individens roll och den mänskliga naturen. Kanske är det bara genom att tillämpa historien som vi hittar vägen framåt?

Är något mer självklart än att den bäste kandidaten ska ha jobbet? Tanken var en gång revolutionerande och revolutionär. I de börds- och skråsamhällen som präglat en stor del av mänsklighetens historia betydde härkomst, förbindelser, betalningsförmåga och grupptillhörighet mer än kompetens när ämbeten med makt skulle besättas.I dag ser vi med förvåning och förakt på det som tidigare generationer tog för givet. Adrian Wooldridge skildrar det skiftet, förebådat av filosofer som Platon och Konfucius, eftersträvat av huvudsakligen liberala och radikala reformatorer, och motarbetat av dem som betonade värdegemenskap och stabilitet i staters ledning.Wooldridge visar hur meritokratin ständigt riskerar att tappa udden, att försjunka till slutna elitvälden, där familj och förbindelser åter blir viktigare än intelligens och förmåga. Här synar han kritiken mot idén om meritokrati från såväl höger som vänster. Kan tanken på förmågans betydelse åter vinna den reformkraft den en gång hade?Adrian Wooldridge disputerade i Oxford och har under många år varit redaktör och kolumnist i The Economist. I denna långessä ger han en syntes av ett komplext skeende i en elegant framställning stundtals präglad av stilla ironi.

In this exhaustive book on Hilma af Klint published to date, twenty specialists in Modern Art, Art History, the History of Ideas and Religious Studies use their expertise to explore af Klint s unique artistry. The topics range from early Abstract Art and the impact of Darwin and Goethe s Colour Theory, to the importance of occult religious movements such as Theosophy and Anthroposophy which influenced the early modernists. Some of Hilma af Klint s own diary notes and research are also included. The book is based on a seminar held in conjunction with the extremely successful exhibition Hilma af Klint A Pioneer of Abstraction in 2013 at Moderna Museet in Stockholm. The book has an epilogue by Daniel Birnbaum. This is a new edition that includes a recent essay by Kurt Almqvist, Hilma af Klint s Secret Teachings, Message and Philosophy , based on previously unpublished material. It investigates parts of Hilma af Klint s story that have not been looked at before: the background of her teachings and philosophy; the developments after her death in 1944 up until the formation of The Hilma af Klint Foundation in 1972; and the only heir to her works: the anthropologist Vice-Admiral Erik af Klint (1901 1981), the Foundation s founder and only donor.

I Gamla Testamentet är han närvarande som en av många antagonister, en fallen ängel bland flera andra. Så hur kom det sig då att just Satan blev evangeliets mörkerfurste, ansvarig för Jesu korsfästelse som en del av en aldrig sinande kamp mellan gott och ont? Elaine Pagels visar med expertis hur det har varit möjligt för Guds kärlek att samexistera med irrationellt hat i två tusen år.

This volume presents seven series of works by the pioneering artist Hilma af Klint. They were all created in the first half of the year 1920 and are the last paintings af Klint made before turning to watercolour and adopting a recognisable style of painting taught by Rudolf Steiner and his disciples. The anthology is based on a seminar held at the Goethe-Institut London in conjunction with the exhibition Hilma af Klint: Painting the Unseen, which took place at the Serpentine Galleries during the spring of 2016.

We have come a long way from the religions, myths and foundation stories that created the bedrock of man s early understanding of the world and everything in it, and our stock of knowledge has increased exponentially in recent times. In this volume leading scholars in the arts and sciences discuss how knowledge and information have been preserved and transferred throughout history, bringing us up to today s digital age and the multiple challenges it presents, not least with regard to our personal data. Amid growing tension between a cognitive elite and those who feel excluded from public discourse and decision making, alongside increasing friction in academia over freedom of interpretation and expression, will our information society turn out to be an era of enlightenment or are we entering a new dark age for knowledge?

Hilma af Klint is now regarded as one of the Abstract Art pioneers. She painted more than 1200 works before her death in 1944, but never showed them publicly outside her anthropological and occult circles. After twenty years of artistry she developed a distinct abstract style and devoted the rest of her life to a grand painterly mission. The spiritual aspect was the most important starting point for Hilma af Klint, just as it was for her contemporaries Kandinsky, Malevich and Mondrian. These early modernists were influenced by the then contemporary occult writers like Madame Blavatsky, Annie Besant, C.W. Leadbeater, and certainly af Klint's spiritual leader Rudolf Steiner.

Mircea Eliade anses vara en av västvärldens mest uppskattade filosofer och religionshistoriker och har gett ut flera böcker som fått internationell klassikerstatus. Det verk han själv betraktade som sitt främsta är Myten om den eviga återkomsten arketyper och upprepning, från 1949 (på svenska 2002). Med den här nyutgåvan av Eliades banbrytande verk lyfts ett omvälvande tankesätt fram på nytt.